regermgs beslut, stodo de Nkväl ejrädvilla. Bredvid Slitö visade: de oss: en;j.i hänsyn till vattendjupet åtminstone, mera ändamålsenlig-hamn; Fårösund, föga uppmärksammad af oss, blef, efter hvad som allmänt berättades, genom uppfiskandet eller söndersprängandet af ett dittills för farvattnet hinderligt stenblock, verkstäldt af ett engelskt krigsförtyg, en ypperlig hamn, begagnad sedan dess äfven af svenska krigsskepp. BSlitö, med sitt staten hundra tusentals riksdaler kostande fästningsverk, har sjunkit ned till andra hammen å Gotlands kuster; och besagda :fästningsverk har upphört att ega någon betydelse i krigstid. Hade de allierade flottornas krigsevolution fört dem på vestra kusten af Gotland, så skulle de säkert visat oss en hamn äfven der. Ankarplatsenunder Vestergarns utholme hade icke kunnat undgå deras uppmärksamhet. Rubriken på denna uppsats har gifvit läsaren tillkänna att det just är om denna för sjöfarande vigtiga hamn vi önska säga nåa ord, under hopp att ämnets vigt skall erättiga dessaordtill någon uppmärksamhet. Taga vi ett sjökort bond och rådfråga vi derjemte erfarenheten, så visar sig att kring Östersjön belägna kuster hafva få, om ensnågon verklig nödhamn att erbjuda, då vi nemligen med nödhamn tänka oss en sådan plats, som under de svåraste eventualiteter må kunna af sjöfarande angöras och gifva skydd åt den nödställda seglaren. Föreställer man sig att ett fartyg är redlöst, antingen genom sönderblåsta segel, eller nedisning, eller förlust af master, rår eller roder — med ett ord befinner sig i sådan belägenhet att hamn måste under svåraste förhållanden sökas, så bör en nödhamn vara så beskaffad att den må kunna af den i nöd stadda seglaren uppnå: Den bör vara belägen så långt ut på kusten som möjligt; ju färre kurser farvattnet har, desto bättre; finnas flera farvatten ökas fördelarna; äro dessa farvatten breda — man förutsätter alltid att de skola vara tillräckligt djupa — bli fördelarna destö större; den skall slutligen hafva god ankarbotten och bereda skydd åt seglaren. etraktat man ifrågavarande ankarplats å närmare håll, så skall man der finna de esta af nyss uppräknade fördelar. Vikänna väl, att våra sjökort icke torde gifva full bekräftelse åt detta påstående; men med all aktning för de undersökningar, som här verkställts, och hvilka legat till grind för sjökortens upprättande, våga vi hoppas att en kontrollutidersökning vid och närmast omkring. denna plats skall föranleda till den rättelse, som torde vara lika nödig som önskvärd. Vi skola straxt söka närmare afhandla denna fråga, men vilja först taga platsen i nära skärskådande. Til: en början visar sig, ätt denna hamn eller ankarplats är längst ut i hafvet liggande af alla hamnar på Gotlands vestkust. Denna fördel ligger så i öppen dag, att den icke behöfver någon vidare rekommendation. Vidare äro trenne inlopp till ankarplatsen. Vi anhålla att få betrakta dessa hvar för sig. 1:0 Södra farvattnet. Detta har en bredd af omkring 2000 alnar och är minst 7 till 8 famnar djupt. Sydvart ifrån kommande är kursen N. O. tills man fått Utholmens sydöstra udde i N.. V. på 4 å 5 kabellängers afstånd, då N. N. O. kurs förer upp till ankarplatsen, der man kan sätta på 7 å 8 famnars djup. 2:0 Nordvestra farvattnet. Från sjön kommande håller man Westergarns och Sanda kyrkor öfverens med 8. O. till O. kurs, då man vid passerändet af Skarlakansgrundet om babord har minst 5 famnars vatten. När Utholmen är passerad förändras kursen till syd, hvarmed man kommer upp till ankarplatsen. Det bör tilläggas, att så snart. nämnda grund — som lätt synes, emedan derå nästan ständigt bryter — är förbisegladt, tilltager vattnets djup så småningom ända till uppgifna famntal å ankarsättningen. 3:o Norra farvattnet. Detta har först, vid asserandet af Nyrefven och Gnisvärds fiskäge, om babord, ett djup af 8 famnar. 9. t. V. kurs leder, efter det Skarlakansgrundet om styrbord är förbisegladt, hvarmidtför man har 5 famnar, rakt upp till ankarplatsen. ägare i detta farvatten är Lilla Carlsö, alltjemnt tangerande Utholmens yttersta udde. — Man finner häraf att dessa farvatten hafva få kursförändringar, hvarigenom de äro lätta att besegla. För en redlös seglare är detta af stor vigt, enär denne ej. mäktar verkställa en enda säker manöver, lån mindre göra vändningar med dithörande bestyr, hvilket fordrar de fullständiga resurser, som blott en helbregda seglare eger. Kommer så i ördningen att tillse under hvilka vindar fartyg hafva skydd i denna amn. Med ROTA vind gifver omnämnda 34 mil från platsen belägna Skarlakansgrundet ett fullständigt skydd. Detta grund, sträckande sig i 5. 5. V. och N. N. 0. riktning, har ett grundflack af 3 å 4 fot i större omfång (hvarom vidare straxt) än kortet angifver; — med nordost, ostlig och sydostliga vindar skyddar fastlandet oinskränkt; — med sydlig vind blir en obetydlig lr sjö, enär den 1 sydvest sig utsträckande Fröjdoch Fjstadkusten borttager egentlig vösing; — med 8. t. V., 8. 5. V. och 5. V.t. 5. häårdt blåsande vindar bildar sig visserligen hög rullsjö, men det sydost från holmen utskjutande ref, hvaraf det s. k. Smällgrund är en fortsättning, borttager brottsjöar. Vid tillfällen af hård storm af sistnämnda vindar