JemtHlas oanmarKkt all den Dpetydliisa utvlugning postverket sålunda erhölle, genom ötvertagande af en så väsentlig del af personbefordingen å hufvudlinierna, samt paketpostinrättningens utsträckande till allt flera orter, äfven måste påkalla en tillökning efterhand i personalen så väl inom styrel sen och dess kontor som å postkontoren i Stockholm och åtskilliga 1-ndsortsstäder. De ökade utgifterna härföre likasom nödiga lokaler till åkdonens förvarande m. m. torde likväl blifva till någon del betäckta genom afgifterna för en tillväxande brefoch paketförsändning. Kostnaden för användandet vintertiden af diligenser för tre i stället för två hästar å vissa linier skulle visserligen enligt uppgjord sannolikhetsberäkning allenast uppgå till sammanlagdt 2831 rdr 35 öre om året; dock anmärker generalpoststyrelsen, att då dessa beräkningar äro grundade på antagandet att i medeltal för hvarje resa skulle försäljas två passagerarebiljetter, en till täckt plats å 1 rdr 20 öre och den andra till öppen plats å 80 öre för milen, under det för diligenserna med två hästar beräknats endast en resande, som för halftäckt plats skulle erlägga 80 öre pr mil, framgår lätteligen, att ett mindre antal resande å vissa linier lätteligen kunde betydligt öka. kostnaden för användandet å dessa vintertiden af 3 istället för 2 hästar, så vida icke antagas finge, att den större beqvämlighet som diligenserna med 3 hästar erbjuda skulle bidraga till att fördubbla antalet passagerare. För att efter posthemmanens indragning å diligenslinierna postverket må kunna besörja posternas eller diligensernas fortkomst blir det oundgängligt nödigt, att, .i likhet med hvad som kolt i afseende på de flesta under sednaste åren inrättade poster och diligenser, generalpoststyrelsen bemyndigas för dessa posters befordran anlita gästgif veriskjuts, så ofta icke antagliga anbud å post föringen kunna erhållas — ett medgifvande som desio mindre kan anses medföra oskälig tunga för de skjutsskyldiga, helst dels antalet resande, hvilka begagna sig af gästgif veriskjuts, lärer i någon mån minskas å de linier der postdiligenser framgå, samt allt efter som diligensväsendet hinner vidare utveckla sig, antalet hästar som från hvarje gästgifvaregård årligen utgår äfven måste till synnerlig fördel för de skjutsande blifva allt mera jemt fördeladt på veckor och dagar; dels ätven de nuvarande -skjutslagen . vinna förstärkning af de hemman, som frikallas från postföring. På det att denna befrielse efter hand må kunna utsträckas till allt flera posthemman begär generalpoststyrelsen om bemyndigande att icke allenast för de föreslagna nya postdiligenserna samt de turer med hvilka förutvarande diligensförbindelser komme att utvidgas, utan äfven för alla öfriga poster hvilkas fortskaffande icke besörjes af posthemmansinnehafvare, anlita gästgifveriskjuts så snart antagliga anbud icke kunna erhållas å postföringens bestridande mot en ersättning icke öfverskridande ett i sådant afseende faststäldt maximibeloppför milen. Detta belopp har — upplyser generalpoststyrelsen — förut vid olika tillfällen blifvit olika bestämdt, differerande mellan 1 rdr 50 öre och 1 rdr 25 öre milen, allt beroende af serskilda omständigheter. Emellertid anser generalpoststyrelsen i flera afseenden serdeles önskligt, att lika föreskrifter blifva gällande för all postbefordran med gästgifveriskjnts — och begär fördenskull af K. Maj:t bemyndigande att postverket hädanefter skall ega att anlita gästgifveri-, hålleller reservskjuts för allg postdiligenser, eller sådan postföring som är förenad med befördran af resande så snart icke antagliga anbud kunna erhållas å diligensernas fortskafI fande mot en ersättning, för hvarje häst af å 1 rår 50 öre då skjutsen utgår från stad, f och 1 rdr 25 öre då densamma bekommes från gästgifveri på landet, allt pr mil räknadt, samt att vid begagnandet af sådan skjuts betalningen derföre bör utgå med 25 öre pr mil utöfver den på stället gällandel skjutslega: för förenade brefoch paketposten, likasom äfven för snällposter, derest dessa bibehållas oförändrade, så snart icke beting kunnati träffas om postföringens bestridande mot en afgift för hvarje häst: i stad af högst 1 rdrå 35 öre och å landet af 1 rdr 15 öre pr mil jemte serskild ersättning till den skjutsandel. utgå med 12 öre pr mil utöfver gällande lega, samt för ordinarie brefposter, hvilka icke fortskaffas med posthemmansskjuts, då an-1. tagliga anbud å denna postbetordring icke kunnat erhållas, mot den för postföring medelst gästgifveriskjuts jemlikt kongl. kungö-: AR den 11 December 1857 belöpande ega. Slutligen anser generalpoststyrelsen att ästgifveri-, hålleller. reservskjuts äfven böra få påkallas för alla extraposter och expresser d. v. s. sådana poster som dels pål K. Maj:ts befallning eller på reqvisition al vederbörande myndigheter, hvilka dertill äro berättigade, afsändas för fortskaffande afangelägna meddelanden, de der icke få hvila tills ordinarie lägenhet erbjuder sig, dels anlitas vid de tillfällen då ordinarie post kunnat afvakta ankomsten af annan post, som skolat jemte densamma vidare befordras. men den senare anländer nog tidigt efter ordinarie postens afgång för att antagligen kunna medelst ett extrabud upphinna densamma. För dessa jemförelsevis sällan förekommande poster torde skjutslegan böra bestämmas till enahånda belopp som lör postdiligensen men med skyldighet för vederbörande att vid expressbefordran icke tillryggalägges mindre än en mil på timman. Härefter meddelar generalpoststyrelsen åtskil: liga detaljbestämmelser, som i anledningaf of vananförda förslag erfordras, men hvilka vi Tan fö rhinA hart nn APA NNStelyrelsnn