SKUGGSPEL. TIDSOCH SEDEMÅLNINGAR EMILIE FLYGARE-CARLEN. Min gudfar. Då hyresgästen. andra dagen först emot middagen infann sig i sällskapsrummet, låg ett. Visst. vemodigt bryderi öfver hela hans väsende. Han var synbart ganska ledsen öfver att så hafva oroat sin välvilliga värdinna, men Kon hade tillräcklig takt att lugna honom genom den försäkran att hon just varit beredd på att. början skulle blitva litet stormig, och-hon beklagade derjemte helt allvarsamt att håns så väl anordnade planer skulle slå så illa ut genom en enda uraktlåtenhet. : Detta sätt att upptaga en förstörd natt föreföll ryttmästaren så älskvärdt, att han; inom;sig gjorde den strängaste föresats, att aldrig låta denna Sämabla och aktningsvärda : qvinna få lida för sin godhet att emottaga honom, då alla andra stängde sina dörrar: för honom. I Också gick det alldeles förträffligt hela första veckan.. Han, led med en martyrs tälamod af alla de missöden, som höns organism under denna tid var underkastad. Men då nu andra veckan inträdde, var han ej menniska att öfvervinna sin länge värda hättiga önskan att få tillträde ull köket, der han slutligen, emot det förnämsta snus sta-, den hade att erbjuda, fick köpa sig en egen vrå af Malmelinskant. Och nu bief det ett experimenterande, ett diskuterande, eit disputerande, ett revolterande, så att ryttästaren, med ett: hvitt förkläde öfver morSe A. B. n:o, 45, 47, 49, 51-59, 61, 63-61, 65, 67, 68, 12—74, 76, 77, 90, 92, 94 96, 97 99, 100, 102.103, 106; 108, 109, 111, 112, 114; 118; 118, Mer h 12, 114, , 131, 134-—136 och 138.