dessa alls icke några uppmärksamma åhörare, utan samtalade mest inbördes om dagens händelser. Jag tager för afgjordt att farbror till nöje och nyttävill hafva några exemplar, ej blott saf dessa protokoller, utam äfven af de öfriga -iståndens, när de blifva tryckta, hvilket;som : farbror känner, sker på statens bekostnud i stora upplagor och: medför den visst icke ringa utgiften af omkring :20,000: rdr för hvarje riksdag. De skola utsändas på samma storbåt som för med sig guanon och rappskakorna. Onkel Gösta påstår, att om han vore caput, så skulle han motionera det hvarje riksdagstalare,som ville hafva sina yttranden tryckta i protokollerna, borde sjelf bekosta tryckningen; genom hvilken åtgärd han tror att talen skulle bli så lägom långa. På de nu varande ståndsprotokollerna — säger han — kan lämpas Tegners ord om en annan biskops långdragna tal å bibelsällskapets sammankomster: de äro alla tryckta, men icke lästa. — Vidare påstår onkel Gösta att samtliga ståndens protokoller, så fort de blifvit tryckta och utdelade, ha en strykande afsättning i hufvudstadens snus-, kryddoch shökarbodar, emedan varor, som i dem in;slås, skola konserveras alldeles förträffligt, och snuset isynnerhet ligga till sig. . Emellertid har tant Agneta gjort en märklig upptäckt. Då äfventyrerskan Holmberg olofligen :tillegnade sig-och i en kryddbod försålde, landsköfdingen grefve Eric Sparre tillhöriga, riksdagsprotokoller (de Sparreska stamtaflornå följde med på köpet) och derföre skulle straffas, så värderades dessa dyr-1 bara akteraf Stockholms rådhusrätt allenast till ett par riksdaler lispundet, — en så himmelskriande vandälism, att tant Agnetai det. längsta väntade att den af justitiekansleren von Koch skulle beifras, om den icke undfallit hans uppmärksamhet, hvilken numera företrädesvis och med större direkt framgång lärer -egnas åt hr von Kochs vidsträckta och mera lönande enskilda affärsverksamhet. Jag nämnde grefve Sparre. Ja — nu är då Brogårdsdramat slut; åtminstone första akten. Begagnande Andreas Möllers ord kan landsfiskal Askeroth säga till hr grefven: En skön idyll du spelat ut, Och nu till slut: — — I hofrätten vi träffas åter. Man kan utan tvifvel på de begge kon-I trahenterna tillämpa Dagligt Allehandas ord häromdagen: Sällskapet har ännu ingalunda uttömt sina resurser, utan lära åtskilliga öfverraskande saker ännu återstå att betrakta.. Emellertid förekommer det mig att en rödi. tråd af frimureri och bondadvokatyr går igenom hela rättegången. Hr grefven och ess arrendator erinra lifligt om de begge komedierna De oskiljaktige? och tBrutus — släpp Cesar4. För öfrigt påminnes jag lifligt, af hr grefvens uppträdande vid häradsrätten (se polisreferatet derom i tidningarne) om ett ställe i en Kort svensk historia, uppställd i frågor och svar, som jag läste i mina pojkår. Der står nemligen: Huru betedde sig Gustaf Wasa inför rådet i Lybeck?4 Svar: ?Till allas högsta förundran.? Jag ser nu mera intet hinder för grefve Sparre att blifva justitieminister. Farbror har utan tvifvel observerat, huruledes teknologiska institutets styrelse af en illasinnad person Hö pg FAR derföre, attaderton lårar, innehållande dyrbara ritningar och beskrifningar å i England beviljäde patenter, stått ouppackade i fyra år i nämnde insti: fut och stå der ännu, hvarigenom innehållet blifvit och är otillgängligt för våra industriidkare; hvilket naturligtvis icke varit meninen med den dyrbara gåfvan. Nu har ett itet —e i Positidningen rättfärdigat institutstyrelsen med den i sak dräpande upplysningen, att: den lokal, som kunde begagnas församlingarnes uppställande, användes till — snickareverkstad. i Emellertid lärer en alldeles förträfflig 1okal för det engelska patentarkivets uppställning förefinnas.. Det låter sig nemligen lätt göra, att förena det med hr Alms stora, väl ordnade, sig oföftöfvadt öppnande läsekabinett, der för öfrigt all annan lektyr saknas och således godt utrymme finnes.Emedan hr Alms befattning derefter på sätt och vis blir officeell, fordrar grannlagenheten mot den ovanlige mannen att hån får K. M:is öppna bref, antingen såsom patentarkivarie eller kabinetichef; eller ock; om icke titeln befinnes alltför lång, patentläsekabinvettsdirektör. På lön gör denna anEID man säkerligen icke anspråk, blott han får lika obegränsad dispositionsrätt öfver patentärkivet, som han redan eger öfver läsekabinettets fonder och redbarhetar. Det var ett fullkomligt misstag, då farbror förmodade att Skandia-bolagsstämman i år icke skulle förete några märkliga pointer, Visserligen aflopp den nu lugnt och stilla i motsats till härom året, då man i verkställande direktörens person svedde allt hvad ludet varX; men ett par episoder voro likvisst äfven nu gäånska betecknande. Grosshandlaren Jederholm, som med utmärkelse skött verkställande direktörsbefattningen. i bolaget, afsade sig densamma nu och betackades i varma ordalag för sitt nit och sin skicklighet, å bolagets vägnar af styrelseledamoten, presidenten Akerman. -5edermera öfvergick man från ord tll handling, då det visade sig att styrelsen allsicke hade minsta åtrå att vidare begagna sig af hr Jederholms obestridligå insigter i och erfarenhet om bolegets angelägenheter. Ehuru fyra ledaiwotsplatser i styrelsen skulle tillsättas, förekom icke hr Jederholms namn på de vallistor, som till efterrättelset blifvit af styrelsen upprättade och framlagda. Denna i ögonen fallande brist på omdöme, takt och verkligt intresse för bolagets bästa, hastade dock en del-aktieegare att reparera, i det att dessa insatte hr Jederholm i stysAldin