digheter draga sig fram, om det. ej faller hennein att sjellbäravde kransar, hon virat; ochsvisa dem på balen.!t Slipning;af ädelstenar: har sitt säte icke i Paris, utan i den lilla staden Septmoneel i Jura: Under, det att männen, der på orten bearbeta de-äkta stenarnej fabricera: qvinnörna med stör skicklighet falska. De borra rubiner. till stiften 1 ur; ja de börja görasmosaiker af stenar, som komma ifrån . Florens. Arbetet verkställes , hemma, och hela familjens är sysselsatt dermed, under: det att åkerbruk, skogsfällning m. m. derjemte bedrifves. Högre inkomst af 1 fr. 50 cent.värlettsundantag, i medeltal uppgår den till 75. centimes. En af hufvudorterna för halmhattfabrikationen är Nancy. Arbetslönen för en halmhatt, -hvilkew esfordrar nära nog en dags sysselsättning, är. 50.cent.; Afven panamahättar förfärdigas i -Frankrike, i det man införskrifver materialet från Panama. Industrien bedrifver ett oförskämdt-ofog dermed. Hos en hattmakare i Paris .såg.man en lång tid en panamahatt uthängd, med åtecknadt prisivaf 2000 francs; hvilken blifvit, af fabrikanten köpt, i, Nancy. för 60 francs. Hatten hade kanske inbringat 3 franes åt den arbeterska, som flätat den. Snörmakeriarbete, påsättandet af fransar, border o..s. v. inbringar ungefär 3 francs om dagen åt de förnämsta arbeterskorna; dockeharsdenna näringsgren en svår stilleståndstid afsomkrinft. fyra månader. I Paris förtjena , vanliga arbeterskoricke mer än! 1 franc 75 i cent.; sådana, som, arbeta för export, endast 1 fr. 25 c. eller till och med blott 1 franc. Det lägre snörmakeriet har såsom näringsgren så sjunkit i Paris, att . man gerna. öfverlemnar det åt Auvergne. Författaren kommer nu till biträdarinnorna i handelsbodarna.oeh deras. inkomst, hvilken naturligtvis icke är betydlig. Pappochi fer samt bokbinderi (falsning, häftande. afubrosehyrer. 0: s. Vv.) sysselsätta en stor mängd qvinnor, hvilkas inkomst stiger och faller: mellan 1 fr. samt 2 fr. 50 cent. Det finns äfvea kristallsliperskor i stora! verkstäder. Deras yrke är ohelsosamt, emedan de måste hela; dagen.i ända stå lutade! öfver hjulet och dervid ständigt ha händerna i vatten. Äfven-i målåre-, förgyllare-,j lackerare-, vaxduksfabriks-; juvelerareoch guldslägare-yrkena m. fl; äro icke få qvinnor, verksamma i det underordnade arhetet.: :.. De. arbeterskor, som : ådagalägga skicklighet, berga sig temligen: bra, emedan, det, här ankommer på färdighet och snabbhet; de; förtjena ända till, 4 fr..och deröfver om dagen. Författaren beklagar, ait hans landsmaninnor ännu. ej. användas vid urmakeriet, såsom fallet är i Schweiz och på några trakter i Tyskland (äfven i Sverge ser man numera någon gång qvinnor, arbeta, på urmakareverkstädar.) I Lyon kom man för några år sedan på den idn att bilda flickor till mönsterriterskor för-tygfabrikerna, hvarvid man utgick från den synpunkten, att som qvinnorna ha den bästa smaken för sin egen klädsel, de äfven skulle kunna använda. densamma i uppfinnandet af vackra mönster. — Denna tanke. var i ekonomiskt hänseende fullkomligt riktig, mer från psykologisk ståndpunkt falsk. Qvinnorna ha föga fantasi, eller åtminstone besitta de ej detslags fantasi, som lifligt i minnet öfverflyttar de iakttagna föremålen oeh fäster dem qvar der. De äro ej. uppfinningsrika, men efterhärma förunderligt väl; de äro kopierare af första rangen. Ingen qvinna skall någonsin förfalta en verklig komedi, men ingen komediskådespelare skall. någonsin uppnå dem.? Han råder härpå till att heldre använda dem såsom fräsniderskor, som öfverflytta mönstret på trä; härtill äro de ypperligt egnade, och de. 1å,; som befat:at sig dermed, ha förtjenat god dagspenning; ända till 5 franes om dagen, På en mängd andra yrken ända ned till sömnad, brodering, tvätt och blekning kunnä vi ej närmare inlåta oss; vi inskränka 088 till att framhålla några statistiska uppgifter, hvilka kunna vara för mången af stort intresse. r 1851 räknade man i Paris 204,925-arbetare och. 112,891:, arbeterskor i alla möjliga yrken. Mer än hälften af alla arbeterskorna, omkring: 60,000, sysselsatte sig med de olika slagen af sömnad; emellertid skall. det; finnas många flera, emedan här blott de egentliga professionella sömmerskorna äro upptagna. Undersökningskomrhissarierna sökte i medeltal beräkna aflöningen för hvarje yrke och förforo dervid på följande sätt:. Man sammanräknade alla af arbetsgifvarne på ett år utbetalade aflöningar och dividerade derpå summan med arbetsdagarnes antal. Den på detfa sätt erhållna siffran visar daginkomsten för största delen af-arbeterskorna. För arbeterskorn i i Paris uppgår den enligt denna beräkning i medeltal ti 1 1fr. 63 cent. För sömmerskor, som arbeta hemma; utgjorde den 1fr. 42 cent., för butikarbeterskor till 2 francs. Ett anmärkningsvärdt förhållande har härigenom kommit. i dagen, nemligen att butikarbeterskornas .. daginkomst stigit, men. de! hemma arbetande sömmerskornas fallit och fortfarande faller: :Denna olikhet låter förklara sig af följande: de förra arbeta mest efter mått, de sednare efter ett färdigt plagg; de förra ha för det mesta större skicklighet än de sednare och äro derföre mera eftersökta. En god parisersömmerska är i viss mån en konstnärinna; det är således lätt beripligt, att hon eftersökes och betalas väl. om: afsäger sig: arbete, under det attandra söka. det. Talangen betalas ej längre för tid och ansträngning. (Slutet följer). Från Norrbro till Hötorget. 5 PÄRLA DA FYRIS SE SP Tage FEL FRAS JA Mg rad ir mr IRF CND bo I a JA tr rr RN ärr JL rk Om fe TA a AV ä e