se a På många ställen plöjer man redar upp höstens sådd. Lyckligtvis har man dock bättre underrättelser från det inre af landet Missväxten tyckes höta endast de närmast haf. vet liggande nejderna. Men dessa kuststräckoi utgöra också landets egentliga kornbodar. Stadsboerna blicka, också de, emot framtiden. De tänka på sommarens ledighet och fröjder, de tänka på resor, de tänka på flyttning till landet. De långsynte blicka ännu längre, de blicka emot hösten, de blicka emot vinter, de blicka — himlen vet allt huru långt. Inga alltför mycket tjusande nöjen eller andra tankespridande ämnen ha just heller vid denna tid hännt förvilla hvarken den enes eller den andres blickar. Sällskapslifvet har varit tyst, i naturen har man ej mycket kunnat röra sig, teatern har varit stängd, konsertsalarna ha varit glest besatta. Konserternas, de resande musikaliska artisternas tid bryter annars nu åter in. Vår egen landsman Kr Nordlund gjorde början. Efter honom har följt en tysk pianospelerska. till Zerk, som under flera särskilda resor med bifall uppträdt i Stockholm och nu ämnar låta höra sig här. Vi ha förut nämnt att också fröken In de Betou ämnar gifva en konsert. När dertill lägges hr v. Schantz orkestersoirer samt de aftonunderhållningar ett nyligen anländt tyrolersällskap dagligen giiver på brunnshuset, så har väl den musikälskande allmänheten åtminstone ingen anledning till klagan. Teatervurmarne ha det värre; i sin fåfänga väntan fru Nielitz ha de att trösta sig endast med en fru Häusermann, som i en slags stående teater i Kajsaniemi park med sitt hår lär göra saker, som bringa den konstälskande publikens hår att resa sig på ända. Helsingfors sträfvar allt raskt framåt. Det bygger, det planerar, det arbetar på sin upplysning och försköning. Ett icke ringa antal nya hus hålla på att resa sig i olika delar af staden. Den minnesvärda plats, der det gamla teaterhuset fordom stod, är nu af Thalia fullständigt afträdd åt Flora, som håller på att åt sin företräderska der uppresa ett monument af idel blommor. Invid Esbo-tull ser man ett nytt trätempel stiga allt högre och högre; det är Årkadiateatern, som redan till hösten skall göra sig färdig till kamp om allmänhetens gunst med den nya.. Gasbolaget dn som bäst långs esplanader, gator och kajer sina konsoler och kandelabrar, och dessas talrikhet ingifver redan månSR ljusets fiende en djup oro öfver att Helsingors kan komma att blifva för mycket upplyst. Och oaktadt detta hotande öfvermått af ljus, har en stor del af staden nyligen mera än någonsin fått lida af mörkrets onda. Gasbolaget fann nemligen en dag för godt att tills vidare inställa sin servering af gas; men det fann icke för godt att på förhand underrätta sina kunder derom. I husen skulle man tända sina lågor; omöjligt att få dem att brinna; ljus och lampor egde man på många ställen kanske icke mera; — det var en surpris, som kunde behöfva sin särskilda belysning. Arbetena på riddarhuset ha i dessa dagar åter vidtagit efter halftannat års hvila. Den byggnaden har sin egen historia. Till denna historia hör också att sistlidne tisdag arbetsställningarna vid takkanten ramlade; icke mindre än tre arbetare afbröto hvar sitt högra lårben, och stor fara för deras lif är för handen. Ställningarna ha ramlat, men förhållandena stå qvar. Den stora tvisten om Porthans staty är lyckligen bilagd. Vid litteratursällskapets möte i onsdags diskuterades frågan ånyo; olika åsigter läto väl sig ännu höra; men sedan professor Cygneus förklarat sig icke längre vilja påyrka statyns placering i Helsingfors, då han numera ville tro, att medel till, dess fullbordande kunde erhållas, äfven om Åbo blefve dess uppställningsort, beslöt sällskapet att låta frågan om ändring af den ursprungliga planen förfalla, och öfvergick till dagordningen. Finska konstföreningen har i dessa dagar fått emottaga en gåfva, som för henne är den dyrbaraste. Denna gåfva är — den tidigt bortgångne, djupt saknade Werner Holmbergs konstnärstestamente. Hans efterlemnade enka har nemligen till finska konstföreningen öfversändt som skänk den sista tafla, vid hvilken Holmberg lade hand och hvilken ej ens af honom : sjelf hann bringas till slut, utan blifvit fullänad af hans lärare och varme vän professor Gude. Denna tafla, skrifver Gude sjelf, är det vackraste Holmberg någonsin uttänkt, och derföre har han ansett att den borde komma till målarens fosterland för att vittna om hvad detta i den bortgångne förlorat. Detjemte följa. som gåfvor till konstföreningen ett större antal af H:s studier, och dessutom en större fulländad tafla till försäljning, samt ett par mindre taflor bestämda till minnen åt anhöriga. Allmänheten skall med första få tillfälle att skåda alla dessa taflor, och vi skola till dem återkomma. ; I tidningen Wiborg skrifves: Sedan några dagar pågå såväl härstädes som i kringliggande landsort utvandringstillrustningar. Några i det inre Ryssland belägna landtegendomar, som genom den nyligen åvägabragta bondemancipationen kommit i förlägenhet om arbetare, hafva nemligen hitsändt utligare, som söka att lega arbetsfört folk. ontrakterna uppgöras på ett år och förbinda utvandrarne att genast afflytta, hvartill de förses med behöfliga respenningar. De erbjudna årslönerna variera mellan 60 och 90 rubel silfver allt eftersom utvandraren på sitt nya hemvist vill åtnjuta fri kost eljer sjelf hålla sig med sådan. ÖSTERRIKE. Studenterna i Wien ha på allmän sammankomst beslutit ingå till kejsaren med etition om lärooch undervisningsfrihet enigt 1848 års lagar samt om rätt till att hålla sammankomster och afgifva petitioner. Stadsrepresentationen i Mezötur (Ungern) har ålagt invånarne att icke på nåora vilkor betala de olaghet utskrifna skatterna till regeringen. var och en som RER ORSA i