VRETA EE gy UR rs Tr Rn LT Ce: sefilmrigors Ao Må DE på skrifvaren Prokopij, som lefde i 7:de seklet, hvilket menar P. TT ej kunde vara rätta benämningen; emedan ryska monarkien är nyare. Men P. T. förtiger dervid att det icke är jag, som benämnt den anförde skribenten så, utan att jag uttryckligen citerat en rysk författares, Tschernii scheffs, ord, samt att det för salen var ytterst likgiltigt, om denne, enligt ryska litteratörers vana, tillegnat sin nation en föga bekant författare. på hvilken andra nationer skulle kunna göra an! språk (hvilketsednare P. T. dock ej visat här vara a Mera besynnerligt är verkligen antagandet att ryska nationaliteten icke skulle vara äldre I (ehuru i då lika benämnd) än staten. Anmärkningen vid mitt yttrande rörande Skeli lefteå socken skulle förf. sannolikt icke hafva i gjort, om han sjelf tagit kännedom om ordställI ningen och dess sammanhang med det föregåi ende. Deruti finnes lika litet något fel i order. i som i siffrorna. Slutligen gifves mig den förebråelse, att tryckfel förekomma i några socknenamn, så, att i boken står Bottraryd 1 st. f. Bottnaryd, Asbo i st. if. Åsbo o. s. v. — allt anmärkningar, hvilka P. T. 2:ne gånger försäkrar sig hafva med flit ute lemnat, men hvilka likväl, på ett oförklarligt sätt. influtit. Om dylika tryckfel skola något bevisa emot mig, så måste de väl äfven gälla emot andra, helst när de förekomma i större mängd och af svårare beskaffenheti arbeten, som skola gilla såsom officiela i afseende på namn och titlar. Det hade då icke varit ur vägen att tillse, hvilken noggrannhet hr Fåhreus ådagalagt uti den ai honom åtagna redaktionen af Statskalendern för 1861, der s. 12 den kejserliga prinsen i Frankrike benämnes, Napollon, der s. 263 tryckes Akers i st. f. Åkers, s. 272 Boras i st. f. Borås, s. 688: N. Gulbrandsdalens och S. Gulbrandsdalens; men s. 699: Nordre Gudbrandsdalens och Söndre Gudbrandsdalens samt åter 2:dra raden derifrån Södra Gulbrandsdalens; vidare s. 699 Buskeruds och s. 702 Budskeruds amt, s. 699 Robyggdelagets och s. 704 Robygdelagets, s. 706 Vadsö och s. 715 Vadsöe; på f. ställen Aalesund med aa, men Smaalenenes med å; s. 693 benämnes samma stad Fredrieshall, hvilken s. 703 skrifves Fredrikshall samt ss. 713 o. 777 Fredrikshald; bland konsulatplatser Rpptages främst en ort kallad Akyab, hvilken icke lärer finnas utom i hr Fåhrei fantasi. Vid jemförande af äldre statskalendrar, men endast på detta sätt, kan man ana att dermed skall menas Aalborg ). Bemälde hr Fåhreus har, utom sina slägtförbindelser, den fördel framför mig att aldrig hafva utgifvit något statistiskt verk, och han har sålunda icke ani fara att på detta fält begå misstag. Den grad af noggrannhet han ådagalagt på I. ett annat område, der han företrädesvis sökt göra I sig hemmastadd, nemligen i frågan om titlar, ) namn och embeten m. m. d., och der icke ämnets beskaffenhet eller mängden af siffror kunnat förvilla, visar emellertid att det åtminstone icke varit. genom pålitlighet, som han gjort sig för sekreteraretjensten rekommenderad. De profstycken å hans sorgfällighet vid redaktionen af statens officiela kalender, som redan blifvit framlagda, äro långt ifrån de mest talande. Bland de redan i offentligt tryck framställda anmärk-j: ningar deröfver vill jag endast påminna derom, att han förbigått flera i den europeiska statsrätten erkända stater, men upptagit sådana, som upphört att vara det; att personer ej blott på olika ställen gifvits olika titlar och sådana som de ej ega, utan äfven titlar, som icke finnas; att 2:ne olikapersoner från samma land (Bayern) upptagas såsom envoys vid K. M:s hof, under det att en utländsk beskickning härstädes (den sardinska) är bortglömd; att vissa embetsmäns ordinarie befattningar äro utelemnade, under det att andras titlar. äfven när de upptaga flera rader, i all sin vidlyftighet. upptagas på fyra olika ställen m. m., m. m. Ar det sådant allt, som utmärker den stränga tukt och den ihärdiga, samvetsgranna noggrannhet, som för en officiel statistiker är af den aldrastörsta vigt? Hr Fåhreei utnämnin har gifvit den skarpaste dementi åt P. T:s ord, att den som lemnat uppgifter, på hvilka ingen menniska vågar förlita sig samt aldrig klart fattat statistikens hufvuduppgift, skulle missrälkna sig, om han trodde sig, sådant oaktadt, kunna vinna målet. Sedan jag i det föregående visatsshuru privata inoch utländska statistiska arbeteri taga sig ut i jemförelse med mina, torde jag äfven böra kasta en blick på den officiela statistiken, hvilken P. T. sätter så högt att en vanlig dödlig icke skall vara värdig blicka upp deråt. Se här några exempel äfven från detta håll! Uti H. Nicanders utdrag af tabellverket, hvilket finnes infördt i k. vetenskapsakademiens handlingar 1813, uppgifves uti en s. k. rekapitulation sid. 167 de handlandes af mankön antal utgöra 6023, men befinnes, vid rätt summering af de i 8 5, s. 162 upptagne specialuppgifter uppgå till 6624. Likaledes uti 6, att bön-1s derna utgjorde 626,715, men s. 163 att de uppgå till ett antal af 636,853. Uti tabellen öfver handtverkarne i städerna upptagas dessa till 22.657, men s. 167 till 21.849. I tab. n:r XL till 1821—25 årens berättelse ! summeras Vesterbottens 4:de fögderi till 8237, i st. f. 8147, i följd hvaraf landsbygdens och lä-J: nets folkmängd uppföres 90 personer högre än den enligt sockneuppgifterna är. Uti 1841—45 årens Berättelse s. 104 uppgifver tabellkommissionen att, då jordbrukande klassen öfverstiger 1,116,000 af manoch 859,000 af qvinkön, hvar 60:de af det förra och hvar 44:de af det sednare könet är antingen backstugueller inhyseshjon. Men som dessa s. 103 uppgifvas utgöra 144,701 af manoch 164.003 af qvinkön, borde proportionen rätteligen uttryckts: hvar 8:de af manoch hvar 5:te af qvinkön. Uti 2:ne af medicinalrådet Berg, å tabellkommissionens vägnar, afgifna berättelser, den ena ål uti P. T. den 7 Februari 1856 och den andral: utgörande 1:sta afd. af tabellkommissionens berättelse för 1851—55, lemnas följande olika uppgifter om dödligheten i Sverge under samma tid. f folkmängden förmäles, i berättelsen af 1856, hafva aflidit: Ar 1851... 2,01 procent. 1852 2,20 , 1853. 220 . 1854... nr 08 rg I berättelsen 1851—55 s. 52: , År 1851.... 2,08 procent. 1852 LE 1853 2,37 1854. Sa EN I de 2:ne af hr Berg afgifna berättelserna förl. 1846—50 och 1851—55 lemnas följande olika uppgifter om årligen i samma län och för samma ud (1846—50) imgångna äktenskap, nemligen: I berättelsen för 1846—50, s. 18: I Westerbottens län.. 496,3. I Norrbottens län 399,6. I berättelsen för 1851—55, I. sid. II: I Westerbottens län........ ... ATA. I Norrbottens liän.... sar 424,0. samt om i hela riket, under åren 1846—50 in-Ji ; ångna äktenskap: I berättelsen 1846—50 s. 19: I 1:sta giftet bertan 221182. I 2:dra v 25050. I 1:sta giftet CEskdra om bid. 29,i pris 60,4