man aldrig öfver det eländiga talet nio. Nu förstår jag moster?, sade jag. Det är med mig, som med den katolske presten, som, enligt kyrkoordningen, icke fick hafva någon hushållerska under 60 års ål-! der; han hade en sådan, fördelad i 3 tjuguåriga flickor — alldeles på samma sätt kan man af en mängd oförmågor eller me: delmåttor addera hop ett enda stort snille. Detta samtal gaf anledning till stiftandet: af SLöfbyddan i Wimmerby, eller som den — för att hedra stadens hutvudnäring också i kallas — Den stora nebulosan i Oxens teckent. ; En dylik nebulosa är något himmelskt! och upphöjdt, .men det är icke någon ly-i cande stjerna, utan framter sig blott som i. en fläck på litteraturens natthimmel, närmast liknande märket efter en pigtumme på ett fflytblåtit tåfat. ; Dock — när man betraktar denna fläck :; genom tre långtoddyr med en liten toast framför pocular-glaset? Xeller ett så alladt ölrun(hoscop) upplöser sig den höga pladasken i en samling solar, som omkretsa hvarandra i den hemligaste mångfald af enfaldigheten — fosfcristiskt att tala. : Den ena snillesolen är grön, den andra röd, . riktigt äkta blodröd, den ena är bara kärna, den andra bara svans, den ena glöder som ett eldkol, den andra ser ut som en frusen pares en glindrar som en trefärgad koard, en annan skiner som en pannkaka j 0: 8 V. Man är egentligen utom och öfver djurkretsen, emedan nebulosan rör sig inom fördettingskapets oändliga och tomma rymder. Liksom englarne och andarne kunna betraktas som f. d. menniskor och just derföre äro ädlare och högre begåfvade än några af oss, som vandra i Jemmerdalen, så är ock hvarje fördetting någonting fullkomligare än han varit. Dessa två bokstäfver: ?f. d.? visa att man engång vandrat i tjenstemannalifvets jemmerdal, men befriat sig eller blifvit befriad utr denna stoftverld och svingat sig till ra rymder. Sålunda är maiematiskt bevisligt, att en f. d. länsman är ädlare än en og varande, som är slaf under fogde och landshöfding; en f. d. e. o. kammarskrifvare är snillrikare än en som slafvar i kollegium 0. 8. v. Detta lilla f. d. kaningen tyrann beröfva oss, intet svek, intet våld. Allt kan tillintetgöras utom den omständigheten, att man icke är hvad man en gång varit. . Fördettingskapet delar med adelskapet den oförstörbara egenskapen att grunda sina anspråk på något som längesedan är förbi, och således alldeles oåtkomligt. Sådana äro SLöfhyddanstt elementer. Men detta litterära sällskap i Wimmerby har äfven bland sina ledamöter många som, aldrig varit någonting. När så är fallet, tilldelas dessa af sällskapet titeln litteratör — naturligtvis utan något åliggande att författa eller kunna författa någonting. Det är en hederstitel som Löfhyddan utdelar af: blott nåd och som vedermäle af sitt välbehag. Undertecknad är sekundehef i Löfhyddan. Sjelfva chefskapet är i nåder öfvertaget al — f. d. apotekaren Hans Nikolaus Riis —It som från högre rymder med välbehag skallla åse och beskydda vårt företag — såledesr egentligen af hans anda. Åfvenledes hafva t vi till bemälde f. d. apotekares minne antagit såsom motto det gamla klassiska: ?Risum teneatis, amici, hvilket vi öfversätta i med: Vänner hållen qvar Risen, scilicet: hans fi anda. s Såsom all rörelse inom den stora rymden F beror på ett beständigt fallande, är sällska4 a uppgift, att i ett oupphörligt fallande retsa omkring sin centralkropp d. v. s mig. Hela vår nebulosas lif består i att falla undan för hvarandra, falla till fota för ordföranden, och falla sig tråkiga eller ock öfvertalla alla utom systemet. Vårt ändamål är att kämpa för tPannkakismens stora id, hvadan också vårt sigill föreställer en pankaka med ofvansagda motto och i exer1. gen: Svinfylkad 1860.7 Sedan nemligen Ryssland, vår farliga och mäktiga granne, genom alla medel utbreder pannslavismen, blef det en mnationalnödvändighet att finna en motvigt, och den är af ossfunnen i SPannkakismen, hvars stora ändamål är att göra pannkaka af allt som man vidrör. Man tar hvilken stor, ädel, fosterländsk fråga som helst och ältar den så länge — att den blir pannkaka. et är härvid märkligt, att sjelfva ämnet, som förarbetas oaktadt alla jäsningsmedel. aldrig vill jäsa, utan att pösningen ensamt visar sig hos oss — vi blåsa opp oss till den mest aktningsvärda ihålighet och pipighet och till en lätthet att öfverallt flyta ofvanpå, utan möjlighet att komma till botten med något. . Sällskapet är deladt i två klasser eller kamrar. bl Nedra kammaren består af påhittare. Dessa hafva sig ålagdt att uppfinna nya, anslående och väl klingande ämnen, som rycka allmänna uppmärksamheten åt sig och lifva fosterlandskänslan, hvarefter det sålunda påhittade till vidare bearbetning öfverlemnas åt: Öfre kammaren, som består af öfversittaret — d. v. s. de som sitta öfverst i våri gille. Dessa taga det påhittade i sin hand, och göra deraf, inom längre eller kortare tid, pannkaka, en stor pannkaka; ty det är här som pannkakismens egentliga heroer hafva sina säten. N Alldeles som i sjelfva himlen är vårt enda göra att lofprisa hvarandra med haroslag och tal som räcka genom de eviga tomheterna, utan ända eller mål — ty ändamålslösheten är just vår sak. Men ännu är pannkakismens högsta form ej hunnen. Det kommer kanske en tid, då Löfhyddan -i Wimmerby bakar blodpannkaka. Darren I borgmästare och råd i vär goda stad! Jag bafver redan sladden? på t RN MR RAA or MM 0 . KE Få ER OR RE CD dt kr et rt Nn a dr 1 I UN