mycket nära, ty omständigheterna skulle verkligen kunna så foga — t. ex. genom tryckningsortens aflägsenhet, förf:s sjukdom under tryckningear eller dylikt — att den i verkligheten nobgrannaste statistikern komme att för en sådan uppfattning framstå såsom den felaktigaste. Detta lilla försök att lägga en författare till last såsom fel hvad han omöjligen kan undvika, torde emellertid tå betraktas såsom ett skämt; men P. T. synes på allvar vilja fan att jag icke bordt ätergifva felaktigeter i de officiella tabellerna, hvilka utan svårighet kunnat upptäckast. Tyvärr säger förf. icke bestämdt, huru jag vid sådana tillfällen bordt gå till väga, om jag t. ex., der jag vid ett län fann en missummering, bordt utelemna samma län, eller om jag bordt rätta talen. Antagande emellertid det mest sannolika — detta sednare — skall jag för läsaren framställa ett exempel just bland de i förra artikeln anmärkta, som blifvit mig till last förda. P. T. säger: Bondeståndet upptages till 856,691 män, i stället för 916,691 (hvartill de speciella talen leda)... Nu står i officiella berättelsen: 317,109 gifta, 27.637 enklingar, 285;800 ogifta och 256,145 barn. Dessa tal gifva mera än 856,691; men, då rättelse vill göras, blir frågan: hva ligger felet? I summan eller i de summerade talen, och, i sednare fallet, i hvilketdera. Lätt kunde jag finna att summan ej fick. ändras, emedan 856,691 var, såsom sådant, upptaget i rikets folkmängd; men uti hvilket eller hvilka af de öfriga ta len felet läg, kunde icke af berättelsen inhemtas, emedan uppgifter till kontrollerande af alla talen saknas. Men, säger P. T., ni kunde åtminstone hafva anmärkt att der var ett fel! — Ja, utan tvifvel! Men när summan eller hufvudtalet är riktig, hvad gagn har läsaren deraf att man säger honom: denna tabell ligger någonstädes ett fel, men jag vet ej hvarest; och huru skulle det tags sig ut, om dylika tillkännagifvanden skulle på hvarannan sida förekomma? Jag kunde sålunda t. ex. kort förut ha bordt anmärka. att summan 14.748 icke slår in med detaljuppgifterna, hvilka till resultat gifva 14,743: men: då densamma likväl icke kunde ändras. emedan hon ingår i de följande summorna för länet och riket, hemställer jag om vinslen deraf varit annan än den, att mången läsare, som nu utan olägenhet antagit summorna riktiga, såsom de det äro, fattat misstroende till hela den officiella statistiken. Dylika erinringar äro dessutom i statistiska arbeten icke vanliga och kunna icke blifva fullständiga, emedan en författare, om han någonsin vill komma till målet, icke kan omräkna hvarje summering i de vidlyftiga officiella tabellerna. Snarare borde detta naturligtvis tillhöra det statistiska verket sjelft, men sker icke ens alltid der. Sistnämntde summa har t. ex. passerat alla möjliga officiella och icke officiella arbeten, utan att, så vidt jag kunnat finna, dess oriktighet blifvit förr än nu anmärkt. Om den gamla regeln, att en god sak icke behöfver skarpa ord, är sann, så lärer värdet af P. T:s anmärkningar icke vinnai opinionen genom den ovanliga skärpa, hvarmed de framföras och förfäktas. Icke nog dermed alt jag belägges med bann derför att jag icke rättat och ammärkt de officiella tabellernas felaktigheter. Jag behandlas äfven såsom den der olofligen 4tillegnat sig annans gods, derföre att jag i en tabell, som innehåller en mängd från olika håll hemtade uppgifter, icke citerat den af mina källor, Skogmans verk, hvars reduktioner nu föranledt P. T. så mycket besvär, som kanske annars besparats. Men detta klassiska arbete, hvilket ingen, som behandlar vårt bankväsendes statistik, kan lemna obegagnadt, är af mig i samma skrift så ofta citeradt, att om jag underlåtit åberopa dess författare i denna tabell, detingalunda skett för att göra honom något förfång, utan emedan det här (då samma reduktioner blifvit af förf. sjelf, äfvensom af andra,i andra verk upprepade gånger publicerade) var minst nödigt och, i anseende till nödvändighe-1 ten att då citera äfven de flera andra källor jag för samma tabell anlitat, minst lämpligt. Det är icke heller vanligt att åberopa källan till hvarje uppgift eller beräkning, som i en tabell förekommer, emedan citaterna då ofta komme att upptaga lika stort rum som tabellen ). Skogman sjelf har sannolikt från andra käl-: lor hemtat en stor del af den tabell, ur hvilkeh jag lånat de anmärkta uppgifterna, ehuru ntet citat finnes; och han meddelar I. Del. sidd. 157 158, likaledes utan åberopad källa, en ännu större tabell, till hvilken han måste hafva från andra håll hemtat snart sagdt hvarje siffra. De flesta statistici anföra blott början af hvarje afdelning i sina verk från hvilka författare de hufvudsakligen hemtat sina uppgifter; och Fränzl säger i sitt föreal: Då förevarande bok är en sammanställning af otaliga i främmande verk, flygskrifter och tidningar innehållna uppgifter, så vore det öfverflödigt att citera källor; allt ir ju hemtadt från främmande skildringar, och endast teorien, systemet, urvalet, förbindelsen :och framställningssättet är min förtjenst eller min skuld. För egen del har jag, utan att beklaga mig, varit utsatt för plundringar af helt annan art och omfång, och jag skulle kunna nämna arbeten, hvarati de aldraflesta tabeller och beräkningar äro, visserligen ofta med, men ofta utan citat. : hemtade från mina böcker, samt der hela sidor äro ur dessa aftryckta.