HB IVIL 055 UCBSd SdldlluUCcl, VI SKUIA dlidllla Sch tycka till afskaffandet eller till något slags in skränkande af dessa garantier, och vi betrakta ett temporärt suspenderande af dessa lagar som ett suspenderande af konstitutionen, ja, så som ett våldförande af den konstitutionella principen. Vi vilja utveckla och befästa vårt konstitutionella lif på grundvalen af en fullkomlig jemlikhet inför lagen. Vi vilja att, för åtnjutandet al borgerliga och politiska rättigheter, hvarken religion eller nationalitet göra någon skilnad emellan landets medborgare, och vi äro lifvade at önskan att, i enlighet med rättvisans och billighetens grundsatser, ändra alla sådana bestämmelser 1 våra lagar. som innefatta någon inskränkning uti en fullkomlig jemlikhet i rättsligt afseende. Men om våra suspenderade lagar icke äro helt och hållet afskaffade, så skall nationen. sålunda beröfvad alla den konstitutionella frihetens garantier, icke kunna ingå i någon diskussion om nya lagar, icke i något förslag till uppgörelse. Ty huru och hvarföre stifta nya lagar, då nationen ser att suspenderandet af grundlagarna fortfar att ega rum i det ögonblick då fursten har sammankallat folkrepresentanterna för att begynna sin konstitutionella verksamhet? Uttalom följaktligen att vi påyrka allvarligt och oeftergifligt ett ögonblickligt och fullständigt återställande af våra genom envåldsmakten upphäfda lagar, äfvensom omedelbart återtagande utaf de af samma envåldsmakt utfärdade olagliga ordonnanser. Vi måste jemväl höja vår röst i fråga om de dokumenter, som blifvit oss meddelade rörande Ferdinand V:s tronafsägelse år 1848. Då H. M. Ferdinand V den 2 Dec. 1848 afsade sig kejsarkronan, afgaf han ingen särskild förklaring rörande sin afsägelse af ungerska kronan. I sin afsiägelse nämner han icke ens Ungern, hvilket behandlas såsom en provins under Tejsarkronan och såsom inbegripet i den allmänna afsägelsen. Ungern blef icke ens underrättadt om denna vigtiga handling. Således är gelseakten, ur synpunkten af Ungerns offentliga rätt, felaktig i formen; ty Ungern har aldrig varit en med kejsardömet Österrike införlifvad provins; det har sin egen krona och sitt konstitutionella oberoende, och Ungerns konung kunde icke afsäga sig tronen utan med nationens samtycke och medverkan. Vi protestera derföre högtidligt mot den slutsats, som kunde dragas af de allmänna ordalagen i afsägelsen af den 2 Dec., nemligen att Ungern är en provins under Österrikes kejserliga krona. Och, vidhållandelvärt konstitutionella oberoende, protestera vi äfven mot denna afsägelse, gjord utan nationens vetskap och samtycke. Då emellertid denna afsägelse numera är en oäterkallelig fait accompli, så påyrka vi, för att för framtiden värna landets rättigheter, att det felaktiga i formen må nu efteråt genom en fullständig afsagelse godtgöras. långa at våra landsmän befinna sig uti fänelse i utlandet eller hafva blifvit fördrifna från fädernejorden i följd af politiska anklagelser. De hafva drifvits i landsflykt eller kastats i fängelse af samma envåldsmakt, som har qväft vår konstitutionella frihet. De hafva blifvit dömda af utländska domare efter en utländsk lag, och deras fällande var konseqvensen af den vid den tiden införda enväldiga regimen. Men sedan den enväldiga regimen upphört för att lemna rum åt den konstitutionella principen, kan man väl då låta konseqvenserna af den upphäfda regimen bestå vid sidan af de konstitutionella formerna? Vi finna således, att alla följderna af ofvan omralade domar äro oförenliga med författningens återställande; vi anse dem såsom icke längre lagligen bestående. Och så länge de hinder icke blifvit undanröjda, som nu förbjuda vära för politiska orsaker landsförvisade landsmän från att återvända; så länge de fängslade icke återfå sin frihet, och de med beslag belagda egendomarna icke återlemnats, kunna vi icke sätta tro till det absoluta styrelsesättets afskaffande eller författningens återställande. Utan ett sådant förtroende och denna öfvertygelse kunna några fruktbärande öfverläggningar icke ega rum. Makt och storhet äro icke regeringens ändamål. Makten är blott ett medel; men en regerings ändamål är folkens lycka. Om denfurste, som en gång ansåg det absoluta systemet vara det säkraste medlet att göra sina folk lyckliga, nu efter tolf års erfarenhet öfvertygat sig om att han icke kan på detta sätt hinna målet, och om han i denna öfvertygelse beträdt den konstitutionella banan; om han dertill fast beslutit att fortsätta på denna bana; om han slutligen vill se förtroendet åter stadfästa sig i folkets hjertan, då skall han fullt inse rättvisan af våra fordringar. Konungen af Ungern blifver icke laglig konung förr än genom kröningen. Kröningen åter är beroende af vissa i lagen föreskrifna vilkor, som förut nödvändigt måste uppfyllas. Att i allo upprätthålla vårt konstitutionella oberoende samt vårt lands territoriala och politiska integritet, att komplettera vår landtdag, helt och hållet återställa våra grundlagar, vårt parlamentariska styrelsesätt och vår ansvariga minister, samt afskaffa alla det absoluta systemets följder — dessa äro de föregående vilkor, utan hvilka all öfverläggning och all försoning äro lika omöjliga. Den 16, 17 och 18 dennes diskuterades detta adressförslag. Det mötte knappast någon opposition. Isistnämnde dags session visade en talare att Ungern har blifvit ut: armadt genom regeringssystemet under de sednaste 12 åren. Om regeringen hade sedan 1849 följt en nationell politik, skulle en budget af 100 millioner ha varit tillräcklig, men ett förderfligt systems upprätthållande har kräft 880 millioner. En skuld af 1500 millioner och försäljning af kronojord, utgörande tillsammans 2500 millioner, vittna om huru Österrike handterat Ungern. Med våld kan det nu ej längre uträtta något. Ville det deremot försonligt möta Ungerns önskningar, så skulle man väl komma öfverens om den finansiella frågan. En af Turins tidningar upplyser, enligt erhållet bemyndigande, att det icke är sant, såsom i åtskilliga tidningw varit uppgifvet, ut Teleki några dagar före sin död bekommit från Kossuth ett bref, hvari denne underrättat honom att de främmande monarkierna ej vore benägna att understödja Ungern. Grefve Teleki hade aldrig brutit sitt it kejsar Frans Josef gifna löfte att uppnöra med all gemenskap med de landsflyk:iga ungrarne; och de hade varit alltför samvetsgranna att bringa honom i sådan ställning com vore etridande mot hans förvindelse. I Gran har folket slagit in alla fönstren 108 skatteuppbördsmannen, i harmen öfver tt han med väld dritvit in skatterna. Setan har ingen elasmästare i staden kunnat örmås att sätta i rutorna. Guvernören öfver Siebenbärgen har förinrat ogiltiga de val som några kommujort till representanter vid ungerska ocn caomt ftörhiäadit ella vitorligare