Författaren upptager och bemöter derjemte väntade inkast i afseende på jernfartygs olämplighet till krigsbruk, deras obeboelighet under vintern, de blifvande kontrollernas otillräcklighet o. s. v. Han har tänkt sig att under fem år skulle anslås 1!, million rdr om året till b nde af två af de föreslagna korvetterna ärligen. Sålunda skulle vårt sj var efter 1å år, med undantag af hvad till skärgårdsfiottan och dess personal samt till tv en och arsenalen i Karlskrona hörer, komma att utgöras af 200 st. svåra bombkanoner å 10 s. svåra, snabbsegland och snabbgående ängkorvetter af jern, alltid krigsfärdiga och spridda kring våra kuster bemannade med 3,050 skickliga sjömän. Dessa fartyg föreade egenskaperna att kunna skydda vår handel och sjöfart med den att i anseende till deras ringa, djupgående kunna ändamålsenligt operera i förening med skärgårdsvapnet och armön till kustens för rar, och då hvarje korvett under bivuak å däck kan embarkera 1000 man landttrupper med deras packning, så kunde medelst några telegram inom kortaste tid sammandragas 200 svåra bombkanoner och en icke obetydlig armåkår på hvilken punkt af vår vidsträckta kust, der de krigfärdiga behöfde debarkeras. I mån som den nya anorduingen inträdde olefve — och detta är den märkliga och karakteristiska punkten i förslaget — största delen af den talrika civila personalen vid etablissementet i Karlskrona, likasom en oändlighet af detta etablissement tillhörande byggnader, inventarier och förråder, obehölliga. Den öfverflödiga personalen skulle indragas eller sättas på pensionsstat; fverlödiga delar af etablissementet och förrå derna på förmånligaste sätt tillgodogöras, och är författaren af den åsigt, att om den yrimitiva kostnaden för det nya vapneticke ingår i beräkningen och hvarför en valuta bekommes, som icke angripes af röta, eller etungas med kostsam kontroll, eller fordrar hvarken lätta eller svåra reparationer, skulle utgifterna derför uti ständig aktiv tjenst icke uppgå till hvad det nu varande passiva samt etablissementets underhåll kostar. Författaren har icke förbisett den sednaste innovationen i sjökrigsväsendet, pansarskeppen, men han färklarar rent ut, att våra tillgångar ej förslå att lägga oss till sådana vapen. Sverge, säger he an, måste fäkta med det vapen det kan åstadkomma; skicklighet, beslutsamhet och mod måste ersätta vapnets svaghet. Han anser emellertid att, om med mera erfarenhet att bygga de föreslagna fartygen, det befunnes nödigt att gifva dem ett be ansradt bälte i vattengån gen, så låter detta sig utföra, möjligen med någon utsträckning i fartygens längd och bredd. Anmärkande förf. slutligen, att nationen, en gång kommen ifrån de föråldrade linieskeppen och deras etablissement, har sig öppet att efter hand lägga sig till så många tidsenliga krigsfartyg af jern, som tillgångar och sjömannapersonal medgifva, samt efter behof hafva dessa i verksamhet eller upplagda med en fögå kostsam bevakning, hvarhelst de för tillfället kunna anses behöfliga. Naturligtvis finnes i detta öfverste Hjelms förslag mycket, hvars ändamålsenlighet kan blifva föremål för mer eller mindre vigtiga inkast; särdeles lärer frågan om jernfartygs lämplighet eller oduglighet till krigsbruk ännu få anses oafejord, då någon praktisk erfarenhet icke vederlagt eller bekräftat någondera: af de olika åsigter som i deita alseende söka att göra sig gällande. Men af största vigt och betydelse är, att i en tidpunkt, då man på alla sidor nödgats inse och medgifva att det gamla måste ötvergifvas och en ny bana inslås, en man af facket så oförbehållsamt gått Karlskronaetablis mentet inpå lifvet. Detär temligen troligt, att liksom det finnes småstadsintressen, som med likgiltighet se om hela den högre undervisningen i landet missvårdas, blott dessa intressen ej förnärmas, så skall man älven finna ett Karlskrona-intresse, som ställer sig i förgrunden, långt framom fäderneslandets try. oghet och fördel 3 men säkerligen finnas ganska många i landet, som skola irmt behjerta dessa ord af öfverste Hjelu i hans ifrågavarande skrift: cEhvad framtiden må innebära säger den gamle sjömannen — må den bevara sjökrigsväsendet från af staten hållna dyrbara etablissementer; med sådana komma vi aldrig att hålla er fiende från våra ku-: ster; de draga den snarare dit för att, under det kusten är obevakad, lära sig känna dess svaga punkter. De fördelar sådana medföra, up pväga icke missödena de åstadsomma; ty hittills hafva de visat sig såsom övapnens kräfta, hvilka fräta på anslagen liksom rötan på de träbyggda linieskeppen. 2 Det cirkulär grefve Persigny nyligen utfärdat till Frankrikes alla prefekter, hvarigenom dessa embetsmän anbefallas att niokt ölvervaka hvarie Cförsölk att