, till att motverka det onda genom fattigskolor, i England benämnda rägged schools eller trasskolör, samt andra dylika inrättningar. Det upp: växande slägtet uppfostras alltså, de äldre fata måste man, såsom sägdt är, lemna åt sitt öde. — En Frimureriets historia från dess AR komst till nuvarande tid har utkommit i Tyskland, författad af J. G. Findel. I inledningen ger förf. först en sammanträngd öfverblick öfver frimureriets och frimurareförbundets id och väsen samt öfvergår derefter till historieskrifninen öfver frimureriet, hvilken till en del medört ganska besynnerliga resultater och vid forskningen efter frimurareförbundets uppkomst låtit förleda sig till de underligaste antaganden. Så förlägger den lärde Oliver frimureriets upphof till Paradiset; Adam var, påstår han, frimurare och Moses stormästare. Andra söka dess här; ed tiden för Salomos TE RN andra hos druiderna, och åter andra i Herculanum eller på korstågens tid. Sedan Findel utförligt afhandlat den första OPAL af frimureriet i forntiden, öfvergår han till den egentliga historien öfyer detsamma. Han omnämner först skråna samt öfvergår derpå till de tyska stenhuggarne och de engelska timmermansgillena, från hvilka det första fröet till frimurareförbundet utan tvifvel uppspirade. Detta upptager det första häftet, hvaremot i det andra en del af det egentliga frimureriets första period (1717—1783) afhandlas. ; — Franz Liszt har utgifvit en bok om zigenarne och deras musik, hvilken icke saknar intresse. Obestridligen har Liszt på ett ofta snillrikt sätt lemnat mången pikant och karakteristisk upplysning om de ungerska zigenarne samt isynnerhet om deras förhållande till den med dem så fast sammanvuxna musiken. Man har blifvit van att betrakta zigenaren såsom en Paria och hans musik blott såsom det naturliga utbrottet af en medfödd drift, hvilken saknade all konstnärlig utbildning. Liszt behandlar allt detta äfvensom zigertarens hela lefnadsställning i Ungern temligen utförligt. — En bok af erkehertig Ferdinand Max. Erkehertig Ferdinand Max, som har det goda ryktet om sig att vara den liberalaste af alla de tjugo habsburgska furstarne, företog sommarer 1859 en längre resa öfver Atlanten och studerade dervid kejsarriket Brasilien från de mest olika sidor. Resultatet af hans utflykt är en bok om detta land, som lär vara af vetenskaplig betydenhet. Såsom snillrik och kunnig har fursten redan på mångahanda sätt gjort sig känd; men hans verk skall icke erhålla någon vidsträckt krets af läsare, emedan den blifvit tryckt i bloti 50 exemplar. Hans tillegnan är enkel och hjertlig: Till min lefnads och mina resors följeslaerska Charlotte. Erkehertiginnan Charlotte. rerdinand Maximilians gemål, är dotter till konung Leopold i Belgien. z — Arlistisk kongress i Antwerpen. Komiten för den artistiska kongress, som i nästkommande Augusti månad skall sammanträda i Antwerpen. har nu Ng TR programmet på holländska och franska språket. Kongressen skall hållas i två dagar och behandla tre slags frågor: I. Astadkommande af en internationell lagstiftning. som är egnad att helt och hållet undanrödja otillåtet eftertryck af konstyerk. II. Frågor al artistiskt intresse: 1) Står uttrycket för den monumentala konsten på samma höjd som andra andens företeelser i vår tid? 2) Ar ej föreningen af arkitekter, bildhuggeri och målning oumbärlig för den monumentala konsten, och hvilka reformer skola införas i undervisningen i de sköna konsterna, för att åstadkomma denna förening? 3) Ar det ej i dessa tres förening som den monumentala konsten skulle kunna finna elementerna till en ny, vår tid karakteriserande stil? III. Frågor af filosofiskt intresse: 1) Hvilket samband finnes mellan filosofi och konst? 2) Utöfvar icke konsten ett visst inflytande på nationernas intellektuella och moraliska inflytande? 3) Hvilket inflytande kan man tillerkänna den moderna andan på nutidens konst? Besitter icke vår konst en ny princip, som skulle kunna gifva de bildande konsterna ett nytt uttryck och ny riktning? 4) Om konsten, uttryckande vår tids tanke, måste framställa dess symbol för allas ögon, genom hvilken art af verksamhet kan hon då bäst ernå detta mål? — Dramatiserad Sallustius. Hvilka besyn: nerliga och långsökta ider ha icke ofta de tyska teaterförfattarne? Så har en viss Eugene Ruland 4i fem handlingar dramatiserat den romerskel historieskrifvaren Sallustii verk de bello jugurthino och derigenom skapat ett verkligt vidunder till tragedi, som naturligtvis helt och hållet frigör sig från teaterns gränser. Mycket bättre nytta hade väl en god öfversättning af det gamla historiska arbetet kunnat göra. — Förflyltning af Theätre frangais till en annan lokal. Kejsar Napoleon har för afsigt att förflytta Theåtre frangais till Louvren. Pkomsten af denna första och förnämsta skådeplats i Paris och följaktligen i hela Frankrike går tillbaka till år 1598, då genom ett parlamentsbeslut grunden lades till den sedermera så kallade Comedie frangaise. Den egentliga tidräkningen för dess upphof-sammanfaller dock med ett patent af Ludvig XIV af den 22 Okt. 1680, hvarigenom de bästa skådespelarne vid flera i Paris spelande trupper, isynnerhet bland medlemmarne af det dåvarande molierska sällskapet, sammanCördes på en teater vid Mazaringatan. Lokal Imbyttes flera gånger, tilldess Comedie frangaise år 1800 slog sig ned på teatern i Palais royal Richelieugatan n:o 6, hvilken hon ännu innehar. — En folkteater i Berlin. Till den preussiska landtdagen har ett besynnerligt förslag in kommit i form af en petition, nemligen en ansökan om tillåtelse att i Berlin bygga. en follteater, som skulle rymma 3000 personer och blott ega tre slags platser, för 2, för 5 och för 7 groschen (omkring 18, 45 och 63 öre). . Detta blefve den tionde teatern, som i den preussiska cesidensstaden år ut och år in stå öppna för allmänheten både sommar och vinter. S— romans UTRIKES. FINLAND. Bånkfirman N. M. Rotschild Son iLondon har emottagit agentur för Finlands bank. Såväl i banken som dess samtliga kontor nom landet försäljas vexlar på bemälde fir VÄ RR a Pr SE