Article Image
uti denitalienska enhetens faror och triumfer, bedja E. M:t underdånigst att, i kraft-af de-på ett så ädelt och storsinnadt sätt uttryckta grundsatser, som uttalas i den till italienarne ställda, i Milano utfärdade proklamation, lemna Rom fria händer öfver sitt öde. Rom, som mot Frankrike hyser uppriktig tacksamhet, skall veta rätt Rp denna välgerning; det skall göra en hederssak af att följa de exempel af moderation, disciplin och enighet, som den franska armen gifvit detsamma. Det läge, hvaruti de sednaste tilldragelserna försatt de romerska staternas hufvudstad, är outhärdeligt. Handel: och industri, hvilka under det andliga herraväldet redan länge befunno sig i ett aftynande tillstånd, ligga nu helt och hållet i lägervall och äro fullkomligt förstörda. Etäindet tilltager dagligen, och det ondas öfvermått skall ofelbart framkalla en katastrof. I afvaktan på en för befolkningen gynnsam lösning bedja vi EB. M:t att öfverlemna Rom åt sig sjeltt och ej skilja detsamma från det öfriga Italien, som befinner sig under konungens af Italien, Victor Emanuels konstitutionella spira.4 Petitionen var försedd med mer än 6000 namnunderskrifter. AMERIKA. Separatförbundets president Davis hade inbjudit de mot unionsregeringen fiendiligt sinnade gränsstaternas guvernö till ep konferens uti Montgomery, hvarvid en gemensam fälttågsplan skulle uppgöras. De kOnservativa uti Richmond önska att ettvapenstillestånd måtte afslutas, för att gö en förmedling möjlig. Flera inflytelserika personer uti Virginien, Maryland, Kentucky och Tennessee arbetade allvarligt till förmån för denna plan. Virginiens legislatur hade prorogerat sig från den 1 Maj till den 12 Juni, till hvilken tid man förmodade: at omröstningen rörande statens utgående ur unionen skulle vara fullbordad. Regeringen är likväl berättigad att äfven dessförinnan sammankalla legislaturen, om detta skulle anses nödvändigt. En deputation från Kentucky hade den 4 dennes audiens hos Lincoln för att erbjuda honom två regementen frivilliga från statens vestra del, oaktadt statens guvernör vägrat sända några trupper.

24 maj 1861, sida 3

Thumbnail