det må tillhöra djurverlden el xtverlden, beror så väsentligt på klimatet, så blir bland annat tydligt, att man utan en på detta vis vunnen säker kunskap om klimatets be-. skaffenhet på en gifven ort, icke kan med någon visshet bedöma orfens utsigter och vilkor hvarken för jordbrukets och husdjurens förkofran eller för skogens och jagtens bestånd och tillväxt. Men huru bristfällig kunskapen ännu sär om vårt eget lands kli-. mäatiska förhållanden i olika trakter, detinser man snart genom den skrift vi här anmält. Man öfverraskas der af den anmärkningen att ingen ännu kan med säkerhet ra t. ex. i hvad förbållande neder-: börden på Sverges vestra hafskust står till nederbörden under motsvarande breddsgrader på den östra, eller om den på dessa kuster och i det inre af landet är olika fördelad under årets lopp. Vet väl någon hvilken skilnad, som 1 detta hänseende eger rum emellan den del af landet, som på tre. sidor begränsas af hafvet, och den del deraf som blott. på en sida omgifves af vatten? Nej — Vet man — nämligen med visshet — om våra större sjöar utöfva något inflytande på sitt grannskaps klimatförhållanden? Nej — Vet man om fördelningen af värme och fuktighet är, t. ex., vid Venerns kust olika mot den, som eger rum för en ort, belägen längre bort från större vatten? — Visst icke. — 1 hvilket förhållande står Skånes temperatur under årets olika månader till temperaturfördelningen mellan andra af Jandets provinser? Ar klimatets karakter i våra skogstrakter väsentligen olika med den, som tillkommer klimatet i våra odlade slättbygder? Allt detta vet man icke; men man behöfver veta det, och kan få veta det. Dessa exempelvis anförda frågor, äfvensom så många andra rörande våra klimatförhållanden, förblifva likväl obesvarade ända till dess att fullständiga observationsserier för en längre tid finnas att tillgå. . Förut känner man ej heller landets natur riktigt. Ett lands fysiska beskaffenhet bestämmes nemligen icke ensamt af dess geografiska läge, fördelningen af dess yta i land och vatten, bergens riktning och-höjd,jordmånens olika slag; utan äfven, och till en högst väsentlig del, af dess klimatiska förhållanden. — Väl äro dessa utan fråga beroende af de förra; men sambandet emellan begge är icke så enkelt, att det kan lätt och säkert genomskådas. Omedelbara observationer utgöra derföre det tillförlitligaste medlet för erhållande af kännedom om klimatet. Och icke blott i afseende på den ekonomiska nyttan kan denna kunskap lemna upplysningar af värde. Man ser allmänna sjukdomar uppträda i olika trakter, än angripande befolk ningen på somliga håll, än skonande den å andra; men frågan om de till någon del Pan af väderlekens beskaffenhet, tillhör ännu blott gissningarnes område och kanicke tillförlitligt besvaras innan klimätets olikhet på olika trakter och under olika år blir närmare bekant. AN Vexlingarne i jordatmosferen bilda likväl ett sammanhängande helt, och stå i ömsesidigt beroende af hvarandra: en förändring i atmosferen på ett ställe åtföljes af en motsvarande förändring på ett annat, eller har sin närmaste orsak 1ien sådan. Detär derföre af vigt, att meteorologiska iakttagelser anställas öfver hela den bebodda jordytan, så vidt möjligt är. Det är således icke ensamt för kännedomen om det egna landets klimat och för den praktiska nytta en dylik kännedom kan medföra, som dessa iakttagelser ega värde; de lemna äfven ett bidrag till vetenskapens utveckling, och ett så mycket vigtigare, som det icke kan ersättas genom observationerna i ett annat land. Det var på dylika grunder, som vetenskapsakademien föreslog de nu införda meteoroIogiska observationerna kring bela landet. och som medel beviljades dertill. Sedan dessa erhållits, har deras användande följt med utomordentlig verksamhet. Samma är de anslogos, förordnades akademiens fysiker, professor Edlund, att hafva inseendet öfver det hela, jemte redaktionsbestyret. Observationsställena utsågos, instrumenter anskaffades, och iakttägelserna följde så? omedelbart, att — såsom man ser af de. här sammanställda tabellerna — redan en dylik tabell för samma års sista månad, eller för December 1858, börjar samlingen. Hr Edlund hade under de föregående få månaderna hunnit: utgifva en omständlig anvisning om gtittet för observationerna ); han hade, och med den vetenskapliga noggrannhet som vår tids naturforskning. fordrar, granskat de för ändamålet af instrumentmakaren C: Åderman med skicklighet och omsorg förfärdigade instrumenferna, och han hade ombesörjt fördelningen mellan observationsställena. Förlidet års sommar for han omkring till en del af dessa ställen för att ytterligare undersöka och kontrollera barometrarne der. Till observatörer äro, så vidt som möjligt, tjenstemän vid telegrafverket anställda. Detta val anses med skäl medföra flera förmåner. På en telegrafstation är tiden ständigt bekant med noggrannhet; der är alltid någon person tillhands att på det bestämda klöckslaget verkställa observationerna; de dervarande tjenstemännen äro i besittning af fy sikaliska kunskaper och ega vana vid instrumenters behandling. Af de 30 observationsställen som komma att begagnas här observationsnätet blir fullständigt, voro redan vid 1859 års slut 21 : verksamhet, nemligen — från norr till söder räknadt — Haparsnda, Piteå, Umeå, Hernö sand, Gefle, Westerås, Carlstad, Örebro Askersund, Nyköping, Linköping, 5 Wenersborg Westervik, Wisby, Jönköp Göteborg, Kalmar, Wexiö, Halmstad Carlsharon. På dessa stationer ske iaktia gelserna hvar dag kl. 8 f. m., kl. 2 och kl.9 e. m., medelst barometer, termometer, psykrometer (fuktioheftsmätare). ombrometer (recn