gä VN N De geologiska undersökningarne i Sverge. Posttidningen meddelar följande utdrag ur professor. Erdmanns den 19 sistlidne April afgifna berättelse rörande fortgången af de geologiska undersökningarne under år 1860: Undersökningarne, som började i de första dagarne af Juni och oafbrutet fortgingo till början af November månad, hafva, likasom de båda föregående åren, endast omfattat U sala, Welerdig. Nyköpings och Stockholms län. Inom det förstnämnda länet hafva Tolfta, Wesslands, större delen af Elfkarleby och en liten del af Wendels socken, alla inom Örbyhus härad, blifvit genomgångna. Af Westerås län hafva medhunnits sydvestra delen af Snefringe härad och södra eller större delen af Åkerbo härad, eller allä de socknar, som närmast omgifva den vestligaste af Mälarens fjärdar, den s. k. Galten. Uti Nyköpings län äro undersökta vegtra och södra delarne af Selebo, södra delen af Åkers samt norra delarne af Daga, Willåttinge och Oppunda härader, och hafva derjemte inom Öster-Rekarnes härad Näshulta och Husby socknars södra delar samt inom Vester-Rekarnes härad den återstående vestligaste delen, innefattande Westermo, Öja och en del af Lista socken, blifvit afslutade. I Stockholms län hafva slutligen blifvit undangjorda inöm Långhundra härad hela Lagga, Östuna, Häsby, Gottröra och vestra delen ar Närtuna socken samt inom Semminghundra härad hela Skånela, Lunda, Widbo, Skepptuna och halfva Frösunda socken, hvarjemte inom Svartlösa härad, utom Sickla-ön, som lifvit afslutad, de närmast söder om hufvudstaden belägna Brännkyrka; Huddinge och Botkyrka socknar äro TR FR Utomdess hafva äfvenledes åtskilliga revisionsarbeten blifvit verkställda inom Westerås och Nyköpings län i trakterna omkring Westerås och Thorshälla, för snart skeende tryckning af det kartblad, hvarå denna del af Mälarebäckenet innefattas. rets arbeten hafva sålunda fortgått i fullkomligt samband med de föregående årens. Alla de hittills undersökta trakterna utgöra derföre ännu fortfarande ett för sig afslutet helt, utbredande sig på ömse sidor om Mälaren från Örebro läneäns i vester förbi Arboga, Köping, Westerås horshälla, Strengnäs, Enköping och Mariefred till Stockholm, med en utgrening förbi Upsala norr ut mot Elfkarleby och ÖCarlholmsviken. Hela arealen af det under året 1860 med biträde af sjumedarbetare undersökta -och under. vinternslopp. geologiskt kartlagda . området utgör något mer än:25 2 Korn eller några qvadratmil smtindres än det närmast föregående året, hvilken minskning i arbetsdrift helt och hållet härrört af de ogynnsamma väderleksförhållanden, som under större delen af den förflutna sommaren voro rådande. Det är-ett af ET kändt förhållande, att under det de södra Mälartrakterna inom sig hysa rika tillgångar af s.k. urkalksten, äro deremot de socknar, som mellan Stockholm och Köpin utbreda sig från norra Mälarstranden, alldeles i saknad detta för allmänna lifvet vigtiga råmaterial, hvärföre också upptäckten af några fast anstående kalkstensläger. varit i alla tider ett önskningsmål för dessa sednare bygder: Upp märksamheten; har derföre under nu pågående undersökningar särskildt vårit häråt riktad, men äfven nu, såsom alltid tillförene; med lika liter framgång och: uppfyllelse af förhöppningarne. Den närmaste norr om Mälaren mötande tillgång af detta slag inåt landet är den storä kalkstensstocken vid Sala, för att ej tala om ett helt oketydligt förråd deraf, uppträdande på ett mindre jernmalmslager något söder om nämnde stad emellan Fastebo och Österby byar uti Kumla socken. ; De talrika förråder af denna stenart, som deremot inom Nyköpings län förefinnas, synas der uppträda inom bestämda sinsemellan parallela, i öster och vester ofta flera mil utsträckta zoner, af hvilka den nordligaste, närmast Mälaren beören träffas redan något söder om Eskilstuna breddgrad och de öfriga framstryka på än längre. än kortare afstånd i söder från hvarandra ända ned fill Östergötlands dänegräns.. Mellan Eskilstuna och Malmköping äro. sex sådana kalkstenszoner. aänmärkta, och ett lika, om ej större antal torde:i länets södra. delar ännu. vara att påvisa. Ingen af dessa zoner får emellertid anses såson innehållande en oafbruten sträckning af kalkster från den ena ändpunkten till den andra, utar torde dervid fastmera böra fästas begreppet a den riktning, i hvilken de till hvarje dylik zor hörande större eller mindre kalkstenslagren är från öster till vester utströdda efter hvarandra Ty ehuru inom hvarje sådan zon fasta kalkstens hällen mångenstädes är i dagen framstående dels osårad, dels genom flera anbrott öppnad. och dess delvisa fortsättning åt ena eller andr: sidan på många ställen äfven synes vära af öt verliggande lösare jordlager undandold, har mar dock talrika tillfällen attiakttaga, hurusom sam ma så att säga ofyndiga gneissart, som på si dorna omsluter kalklägren, äfven icke blott fö ändarne närmast begränsar desamma, utan dei jemte utgör den enda i dagen synliga bergarter På hela den mellanliggande sträckan mellan de