helt ung man, och åtskilliga unga artiste tyckas hafva en starkare böjelse att briljere med konstens: yttre effekter än att forske efter dess inte ;väsende och kärna; dock tro vi att hr Wolff skulle ernå ett godt resultat, om han. vålde det sednare alternativet och med allvar bemödade-sig derom. Att dessutom den ungdomliga värman väl trifves tillsammans med den artistiska smaken och intelligensen äfven hos den äldre konstnären, derpå hade vi sednast för några aftuar sedan. ett evident exempel genom det utmärkta sätt, nvarpå konsertmästaren Beer spelade Ernsts Elegie på fröken Westerstrands soir6.. Såsom piece de råsistance gafsFriskytten, hvars herrliga ouvertur, med lif och pråcision utförd, emottogs med mycket bifall, hvilket efter Agathas stora aria äfven tillföll fru Lund, hvars röst tyckes hafva vunnit något i klarhet och böjlighet. Orkestern anfördes denna afton äter af kapellmästaren Lachner, som. en kort tid genom sjukdom varit derifrån förhindrad. Med undantag af jägarekören i tredje akten, hvaröfver alltjemt en ominös mattighet synes förherrska, gingo körerna med ganska mycken friskhet. Representationen: bevistades af H. M. enkedrottningen och prinsessan Eugenie. MIl Bundsens mating, som egde rum sistlidne söndags middag i De la Croixs salong, var ganska talrikt besökt. Ibland nummer, som såväl för deras eget värde som för ett lyckadt återgifvande slogo mycket an, torde böra nämnas den vackra trion ur Mehuls Josef i Egypten samt A. F. Lindblads sköna tondikt Drömmarne, hvilken denna gång icke sjöngs af en så talrik kör som . då den sist uppfördes på en af Harmoniska sällskapets konserter och hvartill ackompagnementet i stället för af orkester nu utfördes å piano af hr L. Norman, som på.ett-ganska utmärkt sätt löste. sin, hvad smak i nyansering och fin taktkänsla beträffar, ingalunda Tatta uppgift. Den: ganska svåra arian ur Titus? utförde ml Bundsen med berömlig färdighet, ren intonation och musikalisk känsla. Det kan. ej väcka undran, att hennes röst, som af naturen är ganska omfångsrik, fast någotsvag, bär spår af de alltför stora ansträngninarne vid hennes uppträdande som Fides i Profetent. Vid hr Kahleis deklamatoriskt-musikaliska soir förliden lördagsafton i kongl. teaterns stora foyer inträffade den Rn Åren omständigheten att aftonens mest lofvande mutsiknummer, nemligen den Beethovenska trion för piano; violin och violoncell, måste uteslutas. Hr Richard sjöng dels solo, dels tillsammans med fru Palm den hurtiga duetten ur Marschners Templer und Jidint, men modererade i vårt tycke ,rösten alltför litet med afseende på rummets beskaftenhet. Ibland de polyglotta numren — deklamation utfördes nemligen på fyra språk — följdes hr Kahleis föredrag af sina både till anda och ordagrannhet syunerligt trogna öfversättningar af Geijers Kolargossen och Runebergs CFänrikens marknadsminnen med mycken uppmärksamhet.