skeppen voro nästan alla redan Ttör längesedan obrukbara. Galvestons frivilliga hade framför Indiada bortkapat ångfartyget Star ot the Westt, som: hade ombord 800 till 900 fat lifsmedel. Tenressees guvernör hade hos förbundsregeringen tillkännagifvit att han, i stället för att sända artilleri och trupper till unionens försvar, ämnade låta 50,000 man rycka i fält mot norden. Korrespondens från Kalmar. Den 8 Maj 1861. Föreställ er huru 1trefligt vi -ha härnere. Först och främst hugnas vi med snöslask och blåst dagen i ända, i stället för att njuta af värmande sel, blommor och fågelsäng. Landtbrukare tänka med vemod på rågen, som ser blåfrusen ut, och giktgubbar svära på väder och vind. Modehandlerskorna etalera visserligen sina frestande Sparisernouveautger; men damerna ila i vinterkostym förbi butikerna, utan att låta locka sig af söderns sommarskrudar. Ett sådant Majväder! Man kan ju bli sjuk af et! ropa de ömtåliga, under det att hundratals småländningar, som ämna sig med ångbåtar till. Stockholm för att söka sin lycka, tillbringa nätterna under kall och-bar himmel, i det att de invänta de farkoster, hvilka skola transportera dem till det förlofvade landet. De der genuina småländningarne från Sbondlandet äro ju ett härdadt, ett dugtigt folk! De ligga ute på bara marken i 3 å 4 graders köld, utan att få hvarken hosta eller katärr. Sådana härdade naturer duga till skarpskyttar, till soldater; de-duga till mycket, hvilket bäst bevisas deraf, att de, envisa och sträfsamma, knoga sig fram mer än andra svenskar. Om det är sannt, att svenska nationen i allmänhet börjar förklemas, är det ju en lycka för densamma att hvar sjette svensk är en småländning. Skarpskyttefrågan har i Kalmar slagit riktigt an. Man ser medborgare på 6 å 7 år marschera med gevär på gatorna. Vid beväringsmönstringen den 1 Maj sträfvade alla ynglingar från staden att blifva approberade, under det att ynglingar från landet deremot uppbjödo allt för att blifva kasserade. Der ser man hvad godt skarpskytteföreningen inom sitt område redan uträttat: väckandet af en fosterländsk och manlig anda hos ungdomen. Poemer till skarp: skyttarnes ära ha också vankats. Till och med den gamle skalden E—m har lifvats att fatta sin lyra och qväda en sång till Sverges skarpskyltar, om så behagast. Skalden ställer i detta kraftiga qväde följande uppmaning till skarpskyttekåren: — — — Gå lugn din väg i striden; Stå der ock fast, med stark och lyftad ram Åt öster hän... När dagen är förliden Stå qvar ännu, en Sveas ädle gam. Nåå? frågar ni kanske, huru går det med namnteckningen på de af centralkomiten i Stockholm hitskickade reformlistorna? Ar man lika liberal i Kalmar nu som 1848? Den tiden hölls der ju en Sreform-middagt, bevistad-af sjelfva biskopen? Och magister Sylvander som nyligen rifvit ner unionssalen — skref då i ka marposten en artikel, som handläde om folkens heliga rätt att göra uppror, hvilken artikel väckte så stor sensation å högre ort, att biskopen säges för skenets skull måst ge magistern en skrapa? Jo, mina vänner, nu står det vackert till, om man får tro Öscarshamns Tidning, som också kallar sig Tidning för Kalmar län. Alla Kalmariter, utom tolf, berättas med glädje vara at samma politiska ull som den värda redaktionen. Och hvad värre är, Kalmarposten talar numera icke längre om folkens heliga rätt, den drar i stället blankt mot densamma och böjer sig i djup beundran för det högre kleresiet och långkatekesen. Jag förmodar att Dagligt Allehanda gnuggar händerna af förtjusning öfver Kalmarortens lycka att ega en stationär tidningspress. Tänk, mina vänner! en af dessa sanningsälskande organer berättar, att blott omkrivg ett dussin Kalmariter undertecknat reformkomitåns listor! Åh det är ju en herrlig seger! Åh det är för syperbt! Bör icke en sådan stor händelse sättas med stora stilar i Dagligt Allehanda? Hvem vet? Men föreställ er nu att berättelsen om de olf Kalmariterna är ett konservativt sjelfbedrägeri. Söker ni upplysning hos staaens representant vid förrariksdagen, rektor Dahm, så visar han er omkring två hundra (säger 200) aktningsvärda namn, tecknade på de af honom i staden utskickade reformlistörna. Verkliga förhållandet är således att trots ett par Konservativa tidningars bemödande att nedsätta hela reformrörelsen och afråda hver oeh en att teckna sig på centralkomiiens utfärdade listor, större delen, ja, nästan alla af: stadens invånare, hvilkas namn teckning förtjenar afseende, utan tvekan tecknat sig för enrepresentationsförändring med sam fälta val. Dagens evenement här är expositionen af den vacker dyrbar fana, som örtens damer Jimna med första afsända som present till 9 NE RN