HMirds process och dess sammanhang med Frankrikes nuvarande politiska förhållanden. I. : i Efter 1848 bosatte sig Mirös i Paris och tänkte att revolutioner äro gynnsamma för de oförvägna. Han föresatte sig nu att aldrig merå lemna hufvudstaden, och han störtade i armarne på sin landsman och trosförvandt Millaud; hvilkenhan skänkte en: broderlig tillgifvenhet .oeh shvars bittraste fiende han numera naturligtvis är. ,d denna as8sociation insatterMillaudsin talang vatt stifta .och sprida tidningar; Han hade varit direktör för Audience, en domstolstidning, hvilken genom sina löjliga referater och ännu löjligare reclamer blifvit ryktbar. Kort derpå ville de: båda vännerna dra parti af entusiasmen för Lamartine och dennes folkgunst. Detta var deras första spekulation och den var en af de bästa, ehuru den var en af de ärligaste.. De stiftade Conseilder du Peuplej hvilken sedermera blef kallad Civilisateur. Någon tid derefter följde i ordning Pays. Hr de Lamartine blef detta blads ledstjerna. Hr de la Guerronidre lärde : derur ;: liberalism. Men innan kort hade Mires ej mer af nöden att gömma sig bakom andra:Han var nu införd i Pariserverlden ; han grep verket an och arbetade för egen-räkning: Hans förmögenhet växte nu med brådstörtande fart; det vore alltför naivt att förutsätta att det ej erfordras annat, än vanlig rättskaffenshet. att göra sig en dylik. I det ögonblick, då poliskommissarien väckte Mires ur hans drömmar, stod denne i spetsen. för de romerska jernbanorna, för Marseilles hamnoch gasanläggningar, för Pampelonajernbanan, förs de turkiska och spanska lånen, hvilka han kort förut bragt till stånd: : Huset Rotschild öfvertager nu åter Pampelonajernbanan, Marseillerföretagen ewotse nu under ledningen af ett ärligt rr en sior frarätid; den romerska jernbanan ligger i själtåget och. kunde ej under något vilkor ega bestånd. Det turkiska lånet var det. hvarigenom Mirås ville äter komma på benen, men just detta försök blef hans ruin. Hela verlden insåg alt detta var ett förtvitladt räddningsexperiment och att det hö för honom kom an på attinom några vete kor vinnar 30, millioner eller ock ohjelpligt duka under. Lånet kom aldrig riktigt ti stånd. Med alla puffningar, med allt vädjande till vännernas rofgirighet stod ändock ingenting att vinna. Hvar och en kände på sig alt katastrofen var nära. Mircs skullt emellertid ha kunnåt, om icke afvändas likväl fördröja eller förminska silt fall; men hvem som gudarne vilja förderfva, den förblända de. förut. .Genom ett käckt, stolt uppträdande förmenade han sig kunna up: ehålla sin kredit. Hotad, misstänkt, un klägod inför den offentliga meningen, ro: