lOrslaget. Det synes här icke vara nägoi :; särskildt parti eom stödjer hr Hally en men . som för öfrigt hvarken genom börd, r dom eller protektiow bibehåller sig, som icke jär precist personligen älskad af konungen och hans närmaste omgifning, som är ha -Jaf prinsarne och deras kotterier samt bitteri angripes af de reaktionära, medan å andra sidan baron Blixen-Finecke oehhans irogna satelliter, tills hvilka hr S: B: stundom tyckes höra, farit fram emot honom nästan Jännu värre. Det synes vara just den sansade delen af befolkningen, som genom sin mindre högljudda, men säkra och stigande inflytelse stödjer honom rs). Insändaren ber nu att få framkasta ett spörsmål hurudant förhållandet skulie blitvit i sak, om danska: ministeren, nitan seende derpå att en regering icke -ge sjelfmant uppgifver eller kastar bort nära :redjedelen af en samhällighet, hvilken inför kabinetterna och folkrätten gäller såsom ett-gemensamt rike 16), hade egenmäktigt och emot de öfriga makternas 7 vilja afsöndrat Holstein och lemnat detta åt sig sjelf eller cättare till Preussens inflytande: 1). Förr eller sednare skulle attraktionens starka lag göra landet till preussisk provins. Men äfven om detta icke skedde eller tills det sker, skulle Holstein dock blifva Tysklands förpgost mot Slesvig och Jutland:s8). Ensärskild holsteinsk arm skulle utveckla sig:v), med den väl besanta tradition och grundtanka, som nu en gång är och en lång tid skall förblifva holsteinarens dröm, att vid passände tillfälle ingripa Slesvig. I Kiel och Neustadt skuile Tyskland bygga sina flottor och från dessa Östersjöns goda hamnar skall Preussen beherrska hafvet2v). I Rendsbärg skulle en förbundsfästning utsträcka sin mäktiga. hand öfver Slesvig21), under det Nationalvercin och alla slags hemliga sällskaper förgrenade sig öfver den tyska befolkningen i Slesvig och förberedde en uppresning, så snart ögonblicket kommer, och i Köpenhamn skulle, såsom Holsteins minister, sitta en holsteinsk riddare, hvilken naturligtvis skulle bilda en förträfflig medelpurkt för de många tyskt sinnade, som ännu finnas i den allrahögsta hofoch furstekretsen omkring danska tronen; 22) och på sådant sätt skulle i. alla händelser signalen kunna gifvas från Danmarks eget läger till elesvigholsteinarne, här det nya korståget med bästa utsigt kunde öppnas. Att allt detta icke är någon dröm er spökbild vet hvar och en, som läst de tyska: tidningarne, af hvilkas framtidspredikningar det nu angifna programmet blott utgör ett sammandrag. insändaren vill för sin del gerna er na, att, med vetskap om den fanatism som råder i Tyskland när det är fråga om Slesvig, det är fruktansvärdt nog att samma vådor kunna hota isen framtid, äfven om de nu kunna hindras genom makternas sympati för Danmark, och att-kanhända någon annan slutlig bot icke kommer att finnas än den, som före helstatens uppkomst föreslog? af en del bland de, danskt nationella och bland andra då äfven af-Fredrelandets redaktion, nemligen att dela Slesvig på sådant sätt, att den delen; som innehåller en belt och hället tysk befolkning, borde förenas med Holstein, på det man seden utan motstånd måtte kunna inkorporera det återstående af Slesvig med det egentliga ark. Men ins. vet ock att denna tanke; vilken till och med utförligt motiverades i broschyrer, som vid. den tiden utgåfvos, och då hade icke få anhängare, sedermera. genom mellankommande omständigheter blifvit så opopulär, att ett sådant förslag sannolikt icke. skulle finna någon anklang för närvarande. Emellertid måste det här sagda gifva stöd för den tanken, att åtminstone en stor del af de nyssnämnda farorna vore undanröjda eller aflägsnade, om det lät: sig göra lör Danmark att vidhålla någon politisk förbindelse med Holstein, äfven om det vore tull det väsentliga afsöndradt. Utom den: gemensamma arfföljden vore det väl för Danmark, såsom europeisk m af vi diplomati, flotta, sävidt möjligt ärmå, som tulloch. postväsendet kunde fortfara att vara gemensamma, ty det är klart att om än Danmark fick låta sig nöja med eti jroförelönal ringa bidrag af Holstein, ncmigen till flottan, så måtte detta dock vare bättre för Danmark, än att se en tysk flotte bilda sig i Kiel, hvilket skulle tvinga Danmark till stora kostnader, för att söka hålls jemna steg med densamma och ändock slutligen blifva öfverflygladt. 23) Om den ärade redaktionen vill behandle den förevarande tvistefrågan bona fide, Fåsom ins. icke betviflar, så lärer det vä medgifvas att den förut omtalta kärnpunkten i tvisten egentligen vänder sig omkri den omständigheten, huruvida ett så samband, som nu är nämdt, bör finnas clic: icke. Ty derpå beror naturligtvis med sti slutföljd omdömet derom, huruvida det varit skäl att enligt Eiderpartiets program bryskera något, såsom mansäger, i utförandet. eller att med uppinärksamhet på ställninger vid de europeiska hofven låta förhållanden: åtveckla sig sjelfva. 24) Det får härvid icke heller förbises, ehuru detta ofta skelt, att den. år 1852 träffad: diplomatiska konventionen, om det så mö kallas, medan den å ena sidan dömde mark till de mödosamma Bisyphusfö med helstaten, likväl å andra sidan er upphäfvandet af Slesvigs administrativa 15)? Äfyen vitro att hr Fall åtnjuter en vi pularitet, men att detta är till trots för ministerc imcerastinationspolitik, icke till följd af densamma och derföre att man tror, att hr Hal i grunden är varmt tillgifven Biderpol att naturen förr eller sednare tager ut sin rätt. 16) Danska regeringen -behöfver alls icke bortkasta Holstein derföre, att den omöjliga belstätsförbindelsen med konungariket undanrödjes. Holstein qvarstår efter afskaffandet af denna i en personal union med. Danm , lik