STOCKHOM dor 4 Mal 1 Såsom ett prof på huru man i deni1 nya verlden uppfattar och bedömer den sed-j: vare tidens händelser inom vårt fädernes-!: land meddela vi nedanstående ledande ar-! tikel ur Newyorkbladet The World för deni! 11 April: cEn af de sista höstdagarne förlidet år! Sd en skåra af beridna 1ärolderj:s Stockholms gator. . De voro sysselsatta med i! en ceremoni, som är känd under det något besynnerliga namnet af riksdagens utblåsande. Med ett bullrande ackompagnej I mang af pukor och trumpeter förkunnade j de på hufvudstadens alla offentliga plat-i ser, att åter en riksdag, Sverges treårigal!l parlament, gått till ända. Klädda i denji pråliga, fantastiska och besvärliga drägt, som, inom Europas hofeeremonieller beteck-( par elt yrke, hvars glans försvunnit medl! ridderskapets förfall, voro dessa härolderi( icke olämpliga representanter af denlagstiftande kår, hvars upplösning de tillkännair gåfvo. I likhet med dem utgör det nuva-jt rande svenska parlamentet en bedröflig öfverlefva från feodalåldern — en medeltids-1 institution midt i det nittonde århundradet. ) 1 En ärevördig men ovig lagstiftningsmaskin, ; swunmansatt af tvenne privilegierade kamrar, adel och presterskap, samt tvenne valda, l-c borgare och bönder, går den framförallt utq på att hålla vid lif dessa urgamla kastskil1 nader, dem en framåtskridande civilisation öfverallt annorstädes gjort så mycket för attlr utplåna. Den gör lagstiftningens gång trög, . svår och kostsam. Den gifver åt de jord-jc I 2 j brukande klasserna, som utgöra stammen af folket ock ega största delen af nationalförmögenheten, en vida mindre proportionell vigt inom församlingen, än åt presterskapet, hvars antal är ringa och hvars fastighetsiatressen ej äro betydande. En tredjedel af i: konungarikets befolkning, såsom icke va 7 rande hvarken adelsmän eller prester, bor1. gare eller bönder, befinner sig i följd häraf: utesluten ifrån allt deltagande i representa-: tionen. Bland dessa oanvända medborgare ! äro många officerare i armen och flottan. j flertalet af civila tjenstemän och en stor delj! af de personer som egnat sig åt vetenskapliga, litterära och professionella yrken. Detli är sålunda möjligt att vara den störste ge-l:! Å j Il 1 1 l l 1 Il neral, den störste amiral, den störste civilist, den störste historieskrifvare, den störste statsekonom, den störste jurist i Sverge, utan att vara befogad att utöfva rösträtt. Felen i ett sådant system ha länge varit insedda af landets mera upplysta statsmän. Redan vid 1809 års dynastiska revolution insågs ochdiskuterades uödvändigheten afl. en förändring. Afven på sednare tider ha de Iyektien exemplen af Norge och Dan-js mark, hvilkas representationer uteslutande bestå at ombud valda utaf folket, synner-: ligen förstärkt det )rogressiva. partiet och gjort detta parti mer än någonsin tiliförene : högljudt i sina rop på en reform. ( jrzBodnaste riksdagen räckte ett Helt år. l! Dess resultater voro i flera hänseenden af a vigt än de föregående riksdagarnes. tskilliga reformer vidtogos i afseende pål: skjutsväsendet, judarnes ställning, Ikommunal11 lagstiftningen m. m. Men det. motstånd, : Bom vissa bland dessa reformer i sin första början mötte såväl från ständerna som frår s tronen, de år som förgått sedan de förstj mera allmänt påyrkades, och de hinder som l4 lades i. vägen för deras slutliga genomförande, hafva tydligare än någonsin ådagalagt(! det trängande Pbehofvet af en radikal förän! dring uti den lagstiftande maktens form. Nationens önskningar kunna i sjelfva ver-(s ket ej längre missförstås. Under den sista ! riksdagen ingingo de båda folkvalda -stån-den till konungen meden anhållan omji framläggandet inför härnäst sammanträdande ständer af ett. förslag till förändrad representation. Ordföranden för den deputation,; som bondeståndet vid riksmötets -afslutande l! skickade för att ta afsked af-adeln, i stället j för att inskränka sig till de sedvanliga lyck-: Önskningsoch afskedsorden, sade de för-1. bluffade-grefvarne och baronerna rent ut, latt deras landsmän af dem väntade ett o-J: fördröjligt uppgifvande af deras urgamla : privilegier såsom ärftliga lagstiftar . Kort: derefter. blef på ett fritt sammanträv fdiberala medlemmar ur alla de fyra husen, deribland äfven några af demest fosterländska I: adelsmännen, en centralkomit6 utsedd medl uppdrag att förbereda en nationel petition till konungen rörande en ofördröjligoch genomripande. parlamentsreform. Denna komite örjade genast sina arbeten. Andra komiter bildades på flera orter i provinserna. Öfver hela riket hafva betydande möten hål-. lits, på hvilka.de hemkomna representanlerns inför sina valmän talat till förmån förj de af borgareoch bondeståndet förordade åtgärder. Tidningarne ha i allmänhet ställt sig på reformvännernas sida. ; Samtidigt med denna vidt utsträckta på-1. litiska agitation och med lika stor utsträck ning har inom de sednaste fyra månaderna I er en nationel rörelse för bildandet af. oberoende militära sällskap i likhet medj! Englands och Amerikas votomtärorgnitisktio ner. Denna allmänna beväpning från folkets sida har, på samma -gång den varitinledd och varmt förordad af denliberala pressen, deremot af de officiella och konservaä-. tiva bladen blifvit -behahdlad med en köld, i. vissa fall nästan tagande formen af mot-:! stånd. Men all denna verksamhet från fri-:. hetsvännernas sida har så lifvat den allmänna andan i Sverge, att nationen innan : kort stall lära sig uppskatta den både mo-y! raliska och fysiska makt, hvaraf den befin-: ner sig i rättmätig besittning. Carl XV och!1i hans rådgifvare skola utan tvifvel gifva efter; . för de billiga fordringar, som framställas; af ett folk, troget och tålmodigt, men all-1 tt nh: frilatseälslanda. RBadan na näste t