STOCEHOLM don 8 Maj. Svenska folkbeväpningsrörelsen, bedömd i utlandet. Den värma, hvarmed folkbeväpningsiden på den sednaste tiden blifvit omfattad uti vårt land och den vidtomfattande verksamhet för bildande af frivilliga skarpskytteföreningar, som deraf blifvit. framkallad, ha icke undgått uppmärksamheten isandra länder. Man ser dessa företeelser omnämnda samt till sin vigt och betydelse uppskattade i den tyska, franska och engelska pressen; till och med nordamerikanska tidningar innehålla meddelanden och artiklar rörande nationalbeväpningen i Sverge. Menicke blott dagspressen, utan äfven tidskrifter, som bland dagens företeelser endast fästa sig vid dem som ha en djupare nationeloch social betydelse, behandla denna rörelse såsom ett stort och betydelsefullt tidens tecken. I tyska tidskriften Magazin fir die Litteratur des Auslandes förekommer i sednast utkomna n:r (för den 1 Maj) en längre uppsats rörånde detta ämne, hvilken inledes med följande ord: Alltsedan Europas furstar införde stående armåer -hafolken i denna verldsdel blifvit mer eller mindre afvanda från att bruka och bära vapen; Krigstjensten har nedsjunkit till ett handtverk, blef, hvad de högre platserna beträffar, ett stånds, adelns, uteslutande kall samt å andra sidan, i afseende å de lägre graderna, äfventyrares och afsigkomnes yrke; sedermera pressades bonden eller , såsom fordom i Preussen, soldatsönerna till soldat tjenst. Soldatståndet afskyddes af alla, som ej tillhörde detsamma. Genom franska revolutionen och dess följder har dock detta förändrat sig i de fleste länder på köntinenten, -de stående Hhärarne voro icke tillräckliga för anfall, ännu mycket mindre till förNN och allmän krigstjenstskyldighet införles. En nödvändig följd af öfvertygelsen att man blott genom uppbåd i massor kunde motstå eröfringslystna krigshärar, såsom den franska och den ryska, var tänken på all män folkbeväpning, sådan den i Schweiz så mästerligt är inrättad samt i Preussen, strängt taget, äfven redan finnes. England, som genom sitt vidblifvande af det gamla värfningssystemet skulle vara hjelplösast, om försvar komine i fråga, gjorde första steget dertill genom att bilda frivilliga skarpskyttekårer, ur hvilka måhända ett nytt försvarsväsen bildar sig för detta rike. Men Fogland blef icke ensamt i detta sträfvande — dess föredöme väckte efterföljd i Sverge; Sverge, detta en gång så väldiga, fruktade rike, nu störtadt från sin fordne höjd, hvaraf blott minnet oeh det blodiga ryktet finns qvar; och nedtryckt nästan till vanmakt, så att det kan hotas med undergång af sina grannar. Men svenska folket är af jern, likasom dess lands klimat, och gömmer inom sig den gamla, oförstörbara ifskraft som bor i alla germaniska stammar; månget folk i dess ställning skulle af utmatining efter jätlestriderna och det af dessa förorsakade försummandet af den inre utveeklingen ha tynat af och moraliskt dött, likasom före det så månget folk at celtisk, hellenisk, slavisk och taärtarisk race — men en germunisk stam iefver ej på minnet, den reser sig vid detsamma upp; till nytt lif, såsom vi tyskar alltid gjort och såsom våra stjufbröder på andra sidan Östersjön i det af vågorna sköljda, klippomgjordade Sverge göra. Rastlöst har helå nationen arbetat på att utveckla sig till ett friskt, fritt folklif; tryckfrihet, personiig frihet, nationalstolthet — dessa tre mäkfiga hälstänger harhon satt i rörelse, för att taga igen skadan al den försummade inre utvecklingen. rt Sverge har öldrig saknat utmärkta män på vetenskapens och industriens fält,men folket stod efter: nu har deremot detia blifvit annorlunda: vetenskapen är ett allmänt behof, landets hjelpkällor äro öppnade och föröka nationalvälståndet, frihetens friska tlägt (äfven benämnd den nya tidens förstörande andedrägt) genombrusar alla sinnen och lockar på månget eljest isigt fält fram nya blommor; gamla missförhållanden blottas skoningslöst, det fordom för mycket patriarkaliska sinnet börjar bli sjelfständigt; dock skall det, såsom vi hoppas, aldrig förirra sig till den franska filosofien, lika: litet som återvända till det gamla pieltisteriet; Waäktaren, samma blad som dock betecknar tttrycket högstsalig? såsom en förkastlig qvärlefva af hedendomen eller: den romerska katolicismen, beundrar visserligen väckelsen i Elberfeld och förespeglar framtida väckelser? i Sverge, men hela den öfriga pressen råkade i harnesk: deröfver och åstadkom helt visst derigenom andra väckelser, likasom hon åvägabragt folkbeväpningsrörelsen. Författaren häntyder derefter på Runeberg, såsom den der har största förtjensten om denna stärkta folkkraft (förmodligen dertill föranledd af en i tidningarne omförmäld, vid en fest i Upsala drucken skål för den store vapensmeden Runeberg) och uttalar det oriktiga förmenande att målet för denna ansträngning väl ieke kan vare någonting annat än en återeröfring af Finland, hvärjemte han upprepar den i tyska tidningar för någon tid sedan synliga föga sannolika uppgiften, att Ryssland med anlednäst SKHUGGSPEL