såg -ogerna att hans vänner kommo på besök, afvisade dem oftast och dem hon mottog behandlades så, att de ej gerna helsade på ånyo. Ofta hörde man också Möllenborg, som ej kunde gå ut, klaga, att hans gamla vänner glömt bort honom. Under hela tiden, som förgick från Oktober 1850 till Möllenborgs död den 13 April 1851, vaktades Möllenborg sålunda af sin svägerska. Då Möllenborgs sjukdom emellertid märkbart försvårades och läkaren förklarade sjukdomen antaga en betänkligare karakter, skref jag i början af Mars till Degeberg och anmodade C. G. öllenborg resa upp till Stockholm för att närvara vid fosterfaderns dödsbädd. Innan juveleraren Möllenborg dog, var fostersonen äfven uppkommen till Stockholm och var jemte mamsell Ekhult närvarande vid dödstillället. Jag var dervid icke tillstädes. För att förekomma alla tvister, som redan före juveleraren Möllenborgs. död börjat uppstå emelSÅ mamsell Ekhult och sonen, hvilken 1849 hade förlofvat sig med fröken Emilie Tigersköld, tillsade jag mamsell Ekhult, som under hela Möllenborgs sjukdom innehaft nyckeln till hans kassakista, derutur vid inträffande behof framtagit penningar och dokumenter, samt egde fullkomlig kännedom om hvad som i kassakistan fanns, att hon genast vid Möllenborgs död skulle försegla nyckeln till sagde kista, tills inventering deraf vittnens i närvaro skett. Detta gjorde äfven mamsell Ekhult och lemnade mig kassakistnyckeln pre samma dag Möllenborg dog. Efter det Möllenborg derefter var bisatt och begrafven, tillkallades för inventering af kassakistan, i mamsell Ekhults och C. G. Möllenborgs närvaro, förr omnämnda vittnena hrr Gustafsson och Sandberg och i alla d s närvaro, jemte min, bröts förseglingen af nyckeln till ki sakistan, som stod i mamsell Ekhults rum, hvar efter de i kistan förvarade dokumenter geno gin os, granskades och upptecknades, deruppå de åter nedlades i kistan, densamma igenlästes och nyckeln öfverlemnades till mamsell Ekhult. Af henne eller sonen innehades sedan nyckeln jemte alla i kistan förvarade och vid inventeringen genomgångna dokumenter, intill dess mamell Ekhult och sonen afreste ifrån Stockholm, derifrån de äfven medförde kassakistan. År1851 den 5 Juni förrättades bouppteckningen i Stockholm efter juveleraren Möllenborg, sedan C. G. Möllenborg förut, den 10 Maj samma år, öfvervarit förrättningen af bouppteckningen i Småland. Enligt vittnesmål af stadstjenaren Blomqvis och litografen Gjellman är, emot mamsell Ekhults bestridande, upplyst, att uppgifterna till boup teckningen i Stockholm gjordes af mamsell Ekhult och OC. G. ande i min närvaro och förtecknades såsom följande handling utvisar ) 7 Här följer hufvudsakliga innehållet af boup teckningen, slutande med en behållning af 26,114 rdr. 35 sk. 9 rst. bko. På sätt jag omnämnt innehade C. G. Möllenborg och hans moder förvaltningen af hela detta bo till den 19 Juli 1851, då Möllenborg och hans moder afreste till Kråknäs. Derförinnan hade de dock genom auktion försålt en del aflösöreboet. som ir? Bredenberg, Feron och jag låtit, vid vidräkningens uppgörande till juveleraren Möllenborgs dödsdag, ätergå; och för denna auktionsskilling redoviste jag genast, före Mölle borgs afresa, och är derföre uti hans räkenskaper behörigen krediterad. . Hrr Bredenbergs, Fårons och mina skuldsedlar å tillsammans resterande 46,000 rdr bko, hvilka icke förföllo till betalning förr än den 13 April 1853, lades i ett försegladt konvolut och förseddes med C. G. Möllenborgs, Ferons och mitt sigill, hvarefter jag utfärdade recepisse på emottagandet af nämnda reverser. C. G. Möllenborg, hvilken, såsom myndig person, förut jemte modren förvaltat boet och endast rådfrågat mig om en och annan sak angående utredningen, lemnade mig vid samma tillfälle fullmakt att, i händelse af behof, föra hans talan isterbhusets ängelägenheter. (Forts.)