måst så upp nästan all höstråg. Den kalla, torra väderleken fortfar till landtmannens bedröfvelse. nästan utan allt afbrott af nederbörd, af hvilken det obetydliga som fallit dels varit alldeles otiliräckligt, dels genast frusit bort utan all nytta. — Man läser i Christianstadsbladet: Gårdsbokhållaren å Torup Nils Böös, som en längre tid lärer varit grubblande och svårmodig. har den 10 dennes på eftermiddagen å Torup: gårdskontor medelst en rakknif skurit sig i halsen och på venstra armen, hvaraf döden genas: blifvit en följd. Orsaken till denna förtviflad: gerning är ännu obekant. — Nils Böös, som varit student i Lund, väckte på sin tid stort upp seende genom sitt martialiska yttre, sin kroppsstyrka och sin goda basröst. Men alla dessa förmåner blefvo honom endast till hinder på hans akademiska bana. Ty sedan denna genast isin början, till följd af ett våldsamt uppträde, hvar Böös var en verksam deltagare, blifvit afbruter genom en relegation på lifstiden, hvilken dock mildrades till tvenne års förvisning, blef Böös vid återkomsten, i anledning af sin sångarf måga, indragen i en mängd ,förströelser, hvilka gjorde att boken fick hvila. Ar 1846 gjorde Lundaqvartetten Wollke—Lindblad—Widell—Böös en resa genom Sverge, för att :genom konserter insamla medel till den påtänkta nya föreningsbyggnaden i Lund. Detta nya afbrott i stådierna fjorde helt och hållet slut på den återstående Tläslusten, och efter ett 10-årigt vistande vid akademien såsom examinandus, lemnade Böös Lund i Oktober 1852 för att emottaga plats som bokhållare å Torups gård. Vid hans afresa från akademien gåfvo hans sångarevänner till förmån för den gamle studentsångaren en konsert. Böös ingick för några år sedan äktenskap med sin nu eftenlefvande hustru. — Från Målilla skrifves till tidningen Hvad Nytt? i Ekesjö: Vid mönstringen i Målilla den 15 April med beväringsynglingarne från Aspelands härad i Kal: mar län företedde sig det ovanliga förhållandet. att omkring hälften af antalet —ja till och med 6 af 8 från en mindre församling — kasserades och erhöllo frisedel för hvarjehanda orsaker, såsom allmän svaghet, snedhet, döfhet och sva; syn, benoch armbrott samt litenhet, hvaribland : må nämnas en från Gottfridsdals socken vid namn Adolf Fredrik Lindström, allenast 3, fot I eller 42 tum lång, inberäknadt hans fotbonad. Hvad kan vara orsaken till detta förhållande? Besvarandet häraf måste vi öfverlemna åt de lärdas undersökning. Det vore icke utan intresse l: att få veta huru förhållandet i allmänhet varit i på andra orter i riket. Då ingen vid mönstringen frågade den ofvannämnda lille beväringsynglingen ett ord om hans tillstånd, hvarKen i ena eller andra fallet, torde vi upplysningsvis fi nämna, att han är en fattig, men vetgirig yngling, som, när tillfälle gifves, sysselsätter sig med att lära barn läsa, skrifva och räkna, det han ock gör med både nit och skicklighet, hvaremellan han är boende hos sin af kräftsjukdom angripna. moder, en fattig smedsenka på Gårdveda egor. —— — — Vi hafva hört sägas att medicinska ! frågan blifvit i dagens konselj afgjord. Då dess afgörande, hvarpå nog länge väntats, utan tvifvel kommer att på det högsta intressera allmänheten, skola vi framdeles, då vi fått kännedom om frågans lösning, till densamma återkomma. Vi vilja derför i dag blott i största korthet erinra om, huru förhållandena för närvarande stå med afseende på medicinska undervisningen. Sverge eger vid hvardera universitetet en medicinsk fakultet, men derjemte i Stockholm OCaro-1:s linska medico-kirurgiska institutet, hvilket sednare både till lärarnes antal och till materiella resurser, såsom beläget i hufvudsta-1 den, eger naturliga stora företräden framför de förra. Redan 1822 års reglemente, stad-: fästadt af konungen, innehåller att Carolimska institutet, ?i förening med härvarande sjukinrättningar, må erhålla en sådan organisation, : att pålitliga och tillvanda praktiska läkare för alla grenar af medicinalverket till statens tjenst vid samma institut kunna danas, hvarefter vidare reglementeras om de olika examina m. m. Vidinstitutet genomgås kursen uti trenne examina, nemligen den första som motsvarar medicine-kandidatexamen, den andra som motsvarar medieine-licentiatexamen och den tredje kirurgie-magisterexamen eller s. k. operationsexamen. Det skulle välsålunda synas, som allt redan vore ganska väl ordnadt för institutet. Menl: nu har emellertid regeringen återtagit hvad 1 den på sätt och vis redan i reglementet tilli försäkrat institutet, nemligen att de läkare, som genomgått sin kurs derstädes, skulle: vara kompetenta still alla statens tjenster; då! de heml. icke äro kompetenta till provin; vialeller regementsläkareplatser — hvaral den naturliga följden varit, att relativt få genomgått den medicinska kursen vid institutet, isynnerhet som densamma numera är i både fullständigare och svårare än vid me-l1 dicinska fakulteterna, men ändå icke gerl! fullt kompetensrätt. Institutet har dock! genom undervisning såväl i medicinskt-teo-1 retiska som praktiska delen verkat högstlf välgörande på den medicinska bildningens framsteg i vårt land, så att detsamma både lr inom och utom landet njuter såsom medi-ls cinskt undervisningsverk det största anseende. De flesta af fakulteternas med. kan-x didater hafva vid Carolinska institutet vunnit ) sin anatomiska och fysiologiska bildning! — och alla läkare i Sverge hafva, isynner-: het på sednare år, vid Carolinska institutets) kliniker fått. sin praktiska läkarebildning. Vid. riksdagen, som föregick den. sistförflutna, begärde emellertid rikets ständer att. sedan en komite blifvit satt af sukkunnige män, K.: Mit skulle ordna den medicinska undervisningen, men begärde derjemte, oberoende af alla förhållanden, att full kompetens-rätt skulle tilldelas de läkare, hvilka genomgått fullständig kurs vid Carolinska med. kirurgiska institulet. Komitn blef satt och vi känna dess betänkande, Den sednare sländernas begäran har emellertid icke ännu blifvit bitallen, och vi återkomma framdeles till den lösning regeringen nu gifvit åt denna vigtigu fråga. Utrikes korrespandens. (Från Aftonbladts korrespondent.) mm 2 I AM aa