hed än till 2000 fot: De lefva på marken under. affallna blad och på växternas, undre yta, inera sällsynt i buskar och på träd. De kunna uttänja sig till er tråds tunnhet och krypa genom: eran AAGE ochlinnet. De föra sig med stor hastighet och hoppa till och med: De ha ER väderkorn ; ochi störta ur gräset på sina öffer eller släppa sig ned från träden och fästa sig hastigt och nästan smärtlöst fast. . Djuren I as ej mindre af dem än menniskorna, ja a till: och med in i näshålen på fågJarnas ; Mot dem, som krypa på marken, kan man skydda sig medelst läderstrumpor, de, som lefva på träden, släppa sig ned ja ren I vissa delar aflahdet hålla de, då hettan fullkomligt : uttorkat marken;:en sömmarsömn. De få då ned sig i jorden, men första regn Tockar fram dem i myriader. , Under portugisernas, holländarnes och Ske fälttåg IH Ceylonleda dan vid bivuakerna i fria uften RE 9 af dessa djur, som i den 8ydvestra i delen af ön göra till och med vistelsen i ,trädgårdarne. oangenäm., -Detär en villfarelse att tro landblodiglarne inskränkta till Ceylon. Man finner dem äfven på Sunda-öarne, på Fifppinena, på de ostindiska Nilgerris och på imalayä, hvärest de förekomma ända till 11, fot högt ö på berget. Afven i södra Australien och Kili-äro de spriddas. Vid Medelhafvet Aefvasblodiglarne amfibiskt. De lefva i vattnet, men gå om nätterna upp.på land, för att jaga daggmaskar. g Så ofta vi hörd: talas om de sydamerikanska republikerna, är det alltid samma gamla visa om medborgerliga krig och racefejder, om sedJig och mäteriel afsigkommenhet. . Mot den sorgligå nutiden åfsticka på ett sällsamt sätt de 1ysanide främtidsdfömmar, i Nvilka dessa trakters ; kreolska -befolkning invaggar sig. Vi tro gera, vatt, man i.den amerikanska: södern hyser de bägta föresatser, men vi sakna der den kraft, som år Oundgängligen nödig för utförandet, och betraktå derföre med ohöljdt misstroende alla löften om N SUN aa och företag, som komma Från det hållet. Så är fallet nu äfven med republiken Ecuadors tillkännagifvande, att en andsträcka kommer att befolkas i stor skala. I iden Jofliga, afsigten att göra sig qvitt sina eurdobörke skulder har denna stat till sina engelska borgenärer afträdt en ofantlig landsträcka, inmehållande: icke mindre än 4!7, millioner acres. För att! befolka densamma: med: europeer, har ett, bolag. bildat, sig, :bland hvars ledare flera tyskar befinna sig. Först ämnar man gripa sig än med trakten kring Peilon; som vi grad 30 minuter nordlig bredd utfaller i Stilla oceanen. Flodens mynning danar en god hamni hvilken dessutom är rik på en mängd fisksor! ter och. ypperliga ostron. Naturrikedomen be: står i skogar af kakaoträd, som bli 30 fot högå och bära oräkneliga frukter, i vildt växande vanilj, panamagräs, hvaraf de bekanta hattarnå täs, gunmittäd och. många RR färgträd, Iplera foder ee en Beqväm förbindelse med det inre landet, tech en engelsk ingeniör Wilson Fär-sysselsatt att åtlläggd en väg från Peilon till PBogstädoden. AN Ren en del vara fär: Iaig, Btninstone erfar man att Wilson, begagi isnände de redan anlagda sträckorsa, framträngt genom skogen ändartill Quito, hvarest regerini SÄNT honoin med stor utmärkelse, och ölket !ined skallättde jubel. Så långt låter allt godt je väl Men man underrättar oss icke ; huruvida nybyggarne skola finna ett för europeer passande klimat: Vi betvifla detta i änseetide till Peilons geografiska bredd och luf! tens utomordentligt stora fuktighet, Hvilken i urskögarnå i det inre landet och ännu mera I Mangrovebusksnåren, på de sumpiga kusterna sälstrar febrar. Äfven de politiskå förhållandena äro ogynnsamma; ty Ecuador är en af de stater, derett ständigt Kif råder inom Tandet och me: sgfänndrnev— os 2 — Påfvens gemål Ett välklädt fruntimmer infann sig.den 25 Februari tideGuichet:de VEchelle i Paris, och frågade. .om detvar der som kejsaren bodde. JaSssvarade portvakten; som var van, att.se dårar och ianade att det var: ett sådant besök. —:Tager, Hi M:t-emot uppvaktningar 24 — SIcke:af-hvem: som ;helst!4 — Jaså, säg honom då att.det är jag: — Hvemsfår jag då anmäla? — Jagisär, påfvens förskjutna gemål., Jag will ha hämd för den af honom: mig tillfogade skymfen; ni inser väl, att:det är högst angeläget, att jag straxt får tala vid kejsaren.4 — Min fru, sade portvakten; ni skållbli förd dit.det egnar er att FR Vid dessa! ord vinkade han såt en sergeant-de Ville, som förde den svåagsinta .till poliskommissarien. Hittills har man e lyekats: erfara hvem det olyckliga är. På alla frågor svarar hon blott, att hon härstammar från Kristus-och är tillräckligt känd. Man har intagit. hennespå-ett.dårhus: — — Öfversvämningarda I Höliand. Genom de trakten äl Maas och Waal skedda öfversvämHingarnaha inalles 39 imenniskor, 67 hästar och 337 nötkreatur orikommit. 284 hus och n qvarn börtfördes af vattiet, 83 hus instörtade och 1711 hus blefvo Betydligt samt 257 ; mindre, grad skadade: Eidigt officiella uppgifter ha 4903 rsonör blifvit Nusvilla, och af dem 4437 erHit offentligt understöd. Dessitom måste ännu understöd utbetalas till 8678 andrapersoner; som lidit skada vid öfversvämmmingarna. RR