tcH mot arnae tonmtorcn, utan atven cEanacrat ten tillsalla brunnens byggnader m. m; emot det attsbrunnssällskapet afsade sig rätten till klander för magistratens föregående förvaltning och staden pedlade sina anspråk F ersättning. 1811 års brunnssällskap egde naturligtvis fullt ut lika mycken rätt till inrättningens egendom, som något föregående års, särdeles som brunnssälekapettlan tiden till.stor del: bestod. af personer årligen-återkommo till brunnen och som således, efter all anledning, genom insamlingar bidragit till ERE Sen underhåll. Och detta bronnssällskap, möjligen upptagatide äfven nåfrön Fx lade glo: ade a ov boag, hvars agsreglor sagde:: är,erhöllo konunförp ganktion och. som. ännu gälla. .Då denna 811 års brunnssällskaps åtgärd att bilda bolag icke klandrades af de 1810 och 1811 årens brumnsgäster, som icke ingingd i bolagets ötan dessa; under fullt medvetande af-hv; frågan gällde (den var redan å bane 1810); utan änmärkning: lätö konungens sanktion falla:såsom fastag torde bolagets. eganderätt icke gerna kunna På detta sätt har bolaget fått, mot årlig afgift, d itiousrätt offer källan öeh endel jord sanit blifvit egare till äfvenssde före 1811 uppförda bygghader: Allavode nuvarande gnaderna äro uppförda. under detta bolags tid, ;dels af de enningar, som aktieegarne betalt, dels genom e lån, som för RE än upptagits, och dels till någon ringa del af brunnens inkomster, emetlan det först är ie sednaste årenj!som dessa stigit till någon betydenhetcoch söm-afbetalningar Ar skölden kunnat göras. : Hvad, brunnsgästernås tillalöppande afmedel angår, så bör, vara klart, att deras afgifter utgöra nästan uteslutande, oberäknadt några hyror, inrättninens inkorister; dettaaldrig kan blifea något skäl för att frånkäma bolaget: eganderätten till aristalten; enär här är breeistsamma förhållande som; med hvarje annat bolag, t. ex. ett ångbåtsbolag. Icke kunna Passagerare på en ångbåt ens falla på den iden att från bolaget vilja tillegna sig egandetätten till färtyget; derföre att de under sina resor betalt passageråreafgift och sålunda genom dessa afgifter satt bolaget i. tillfälle!att utvidga, sin rörelse, Bolagets förmös genhet stiger ju så i ena som andra fallet genom allmänhetens bidtag: Den oriktiga sifferkalkylen. har jag i det föregående visat: 11:0. At reservationer och motiverade protester hafva. afipfrits mot både bolagsstämma och beslut, men utan Att .då bolagets majoritet icke kunnat erkänna fru Lagbergs och major Ekenstams motiver såsom enligt sin öfvertygelse riktiga och i sak bevisande, de sednares protester och reservationer icke inverkät de fattade besluten, är ju all deles gifvet och kan väl ej läggas bolaget till last. ta är ju beroende af olika åsigter i ämnet och der har den ena åsigten lika mycken rätt till respekt som den andra. 12:0. Äl det har varit föga skilnad mellan majoritet och minoritet I bdlägsslämma då lasarettets aktier icke medrälknas. Det har funnits bolagsstämmor, då skilnaden ej varit så synnerligen stor; men sedan det nya reglementet blifvit deg och bolaget granskatdetsamma samt funnit det icke innebära några farhågor för välgörenheten, utan fastmer betryggå densafhmä, hår skilnaden varit mycket stör; 1 det att fru Lagbergy hr Lägberg och major Eken: stäm varit. de ende, som motsatt sig detsamma. 13:o. Att fru Lagberg vill talösa alla aktier och skänka dem Kllinrätbningen. Öfver detta har jag i det föregående yttrat min A : 14:07 tr sqvarvaminilt aktieegåre fåsräkna sig till gödo de förstörda aktierna enligt det nya reglementet. 1 Det synes: som fru Lagberg skulle vilja lägga ; detta..de bol: än till last, som icke förstört ina aktier... De som förstört sina aktier hafva fa minen sh visat, antinget att deransågor inrättningen såsom en industriinrättning, hvilken de trodde icke skulle komma att gifva någon Hä ba också att de Mörrn Ib iketdaa är mi runnensframtida öden.s vilketdera fal: let hafva de ju af fri vilja låtit dem försvinna; Vär antagligt ätt många äro förstörda, men håfu a veta viickeyför att bevarade återståerides fätträr i det nyavreglementet.en.preskriptionstid af 10-åt bestämd, inom hvilken de känna antingen utbyta sina aktier mot nya el För: återfå sitt insatta Kapital, alltefter eget godtfimvärde! Dessutom; antingen Bo AR on gamla eller nyå-reglementet;.så e ju förhållande blifvit it detsamma: De till lasarettet skänkta aktiers rätt, utgötände; enligt frw Lagbergs uppgift, en tredjedel af alla dem som finnas, är i det nyareglementet på det sämvötsgravmnaste bevirad för välgörenheten, enär de vid utdelning erhålla sincanpartisamma för: hållande, som alla öfrige aktier och afdessa utdelminger bildas: ett kapital, -hvarbyränta årligen skall beköfvande badgäster, wtöfver de-sextio (60); vönt bölägaes Agil sig att ämder! ke-Månader årligen sgratts sköta voch-waderkålla 3: lasarettet. Då Härtill att aserettet sskall: utvidgas till dubbla fängar mot-detnöärdarande och att resertfönden skall vara tjugutvå gånger större, än det gällande reglementet bestämmer, och således välsänt till sin utsträckning kan sägas: treubbluts i det nya reglementet; förefaller minst sagt besyhnerligt ätt någon kan uppstå och helt öppet-förklara välgörenheten vara 1 fara genom dess antagande, Lika litet tror jag fru Hagberg kan svara för den beskyllning af egennytta, som hon så raskt tillvitar bolaget, derför attdetsamMa ej delar Hennes åsigt: ya teglementet bestämnier-att bolaget d lasa: vettet oskallrwårda ochvunderhålla, sextio fattiga under 3 månader; att.medellösa badgäster få fritt begagna mrättningen och att af. utdelningen å lasarettets aktier bildås ett kapital, Kvars fänta skall åhvändas till understöd åt sådana fättiga sjuka, som icke kunna imrymmas å läsarenet. Häraf! är klårt att Ju förr utdelning kar ifrågakomma, ju bättre för välgörenketen. A15:0, Att brunisrätlens:afsägelse icke Lunnat ske för all framtid och varit obehörig. runnsrättens afsägelse af styrelsek kan, efter Tin uppfattning åf saken; så länge nävarande reglemente gäller; ickeske:för längre tidän! det får, den tjenstgör, utan är. detta att betrakta blott såsom :badsällskapets egen Åsigt om det olämpliga i såväl. reglementet som slyrelsesället, Och, har också 1860 -års sällskap som vanligt valt sin brunnsrätt, hvilken var af sämma tanke sömt 1859 års; öch Hvilken gillade det föreslagna reglementet, 1 Nvilket väl icke lärer kunna förvägras.den eller anses obehörigt. : 1 16:0; Au aktivogara genom bolagsstämma så orittvis! vilja ingripa i brunnens styrelse. Aktieegare hafva aldrig mig vetterligen genom Hölagsstämma gjort något försök att ingripa i brutnens förvaltning, icke ens gjort anmärkning mot densamma vidare; än hvad diskussionerna om, behofvet. af nytt reglemente å bolagsstämmorna kunnat föranleda, men icke såsom någon: kontrollerande mindighet, väl vetände att, så länge! 1811 års reglemente gäller; detta icke är deras; a lik se fru: Lagbe en nelse fru: kagberg gör emellan brunnen och Norge är fullkomligt oriktig: enär nor; ska folket är -egare till sitt land (Sverge har före) nat Norge med sig under samma spira, men i! icke gjort det till provins), Kvilket i e badsäll-! ! skapet är till inrättningen. För öfrigt bevisar fru bägberg i sih liknelsej.mot sinvilja, just!,