(Insändt.) Om behofvet af kontroll å enskilda skolor. : Vi meddela nedanstående anmärkningar rörande ett ämne af stor vigt. Vi dela icke i alla afseenden insändarens åsigter, men vi! ha icke velat vägra honom plats för ett ut-; tryckande af dem, enär det i allt fall kan vara gagneligt att fästa föräldrars och målsmäns uppmärksamhet på behofvet att noga pröfva de enskilda undervisningsanstalter, i hvilka de sätta sima barn. Vi ha uti Sverge en särdeles kunnig, bildad, och samvetsgrann korporation; bestående af våra en oaktadt deras berömvärda corps fvervakas de strängeligen af lagen på det att ej misstaliga förgiftningar må ega rum. Dock, huru obetydlig vore den skada, som genom en tillfällig förgiftning tillfogas samhället i jemförelse till det moraliska elände, hvilket banar sig väg genom hela generationer-i följd af usla undervisningsänstalter ty usel är hvarje uppfostringsåtgärd, om den: ej hvilar på en moralisk rund och svårligen kan en sådan öfverallt förefinnas, då lagen ej lägger något hinder i vägen för hvem det vara må att öppna skolanstalter, utan minsta afseende till skolförestindarens antecedentia. Men — torde läsaren invända, är det möjligt att mindre väl qvalificerade personer tillåtas etablera uppfostringsanstalter? — Både möjligt och sant! Dock icke nog dermed — de kunna äfven inpacka, utan någon sorts kontroll, så många elever som de behaga uti ett mörkt, fuktigt och trångt kyffe. Våra lagbestämmelser omfatta till och med skofr vårdande, men ignorera fullständigt de ädaste plantornas, barnens, moraliska och fysiska välfärd inom, privatskolorna. Med sällspord välvilja och frikostighet ha under sednare åren såväl regering som ständer omfattat våra offentliga skolanstalter. Dock — här vidläg är det ej nog dermed att statens undervisningsanstalter försättas på kunskapens och moralens grund, utan lagen måste äfven utöfva sitt skyddande och välgörande inflytande på alla privatskolor. Det får ej bero på den enskildes godtfinnande ått anlägga en skola, ej heller att utan kontroll välja lokalen för densamma eller att enligt eget tycke och egen fördel utsöka lär rarne. dertill.. Inonv detta territorium kan ej näringsfriheten göra sina annars välgrundade skär ällände, utan måste träda i bakgrun den för da stora helas moraliska anspråk. Om privatskolorna uti en framtid skolå utgöra ett verkligt medel för bildning: och sedlighet, så måste alla. dertill hörande detaljer, lika väli Sverge som i Preussen och Frankrike, stå under lagens uppsigt .. en uppsigt, som hvarje ärligt menande och kunnig skolföreståndare så mycket heldre underkastar sig, som just derigenom erhålles en behöflig och offentlig satisfaktion för det mödosamma och ansvarsfulla sträfvandet: Vid en blott flygtig blick på ofyanstående torde hos mången den tanken uppstå, att kontrollen öfver privatskolorna lär neg utöfvas af de föräldrar, som anlita dylika instituters undervisning. Ja, undantagsvis, men ej i allmänhet! Den stora massan af folket har ännu ett temligen svagt begrepp om skolbildningens nödvändighet, och vore den ej för sjelfva konfirmationsakten oumbärlig, så skulle hundratals familjer heldre behålla barnen hemma än att utbetala för dem skolpengar — hvarföre också enligt deras åsigt bästa skolan är den, som kostar minst! följaktligen utan afseende på undervisningsanstaltens moraliska och intellektuela beskaffenhet. Frågas nu — om det ej vore skäl att höga vederbörande läte en gång utarbeta en lag, som äfven omfattade privatskolorna? Visserligen skulle derigenom mindre väl qvalificerade personer blifva utestängda från pedagogiska experimenter, men deremot hela samhällskroppen prosperera alldeles förträffligt. Om ett gammalt ordspråk säger: Dis-moi qui tu hantes et je te dirai qui tu es — så kan äfven på ett land den satsen tillämpas: Visa mig dina skolor. — och jag skall säga till hvad dw duger.4 Ifrågavarande betydligt vigtiga ämne rekommenderas till tidningspressens närmare utredning och välvilliga bettrande. Fz, B.