MIKEL ög DarltoOlL allstybWw Utllad SaLlL vara det lämpligaste att värna desamma mot egennytta oeh att de tänkt att om inrättningen i framtiden behöfver andra stadgar, så måtte väl dåvarande, bolagsmän gripa sig detta an. -I annat fall synes mig som bordeireglementets S stått. för all framtid eller under evärdeliga tider Sförblifva under en sådan brunnssällskapets f valtning etc. etc,. Denna min åsigt styrkes ej obetydligt genom en handling, förvarad i brunnens arkiv, som innehåller att, som brunnen icke bär sig, en af direktörerna ämnar föreslå bolaet att hos K. M:t anhålla att bolaget måtte få försälja brunnen med dess tillhörigheter å utlysande gem auktion. och den öfverskjutande dividenden, sedan skulden blifvit betald, delas på alla aktieegarne. Denna handling är af 1835 och undertecknad med en af de personers. namn, som kan räknas till de äldre altieegarne och som således borde vetat deras afsigt. — Härmed må vara huru som helst, säkert är likväl, efter fru Lagberg framställer jemförvelsen med fideikommisser, att, oaktadt fideikommissbrefvet oftast innehåller att fideikommisset förlorar sin natur af fideikommi förpantas eller intecknas, K. M:t dock, t testators uttryckliga vilja, kan medgif ma och egendomen ändock behålla sin natur. Huru mycket mer skulle icke ett bolag kunna begära ändring af sitt reglemente! — Att bolaget vill i laga ordning upphäfva hvad det anser s) ig må vara dess rättighet. — Olaglighet eller våld har aldrig begagnäats. Alla beslut äro fattade på formligen utlysta bolagsstämmor, der Kvar och en haft fri yttranderätt och der minoritetens. röst . städse, genom dess reservationers bifogande till protokollen, varit på det nogaste bevarad. Att majoritetens åsigt blifver beslut kan ej vara våld ler olaglighet. — Skulle någon kunna sägas begå uppenbart våld, så är det len eller de; som, för att realisera en fattad id, enom de aldra egendomligaste tolkningar af öreskrifter, söka beröfva personer sin lagliga egendom och derpå grundade naturliga rättigheter och icke lemna några medel osparade att, till vinnande af detta, syfte, bearbeta den allmänna opinionen. 2:0. Att det är under skydd af 1811 års ända målsenliga reglemente, som brunnen så fördelaktigt utvecklat sig. Att 1811 års reglemente icke är ändamålsenligt, tror jag mig i det föregående tillräckligt hafva visat, Hvad brunnens utveckling under detsamma. beträffar, så får den icke till någon väsentlig .del tillskrifvas reglementet, utan tillkommer förtjensten deraf i främsta rummet förre intendenten hr doktor Lagberg, som genom oerhörda ansträngningar gjorde kallvattenkurens Törträfriigiet känd och värderad inom vårt land och applicerade den till brunnsinrättningen i andra rummet kurmetoden sjelf, som is fall visat sig fördelaktig. Jag påstår att inrätt ningen under ett annat reglemente kunnat göra både lika stora och möjligen ännu större framsteg, förutsatt föröfrigt samma förhållanden. 0 Att bolagsstämma. för aktieegare är ett oting som icke finnes till och som är otillåten i reglementet. 1855 ansåg doktör Lagberg icke bolagsstämma för ett foting som icke finnes till, då han, tillika med hela den öfriga delen af brunnsrätten, fann sig föranlåten begära bolagets medgifvande att få inteckna brunnen för den skuld, uti hvilken han och direktionen försatt densamma och för hvilken de ville om möjligt bekomma sina namn åter. Då utlyste brunnsrätten, på doktor Lagbergs. begäran, bolagstämma,. som också samman: trädde. — Har Konungen sanktionerat bolag, FT bölag enligt lag att sammanträda, div. 8. hålla bolagsstämma, Att utsätta en sådan rättighet iett reglemente, är alldeles utan ändamål. — Annat hade varit om bolaget i 1811 års stadgar afsagt sig rättigheten att hålla bolagsstämma, då men först då hade den varit otillåten i reglementet. 4:0 Ål inrättningen är att anse som en gåfva till allmänheten. Skulle detta varit de primitiva aktieegarnes mening, finnes intet upptänkbart skäl, hvarföre de nästan utan undantag låtit sina aktier gå till efterverlden och icke antingen skänkt dem till inrättningeneller förstört dem. I sådan händelse skulle icke heller föga kunnat uppstå om försäljning af brunnen redan under den tid de primitiva akticegarne voro i bolaget. Ej heller kan jag fatta hvarföre de icke i sådant fall skulle vid stiftelsen uttryckt något dylikt, utan istället i Reglementet bestämt utdelning å aktierna. Skulle deras afsigt varit sådan, hade de säkerligen gjort en ordentlig donation af hela inrättningen under hågon statsmyndighets uppsigt. — De till lasarettet: skänkta aktier utgöra intet bevis för snarare mot fru Lagbergs påstående, emedan dessa äro skänkta på doktor bagbergs begäran och af välvilja för honom, och icke af de primitive stiftarne vid bolagets formerande. derföre att de delade hans på sista tiden uttalade åsigt. — Af : alla dessa: 55, aktier äro endast fyra af 1811, alla öfriga äro sådana som utfärdats efter 1840. tt utdelning icke är någon skyldighet, knappast reglementet. ; 15. Söger dock att sedan vissa vilkor äro uppfyllda aktieegarne äro berättigade till utdelning och bestämmer närmare dessa vilkor samt när utdelning må ega rum. Fru Lagbergs tolkning af ordet må är högst egendomlig, enär hvar. och en,. som offentligen uppträder, bör hafva sig bekant. att må i lagstil är liktydikt med bör eller skall. d Att aktieegarne påstå idkeligen alt bekomma utdelning. Detta är en dikt. .Hvarken har jag någonsin påstått någon utdelning eller hört någon bolags. man . yrka RE dylikt eller ens låta märka nå: g t sådant skäl för sina åtgöranden i denna fråga. rast. mer har bolaget antagit ett reglemente, som gör något sådant otänkbart på minst en hel ge: nerations lifstid, och säkert uppskjutit möjlinheten. deraf flera årtionden längre än1811 års reglemente medgifver. 7.0 Att reglementet icke tillåter aktieegare att inverka på brunnens angelägenheter. vi Reglementet föreskrifver likväl att brunsrätten skall, förutom, intendenten, bestå af sex ledam ter; valde bland badgästerna, och hvaraf tre, d: ; hälften, skola vara alktieegare, om sådana finnes bland badsällskapet. Fru Lagberg känner dessätom att alla ire direktörerna under många år utgjorts af bolagsmän, hvarförutom intendenten (doktor Lagberg) också var bolagsman, Sålunda har, förutom det inflytande bolaget har i brunnsrätten, den, om jag så får uttrycka mig, beständiga delen af; styrelsen utgjörts endast af bolagsmän under en stor: del af doktor Lagbergs tid. 8:0. Att allmänheten mnehar nyttjanderätten till brunnen lika obegränsadt och lika orubbligt som en fideikommissarie, s -. En fideikommissarie eger att fritt disponera allt vid sin egendom, utom. att förpanta eller försälja sjelfva jorden. , Jag undrar om brunnssällskapet eger rätt att utarrendera brunnen eller. att försälja dess åbyggnader eller attiralj m. m.? Detta allt eger en fideikommissarie göra, fast han icke åtnjuter annat än nyttjanderätt till sin egendom. 9:o. Att den summa, för hvilken aktier tagits, ut1 gör 10,500 rår rmt samt att brunnen har brandförsäkrad egendom för 108,000 rdr rmt. RT För huru stort belopp aktier tagits, har jag !: omöjligt kunnat erhålla upplysning i brunIE nens arkiv, emedan derstädes icke på långt när PER till eg t förda och I3 örvarade anteckningslistor, hvarföre jag i min i! kalkyl får antaga det belopp fru Lagberg uppja tager. D pgifna er berikad vr och ä räknade vä