STOCKHOLM den 5 April. Det hån, hvarmed man på vissa håll till en början yttrade sig om den påbörjade agitationen för en genomgripande representationsreform, har på sednare tiden och sedan det ena reformmötet efter det andra börjat hållas och talrika underskrifter å reformkomitåns adress tecknas i olika delar af landet, befunnits vara mindre lämpligt. Man finner ru äfven på den sidan, att reformagitationen icke är så alldeles olämplig, men man söker i stället att på omvägar, så vidt möjligt är, förtaga verkan af densamma, dels genom fortsatta små insinuationer mot reformkomiten, dels ge: nom att, under föreburet nit för en cmfattande representationsreform, söka helt omärkligt inleda reformmötena på andra ämnen, som icke stå i sammanhang med den stora etition i reformfrågan, som nu blifvit bragt bane. Förmodligen i ett s!ags förkänsla deraf att det till torsdagen i nästa vecka beramade reformmötet i hufvudstaden skulle kunna bli af större omfattning och intresse och ge kraftiga impulser åt reformrörelsen å andra orter, har Dagligt Allehanda ansett sig böra egna en liten förberedelse från dess synpunkt åt detta möte. Det värda bladet uttryeker i gårdagens nummer sin fägnad, väl icke öfver det sålunda erbjudna tillfälle till en opinionsyttring från Stockholms reformvänners sida uti en stor och vigtig samhällsfråga — utan öfver de komiterades erkännande af sitt misstag att ha framkommit med en ingress; uppfylld af de mest brännbara ämnen. Vi se oss emellertid nödsakade att störande ingripa i denna fägnad, troligen lifligare i samma mån som den var cen skadefröjd; men äfven såsom sådan har den det ledsamma felet att sakna föremål, emedan bevisligen ingen skada skett. Uti hela inbjudningen förekommer nemligen icke ett enda ord, som kan förtydas till ett erkännande af ett misstag, ty så kan väl ej gerna se las en enkel upplysning till svar på en från vissa håll gjord oriktig uppfattning af förbhållandet. Ett misstag, som aldrig begåtts, har ej heller kunnat erkännas. å N. D. A. vidare påstår, att landets allmoge genom nämnde ingress blifvit förledd till förhoppningar om införandet af ett absolut bor.deregemente, samt att de tälrika mötena på landsbygden hållits ur dema synpunkt, så visar detta blott, att den värda redaktionen antingen sjelf icke läst referaterna öfver berörde möten eller ock låtit leda sig af den sangviniska förhoppningen-att andra icke gjort det. Efter att sålunda hafva påpekat obefintligheten af de erkännanden, misstag och omstörtande syften, dem NN. D. A. sökt påbörda komitån, anse vi oss böra fästa vår kollegas och allmänhetens uppmärksamhet på ett verkligt och förvillande misstag, som iörekommer i slutet af den Allehandaartikel, hvarmed vi här sysselsätta oss. Artikelförfattaren hoppas och förutsätter nemligen, att-de från förra riksdagen hvilande partiella reformförslagen skulle kunna bli föremål för en opinionsyttring från mötets sida. Men då inbjudningen uttryckligen och uteslutande är ställd till dem af hufvudstadens invånare, som anse sin medborgerliga pligt fordra att understödja en representationsreform i den syftning, som i borgareoch bondeståndens underdåniga adresser finnes angifven, så kan och bör en inblandning af för ämnet främmande frågor icke under diskussionen ega rum, och detta så mycket mindre som öfverläggningsämnet är en till konungen ställd petition, men högstdensamme omöjligen kan tänkas vilja fatta beslut och aflåta proposition i de hvilande grundlagsändringsförslagen, förrän dessa blifvit af ständerna antagna. Ett af mötet i denna riktning fattadt beslut skulle för öfrigt, äfven om det formenligt kunde ega rum, längt mer förhindra än befrämja det goda ändamålet, hvilket bär väl måste uppfattas såsom varande en genomgripande valreform, icke en opinionsyttring för en mängd andra i och för sig goda och nyttiga förslag.