1 gar och 1 dag nalva vi nat ul var. Hvem är m:r Reuter? (Efter tOnce a week.) 7 Hela verlden gör denna fråga. Är der mystiska person, som i hela verldons tid ningspress under den anspråkslösa signatu ren Reuters OfficeX berättar för oss hvilke drabbningar som vunnits eller förlorats hvilka konungar som tagit respass elle hvilka ord kejsare uttalat för en timme se dan i aflägsna länder, ord, som skola skak: den politiska verlden i dess grundvalar — är denne m:r Reuter en institution eller er myth? Skola vi ställa hans namn i samma klass med något af dem, som blottha en tillvaro i:den hedniska mytologien, eller är han en menniska likasom vi, begåfvad med känslor, förstånd och fri vilja? Om han är det, genom, hvilken utomordentlig organisation bringar han det då derhän, att han under nattens lopp kan insamla en massa händelser från hela kontinenten och framlägga dem för oss såsom ett förvånande intermezzo mellan kaffet och det rostade brödet vid hvarje engelsk familjs frukostbord? Ja, huru går det till, att vi först genom hans mun, om vi så få säga, höra talas om ett lyckligt fältslag i Kina eller om de nordämerikanska slafstaternas galenskaper? Att besvara alla dessa frågor, är afsigten med dessa rader, och Vi göra anspråk på att vara de första, som gifva ett svar på de allmänna spörjsmålen i detta högst iatressanta ämne. uru allvetande hr Reuter än må förefalla, så är han dock en menniska, och hans historia är densamma som alla modiga och energiska mäns, hvilka, då de få en nyid, arbeta oförtrutet och i stillhet-på dess utförande, tilldess de en vacker dag med ens finna sitt namn ryktbart. efter att förut ha varit jemförelsevis okända. Det lyckliga praktiska resultatet af den första telegrafen på kontinenten — den mellan Berlin och Aachen år 1849 — öfvertygade hr Reuter likasom hvarje tänkande man, att ett nytt tidskifte ingått för korrespondensen, och han beslöt till allmänhetens förmån begagna sig af de lättnader, som derigenom åvägabragts. Det första kontoret för expedierande af telegrafunderrättelser öppnades i Aachen, ett förträffligt ställe, som ligger så beqvämt mellan östra och vestra Europa. Detta kontor utgjorde första medelpunkten för den organisation, :som sedermera för alla allmänna och offentliga ändamål samlat verldens spridda elektriska trådar i en mans hand. För att fylla luckorna i telegrafförbindelsen på den mest direkta linien för nyheters meddelande, måste han suppleera telegrafen medelst egna inrättningar, för att försäkra sig om att vara den förste, som meddelade hvarje underrättelse. För att således komma före posten mellan Aachen och Brissel inrättade han en dufvöpost. Endast på detta sätt blef det honom möjligt att komma sex eller åtta timmar före jernbantåget mellan dessa båda latser. För att vara viss på att underrätelserna framkommo säkert och regelbundet, afsändes hvarje nyhet med tre särskilda dufvor, hvilka i medeltal tillryggalade vägen mellan Brissel och Aachen på en timme. När telegraflinien utsträcktes från Aachen till Quieyrain på belgiska gränsen och franska regeringen utsträckte sin linie från Paris till Valenciennes, blef det en lakun af blott 17, mil på telegraflinien mellan Frankrikes och Preussens-hufvudstäder, men så obetydlig denna än var, var det derigenom förorsakade uppehållet ganska : stort. För att afbjelpa denna olägenhet höllos alltid sadlade hästar i beredskap, för att afgå med :depescher mellan de båda punkterna. Den ena telegraflinien öppnades efter den andra, och de blefvo alla intagna i hans system, och då undervattenledningen mellan Calais och Dover lyckligen var nedsänkt år 1851, flyttade hr Reuter, efter att ha erhållit medborgarerätt i England. sitt kontor. till London, som derigenom sattes i förbindelse med de vigtigaste städerna på fastlandet. Hittills hade hr Reuter uteslutande hatt si uppmärksamhet fästad på fortskaffondet af handelsdepescher, men han insåg nu att den tid var kommen, då telesrafen borde tagas i tidningspressens tjenst. Ett bland den engelska pressens mest karakteristiska drag är den ofantliga kostnad den nedlägger för att få speciella underrättelser.. De förnämsta morgontidningarne brukade då hålla kurirer, hvilket ver dem oerhördt dyrt. Times t.ex. hade ett eget ångfartyg, som öfverförde hvarje under ättelse från Calais till: England, i samma ögonblick den anlände från Paris. Hr Reuter erbjöd sig att afhjelpa olägenheten, men utan framgång. De hinder, som det dåvarande systemet. medförde, kunde då ännu icke öfvervinnas; och dessutom hade en viss fördom uppstått mot politiska tele