:som kyrkan anser sig böra i allmänhet fordra för admission till H. H. nattvard4. De lärda fäderna i Kalmar anse orimligt att begära, att lärjungen, till -bevis på sin insigt, helst skall uttrycka sig på annat sätt än läroboken, hvilken skulle vara mycket illa affattad, om lärjungun efter egen urskilning kunde i hvarje fall-bättreträffa-den för innehållet passande formen. än: bokens författares efter sorgfälligsansträngning kun-. nat göras. — Här sevi såledesdomkapitlet efter att hå gjort någte medäiftandöt i li: beral anda, samt en uttyst på psykologiens fält, omsider på en liteh genväg återkomma till sin älsklingssats, .det dogmatiska utanläsandets oeftergifllighet: quod eral demonstrandum!? Hvad den sednåst anförda länken i denna slags bevisning vidkommer, så ha vi redan här ofvan i fråga om det fria valet af ord derom yttrat oss. .Besynnerligt förekommer det i sanning att höra en lärd korporation afsigtligt förblanda ett sådant fritt ordval, i. de flesta fall utgörande det säkraste profvetpå en riktig uppfattning, med skilnaden emellan den stilistiska förmågan : hos ett skolbarn och en katekeskomite. Slutligen anmärker domkapitlet, efter att ha antydt utanläsningens vigt ur didaktikens synpunkt, angelägenhetenatt söka hämma det missbruk, som med berörda metod bedrifvits; samt hemställer i detta hänseende öch med biträdande: af rikets ständers yttrade åsigt, att ingen utanläsning må åläggas lärjungarne innan de genom föregående muntlig undervisning förmått att någorlunda redigt uppfatta innehållett. — en åsigt, som likväl ej yttrades annat än i fråga om Luthers lila katekes — att Xför sådant ändamål lämpliga föreskrifter. .må till veder! börandes. iakttagande meddelas i sammanmanhang med den förbättrade lärobok i kristendomskunskapen, hvarom rikets ständer anhållitt. Med andra ord uttryckt vill detta således säga: nödtorftig muntlig undervisning: såsom förberedelse till hufvudföremålet: . storkatekesens bokstafliga och oafkortade memorerande! : Så har Kalmar domkapitel bedömtfrågan, och så lär den sannolikt äfven komma att af de andra konsistorierna bedömas. Det är emellertid otänkbart, att regeringen vid frågans slutliga afgörande ej skulle fästa mindre afseende på hierarkiens matta invändningar än på rikets ständers af en sund och oförvillad folkopinion understödda begäran.