emte grefve Sparre tecknat sitt namn under på: skriften, men dervid ej sett på reversens framsida. Malmros påstod vidare, att penningarne atlemnats till Sparre genast på Hamburger Börs. Att dervid någon äldre revers: å 1500 rdr skulle ha ingått i liqvid vestred han på det beimdaste; han påminde sig ej! om han haft att söra med någon sådan revers, men väl med en vexel å samma belopp, hvilken varit hos Hagelin belånad och som han kontant infriat och derå han tagit Hagelins gvitto; Acremot hade Hagein vid liqviden med grefve Sparre dragit af 40 procent för den egentliga långifvarens räkning och 20 procent såsom sitt arfvode, eller samimanlagdt sextio procent, bvarförutan reversen löpte med 6 procents ränta. Då Malmros sedermera ville, för att ega kännedom om ordalydelsen af den ifrågavarande påskriften: å reversen, taga en afskrift af densamma hos Hagelin, hade H, ge: nast, utan att M. behöft för ändamålet förnya sitt besök, framtagit densamma tr sin chiffonier och hade Malmros detvid; under det han vär sselsatt att kopiera påskriften, varseblifvit att ns namn:-stodtecknadt under en borgensförbindelse å reversens framsida och genast uttryckt sin häpnad deröfver och förklarat att signaturen under borgensförbindelsem var falsk. Dervid skulle Hagelin ha bleknat och yttrat att det aldrig vore meningen att kräfva Malmros för betoppet.. Detta allt hade tilldragit sig den 15 De-1 cember och hade Malmros med anledning af den gjorda upptäckten genast telegraferat till grefve Sparre att den 19 Dec. möta honom i Nyköping. hvilket ock skett, och dervid grefve Sparre skulle ha upplyst honom,? att han (Sparre) verkligen skrifvit kontexten tillen borgensförbindelse under feversen i förhoppning att erhålla en uppgifven persons borgen, men att denna borgen ke erhållits och att han försummat att öfverryka den sålunda öfverflödig vordna kontexten till borgensförbindelsen. Malmros förklarade slutligen sin öfvertygelse vara, att Hagelin hade ditskrifvit namnet N.M, Malmros under börgensförbindelsen, sedan han kommit under fund med att de till säkerhet pantförskrifna pressarne icke voro så mycket värda. : Vi ha här meddelat Malmros version af saken i ett sammanhang, ehuru den i sjelfva verket framställdes successive i form af inkast cmot Hagelins berättelse, som var skriftligen affattad. Parterna gjorde hvarandra ofta häftiga tillmälen att fara med lögn, och isynnerhet hade Malmros svårt att lägga band på den ovilja han syntes hysa mot kärandens biträde hr Franz Sjö berg, åt hvilken han oupphörligen gjorde fula blängningar och grimacer, titulerande honom afdankad tidningsredaktörs och framkastände hotfulla hänsyftningar på någon affär, förbunden med haninet Sidvallf, med hvilken han antydde att hr Sjöberg skulle ha haft något att): kaffe Vid två särskilda tillfällen måste polisaren tillhålla Malmros ätt iakttagå ett anändigt beteende. Då Malmros i sin berättelse k. köm till historien om den qvitterade räkningen af den 15 September och skulle redogöra för sammanhanget dermed, fann sig polismästaren Ekströmer, som ledde förhöret, föranlåten yttra till Malmros: Jag säger er midt i synen, att det här är bara skojeris — ett yttrande, söm Malmros begärde få till protokollet antecknatdt. Tikaså anmärkte polismästaren vid Malniros tär om någon annån säkerhet, som grefve Sparre skule ha gifvit i stället för pressarne,-att om grefve Sparre kunnat ställa någon ytterligare säkerhet, så hade han tvifvelsutan gifvit den di kte åt långifvaren, i stället att begagna de omsar Malmros omförmiält. Kärande biträdet anmärkte -det fögå troliga deri, att eh person med den vana vid affärer, som Malrerös, skulle ha tecknat sitt namn underen påskrift ä baksidan på en handling, utän att efterse hvad sjelfva handlingen innehöll, och antydde vidare, att anledningen hvarför Malmros velat ha kopia af påskriften varit den, att han velat förvissa sig huruvida der stod uttryckt eller ej, att pressärne utgjorde säkerhet för hans borgen, och om det följaktligen ginge an att för borgensförbindel!sen eller ej. Från kärande sidan företeddes åtskilli a bref, bland hvilka ett från grefve7 Sparre, dateradt den 5 Jan. detfa år, deri det yttras, att Malmros ej skrifvit namnet under börgensförbindelsen och att om långifvarne bråkade; så nödgades han (Sparre) görä cession, då icke mycket kommet att erhållas för reversen. I ett annat bref skrifver Sparre att Malmros blir aldrig dömd att betala: Målsegaren Lundin omförmälde vidare huruledes förslag varit å bane att saken sKälle uppgöras på det sätt att han skulle öfvertaga åtskilliga i ett magasin under Malnmiros vård för ade saker, men att aftalet härom icke kommit stånd vid det möte mellan Lundin, Malmros och Sparre, somegt rum vid Huddinge jernvägsstation, enär Sparre ej velat ingå på den af Lundin föreslagna form för uppgörelsen, utan önskat lemna en qvitterad räkning på! samtliga sakerna, mot det att han genast återfinge reversen, hvarom han visat sig mycket angelägen, men L., som icke visste hvad de omtalade sakerna vöro värda, hade ej derpå kunnat ingå. Från kärände sidan uppgafs slutligen att Gepolisbetjen ingen begifvit sig ut till en egendom i granskapet af Stockholm, der Sparre vistades, för att-kalla honom till polisen, hade Malmros Skyndat förut och fört undan Sparre, så att han ieke-hade kunnat med kallelsen anträffas. Tre personer, en landtbrukare Almroth, en löjtnant Creuz och notarien Synnerberfg, hördes för att upplysa hvad de hade sig i saken bekant. Den förstnämnde kände derom alldeles ingenting; hr Creuz hade hört Malmros omtala, att hans namn funnes förfalskadt under en borgen. Synnerberg, som lade sina ord med mycken försigtighet, hade blifvit af Malmros rådfrågad i hvad mån han; på grund af den ofta omtalade påskriften, egde dispositionsrätt till de båda pressarne och huru långt haäns aänsvarighet för dem sträckte Usig. Rådplägningarhe härom hade föranledt flere besök Hos I S. och vid ett af dem hade M. omtalat, ått han upptäckt det hans namn fanns förfalskadt å reversen, dervid M., på Synnerbergs fråga om I Sparre kunnat vara så lättsinnig att han gjort f det, svarat: det vet jag ej, men i Hvad fall som Helst är det bäst att det göres upp, ty eljest blir det skandal. På grund Af framställda frågor upplystes dessutom efter hand; att: Synnerberg haft uppdrag att söka göra uppräffären och derom brefvexlat med Sparre och: Hagelin. Löjtnant Creuz inlemnade en skrift från grefve Sparre; deri denne; på sätt äfven Malmros: uppfvit, förklarade sigoha skrifvit kontexten till orgensförbindelsen, men försummat öfverkorsa den då ingen borgensman erhölle ; yrkande Sparre, att vid dem undersökning, som kommeatt ega rum, Hagelin måtte ställas. till sansvar: för de oskäliga afdfag han ort vid lånets utlemnande, hvarjemte slutligen den antydan franvkastades, att Malmrös namn kommit på eversen på det att han-icke: skulle kunna åberopas såsom vittne i fråga om denna ocker affär. : På yrkande af hr. Sjöberg, satt enär grefve Sparre vore: den som satt i omloppp en -revers, å hvilken funnes en namnteckning; -som blifvit tes RAR