de utvägar, som kunna anlitas för att förebygga dylika olyckor för framtiden. ?Vi ha för ej så långt tillbaka, yttrar Times, varit stolta öfver att få införa 200,000,000 menniskor, eller en femtedel af menniskoslägtet, i närmåre förbindelse med den stora britiska familjen. Vår drottning är nu kejsarinna öfver Indien; hundra spiror äro förenade i hennes; i hennes krona för: svinna hundra diademer. Ganges och Indus äro lika mycket hennes som Thames och Severn. Hon innehar Himalayas tredubbla i ing or fyra tusen eng. mil af kusten, en ofantlig halfö, af ingen annan öfverträffad i bördighet och skönhet, gamla, folkrika städer, oräkneliga helgedomar, flera racer och språk än som äro kända, och traditioner, som städse hänvisa till fordna dagars ära och kommande tiders förhoppningar. Allt detta gläder Englands folk att veta och känna. Måhända betagas de en och annan gång af en tillfällig misströstan om ett i London förlagdt departements förmåga att styra en så stor folkmängd på andra sidan om jordklotet. Men vi förlita oss på att vår öfverlägsna intelligens och hurmavitet skola undanrödja dessa svårigheter. Denna tillförsigt är mer än berättigad, den är nödvändig; ty England måste utföra hvad Försynen tydligen ålagt det. För alla händelser kunna vi nu se hela vidden af det stora ansvaret. De äldsta af Indiens hemsökelser ha återkommit med alla sina fasor. En hungersnöd, så förfärlig som de i bibeln omtalade, härjar de nordvestra provinserna utåt ensträcka af tusen eng. mil. Alla omständigheter äro desamma, som vi läsa om och knappt vilja sätta tro till i forntidens historia. Många hundra menniskor dö dagligen, hvilka vi veta af, oberäknadt dem, som vi ej få kunskap om. Folket strömmar till städerna, och vi veta hvad detta vill säga, huru det går dem på vägen och huru de omkomma 1 hopen. Mödrar sälja sina barn eller bjuda ut dem, utan att finna köpare. Insamlingar göras, hvilka, om de än aldrig så väl användas, äro droppar i hafvet, som knappt kunna nå olyckan, ännu mindre omfatta och afbjelpa henne. Allt detta tilldrar sig på det britiska området, i ett land, som är lika mycket britiskt som Irland, ja till och med som Middlesex. Indien är helt och hållet vårt och det ligger vid våra fötter, väntande ögonblicklig hjelp. Men allt hvad vi för ögonblicket kunnaj göra är att fästa uppmäta höten på för-I hållandena i det land, som sålunda är hemsökt af de ohyggligaste, emedan de äro de minst oundgängliga bland menskliga olyckor. Nöden dräbbar just Indiens mest fruktbara trakter, hvilka allestädes genomskäras af Ganges och Indus tio tusen bifloder. Hela landet har i sin åsyn den eviga snön, mot himlen ständigt uppstigande skyar, lströmmar, som oupphörligt brusa utföre bergssluttningarne, och floder, som i sina väldiga bäddar oafbrutet rulla ned mot hatvet. Befolkningen svälter ihjäl bland dej utsinade elementerna till en obegränsad bördighet. I England är det svårt att föreställa sig de orsaker, som göra lifvet så konstladt och osäkert, som det är i hela östern. Hos oss regnar det nästan hela året om; marken innehåller i allmänhet tillräcklig fuktighet, för att uthärda många veckors torka; välståndet är så utspridt, att ingen der absolut beror af skörden, och enda följden af en knapp gröda är några bekymmer och måhända skuld. I Indien är deremot skörden det dagliga brödet och lifvets nöd-: torft. Som landet beror af årsregnet, är: torka tusentals menniskors död. Felet lig-! ger likväl ej hos naturen. Hon har sörjt :! för botemedlet. Det är ej hon, som gjort:! hinduen beroende af periodiska regnskurar, ! ty hon har utåt hela sträckan af denna trakt ! förlagt ett stort laboratorium för anskaffan-j: de af vatten och fördelat det dyrbara elementet i oräkneliga kanaler, förande det!! fram till hvarje mans åker och trädgård och ! bostad. Det är menniskan sjelf, som ej: j gjort sig mödan att mottaga den gjorda gålf-! van, som låtit de fruktbringande floderna ! fortsätta sitt vidsträckta lopp till hafvet och ! nu sitter fåfäng och sysslolös, väntande att! himlen skall ösa ned hvad hon icke gör sig i j 1 l 1 l 1 j besvär att anskaffa, ehuru det finnes tillgängligt för henne. Större delen af de nordvestra provinserna, skådeplatsen för olyckan, är för Indien hvad Piemont, Lombardiet och Venedig är för Italien..Från uråldriga tider har ett genomtördt vattningssystem funnits i båda dessa nejder, hvilket skänkt odling och bördighet ; åt ett land, som eljest skulle vara ömsevis en öken och ett träsk. De italienska Subali pintrakterna äro en trädgård, så skickligt ! anlagd och så omsorgsfullt skött som någon handelsträdgård i Londons omgifningar. Indiens subhimalajaregionetv äro tjenliga för samma behandling och ha också verkligen i! varit så behandlade. Floder ha varit uppdämda, och deras strömfåror blifvit Tod a omkring i hundratals engelska mil dit, derj de kunna förvandla ofruktbara högslätter: till bördiga silängar. Många af dessa urgamla verk äro förstörda, medan andra blifvit gagnlösa till följd af den oupphörliga . förändring, som betraktas såsom en speciell olägenhet med de indiska floderna. De förändra både sin höjd och sin -strömfåra,! och kanalerna lida mehn derat. Det blir derföre af nöden att ej blott från början utstaka vattningssystemet med omdöme, utan äfven att tid efter annan lämpa det efter de naturliga flodbäddarnes förhållande för tillfället. På de sista tjugo åren ha ofantliga! arbeten blifvit fullbordade i Ganges floddal med en framgång, som öfvergår all förväntan. Brist på penningar, krig och upproret ha lagt hinder i vägen för arbetenas fortsättande, och många tillernade arbeten, till hvilka plan blifvit uppgjord, ha ej blifvit af.