komst. — Om humleodling. Kongl. landtbruksakademiens . Mars-sammar komst hölls förliden lördag och var talrik besökt. Efter det protokollsjusiering Fförsiggå upplästes: ett K M:ts utslag, föranledt de: ar att kammarrätten ålagt f. förvaltaren vi akademiens ex erimentalfult hr Stigman af utbetala 12 rdr 4 öre, utgörande den pro cent, som han bort afdraga vid liqviden fö åtskilliga medikamenter, som för experimen talfältets räkning blifyit reqvirerade på tvenn af hufvudstadens apotek. En författnin; stadgar nemligen, att då för dessa allmänn inrättningars räkning medikamenter reqvire ras, bör en viss rabatt vid liqvidens upp görande -ega rum; det var nämnde rabatt som hr Stigman försummat påyrka, och der före af kammarrätten blifvit ålagd att met ofvannämnde belopp af egna medel godt göra akademien. På de af hr Stigman besvärsväg anförda skäl har emellertid K M:t upphäft kammarrättens utslag. Enär det vore af både stort intresse oci nytta,; att vid experimentalfältet kunna an ställa noggranna utfodringsförsök med åt skilliga boskapsracer, men akademien såknade medel att uppehålla det dertill erfor derliga antalet kreatur; så beslöts, detskullc framställning göras till stamholländeristyrel sen det måtte 12 4 15 kor och 2 tjurar! ai olika racer, tillhöriga kronan, blifva på van. liga vilkor till akademien öfverlemnade, fö ätt vid experimentalfältet placeras. i Derefter beslöt akademien att det utsatta täflingspriset för skrifter rörande ändamålsenliga. landtmannabyggnader, skulle hållas äre tillårets slut för fortsatt täflan. almöhus läns landthushållningssällskaps förvaltningsutskott hade till K: M:t, för erhållande af stadfästelse, insändt förslag till nya stadgar för berörde sällskap, hvilka blifvit till akademien öfversända för att granskas. De hade fördenskull till akademiens förvaltningsutskott blifvit remitterade och utlåtande öfver dem upplästes nu al hr advokatfiskal Rydqvist, som dervid anmärkte, dels att de nya stadgarne i vissa väsendtliga delar icke öfverensstämde med de grunder för dylika stadgar, som redan i kongl. brefvet af 1842 blifvit angifna, och dels att föreskriften att, vid af sällskapet anordnade kreatursexpositioner, endast hålfva pris dervid skulle kunna tilldelas de kreatursegare, hvilka icke voro ledamöter af sällskapet, vore desto mindre ändamålsenlig och rättvis, enär det dels icke berodde på hvar och en exponent sjelf, om han vore ledamot af sällskapet och dels till ifrågavarande prisbelöningar användes sådana af staten lemnade medel som inflyta i och för bränvinsförsäljningsrättighetens utöfvande inom länet och vore till allmänt nyttiga företag afsedda. — Akademien ansåg sig följaktligen icke kunna förorda sanktion å stadgarne i deras närvarande skick. Till underhåll af akademiens kemiska laboratorium anslogs 1000 rdr årligen, hvarjemte beslöts, att hos K. M:t skulle göras framställning derom, det måtte akademiens agrikulturkemist prof. Miller, få, då hanuppå reqvisition företager resor inom landet, samma traktamente för resedagarne, som för arbetsdagarne, tillgodonjuta. Till ledamöter i förvaltningsutskottet återvaldes k. sekreteraren gen) och bruksatron Bergelin, samt till suppleanter, frih. Ran och departementschefen Tauvon. Bland de 44 till ledamöter i akademien föreslagna, valdes till de åtta lediga platserna generalkonsul Letterstedt, kammarherre Trolle, hr P. W. Ekman, hr Kyhlberg på Ryssbylund, frih. Knut Akerhjelm, grefve af Ugglas, brukspatron Östberg och frih. J. Stjernblad. Kongl. sekreteraren Odelberg meddelade derefter några af mr Emil Rousseau gjorda upptäckter i afseende på sockerbetssaftens rening, och uppdrogs åt prof. Muller, att, om 1 vinter några sockerbetor kunde anskaffas, anställa försök med mr R:s metod, för att utröna densammas användbarhet. Till följd af landtbruksakademiens beslut att låta anställa åtskilliga vetenskapliga och praktiska försök rörande mejerihandteringen meddelade professor Mäller, att sådana tagit sin början och, ehuru desamma ännu icke blifvit afslutade, ville han dock begagna detta tillfälle att förevisa profver af smör, efter grädde afsatt vid olika temperatur, förbehållande sig att, då den långt framskridna tiden nu ej medgäfve en utförligare redogörelse, vid ett blifvande sammanträde få meddela densamma. Mjölk hade blifvit FR uti s. k. Gussanderska bunkar, ställda uti olika temperatur, RE vid 10, 15, 20 och 259 C. Etter 18 timmars förlopp skummades den i de båda högsta temperaturerna stående, efter 24 timmar de båda öfriga bunkarne. Grädden på de förstnämnda var mycket tjock och af synnerlig gul färg, under det att densamma på de kallare stående blott hade vanlig vinterfärg och beskaffenhet. Enahanda olikhet i färg visade sig ock hos det deraf tjernade smör, — hvaraf nu prof före visades, och af hvilka det ena fullkomligt liknade sommarsmör, det andra åter hade en vinterlik färg. Denna olikhet trodde tal. tills vidare kunna tillskrifvas den lifligare syrsätlning, för hvilken den i flata bunkar. uppsilade mjölken är utsatt vid högre temperatur. Derjemte anfördes hurusom mjölk, tunnt uppsilad för 6 dagar sedan uti en glasskål. hvilken sednare varit uppstäld i ett rum a! 12 å 18 bibehållit sig söt under 5 dygn. och först under det 6:te börjat att surna utan att dock ännu vara löpnad. Samma slags mjölk, uppsilad liktidigt uti en täppt glas flaska, hade deremot redan elter 4 dygn be: funnits löpnad; uti en hög, men öppen glaseylinder efter 5 dygns förlopp. Mjölken ut glasskålen hade redan efter 24 timmar ickt Got mar ata fatthalt än hlöftslyssole nn