mängd frisinnade politiska artiklar, hvilka ehuru affattade i ett hofsamt språk, väckte mycken förbittring hos de makthafvande så att tidningen blef gång efter annan in dragen, hvilket hade till följd åtskilliga smärre namnförändringar på densamma un der de tre år den fortfor att utgifvas. Dette blad, för hvilket äfven utgifvarens äldre broder, 5. L. Theorell (sedermera känd såsom justitieombudsman och konservativ politisk författare), skref åtskilliga juridiska artiklar, var utan tvifvel det bästa som den tiden fanns. I de theorellska uppsatserna finner man både sakkännedom, god framställning och verkligt lefvande reformnit, då deremot de samtida långtrådiga och segt doktrinära Johanssonska artiklarne i Argus, hvilka ofta fortsattes genom 15 å 20 nummer och som få orkade genomläsa, utan på god tro antogo innehålla någonting grundligt och liberalt, i sjelfva verket saknade allt positivt innehåll, aldrig gingo ut på att verkligt arbeta för reformer och ofta: blott (såsom t. ex. den vidlyftiga artikelserien AÅr Bverge ett konstitutionellt land? ?) med en liberalt prunkande titel innehöllo en af det kolossalaste sjelfberöm och med några lärdomsfraser utstofferad styf konservatism. Theorell köpte år 1823 tidningen Dagligt Allehanda, som förut endast var ett annonsblad, men hvilket, han förvandlade till en politisk tidning; Ar 1832 sålde han denna tidning åter, men fortfor dock att arbeta deruti till hösten 1834. hvilket år han dessutom utgaf en Riksdagstidning. Ifrån denna tid till 1838 var han medarbetare i Aftonbladet, men derifrån — till 1843 års slut åter i Dagligt Allehanda. Utgaf ensam under åren 1844 och 1845 veckotidningen — Vinterbladet, utmärkt genom måuga förträffliga artiklar och som under de tvenne följande åren var förenad med Dagligt Allehanda, samt ingick 1848, då sistnämnde tidning öfvertogs af en ny egare, såsom medarbetare deruti, hvilket dock efter några månader upphörde, i anseende till skiljaktighet i politiska tänkesätt. Då en ny tidning Aftonposten under samma år grundlades, hvaruti han fann sin politiska tro Omfattad, ingick han såsom medarbetare deruti. Utom tidningar har han äfven utgifvit åtskilliga andra skrifter. Första: försöket till författarskap var en historisk afhandling 4De två Rosornas strid om engelska kronan; som 1816 vann stora priset 4 svenska akademien. En annan afhandling Longobardiska rikets fallt belönades 1818 med samma akademis mindre pris. Dessutom har han utgifvit en mängd mindre broschyrer, för det mesta af politiskt innehåll. Från 1822 till 1833 skötte J. P. Theorell ett eget boktryckeri i Stockholm, från 1822 till 1827 förestod han Stockholms bokauktionsverk och sedan år 1834 har han idkat landibruk. Theorells frisinnade uppfattning af samhällsfrågorna grundade sig på omfattande historiska och politiska studier, och han blef aldrig otrogen den liberala öfvertygelse, som från de yngre åren legat till grund för hans publicistiska skriftställeri. Han egde en fasthet i karakter och åsigter, urartande någongång till en seghet, som äf ven .stundom på sednare tiden afspeglade sig uti hans dc i så många hänseenden goda och kärnfulla stil. Denna egenskap gjorde att han vid mera framskriden ålder och -oaktadt han såsom enskilt person och i umgängeslifvet var särdeles human, freflig och munter, icke hade så lätt att samarbeta med andra personer och att han kunde förlora intresse för samt till och med bli motståndare mot en sak, då d n icke bedrefs i enlighet med den plan han an-såg för den bästa. Denna egenskap bragte honom på sednaste tiden stundom i en viss (toråX opposition mot några! af de liberalas sträfvanden och gjorde honom ikommunalt hänseende till en ständigt protesterande kungsholmare vis å vis materiella reformer inom hufvudstaden. Rättsinthet och bona fides veko dock aldrig från honöm och vi kunna med skäl instämma i det kortfattade ömdöme, som en morgontidning i dag vid underrättelsen om hans frånfälle uttalat om honom: att han var en justus ac tenax propositi.vir, och vi tillägga, att hans namn skall framgent med aktning nämnas bland BSverges politiska skriftställare. Prins Napoleonstalisenaten den 1 Mars. Detta tal, som i Frankrike väckt ett oerhördt uppseende, och som utan tvifvel inom hela Eurona kommer att bli föremsl för en