Vi känna ieke hvad: man ide: godaskret sarne, på samhällets legitima höjder tänke om. detta. .dop, och, om: man: ej skulle anset det-bättre:att! gifva. den lille himlavandrarer namn efter en preussisk pölispresident elle: dågon dylik herre. Men det är gammal sec bland-astronomerna att. låta -ett sådant de hittebarn behålla det namn den förste. hit taren gifvit det, och det är härvidlag dest större skäl att följas seden, soni,hr Gasparis 2jort sigsärdeles förtjent om dessa småher rar. Han har nemligen dragit fram i ljuse ) stycken. Emellertid torde Garibaldi ej för så god pris komma upp till himlen. Detta dop är Inemligen så till vida en vådlig revolution. som den rakt strider mot galanteriets grund: lagar, . Astronomien har — kanhända föl bevarande af den husliga freden åt de natetid observerande professorerna — visat den artigheten att gifva fruntimmersnamn åt alla de sextiotvå småplaneterna, hvarför grekeras gudalära redan är utplundrad på alla nöjliga gqviinonamn. Det må vara att Vems: har kurage att hvärje natt promenera ite ibland sina stora manliga planetkamrater, men det är icke så säkert att Garibaldi, astän han är man — oeh.en sådan man! — skulle finna det riktigt trefligt att i sällskap med sextiotvå fruntimmer låta sitt ljus lysa om nätterna. De stackars astronomerna, som i allmänhet ej äro några fruntimmerskarlar, Khalva emellertid till slut kommit i så stor förlägenhet att hafva i minnet,dessa många feminina namn, att de, -börjat, ångra sig att hafva utdelat. .dem och tagit. sig. före att beldre beteekna desmå him wtändrärne med nummer än med deras ärliga nämn, och sålunda skulle det kunna hända, till vår stora ledsnad,: att. Garibaldi — mannen nummer ett i vår tid. — blefve behandlad som: den sextiondetredje: Dessutom möter ifrågavarande uppnämaing andra betänkligheter. Astronomerna ha nemligen utfunderat att det ännu fins tusentals .småplaneter; som vänta på att blifva uppdagade: Börjar man väl med att gifva ryktbara samtidas namn it de himmelska hittebarnen, så kan detlätt comma att hända att en ärlig hittare i Österrike åt sitt fynd ger namnet Frans Josef, en annan i Ungern åt sitt namnet Kossuth, en redje i Italien åt sitt nämnet Maåzzini, en fjerde väktare åt sittnamnet Pius den nionde 9. 8. v. och enär aströnömie professorerna ;j blott beräkna kringvandrarnes banor, utan äfven deras sammanträffande, så skulle : en oeskedlig konservativ och högkyrklig proessor kunna. råka i stor vånda när han blefve nödsakad att i almanachan tillkännasifva ett förestående sammanträffande melian: sådana antipoder. som. Frans: Josef och Kossuth, påfven och Mazzini 0. s. v: Slutligen, enär vi önska att Garibaldi må iänge förblifva här på jorden och. anse. att aan i allt fall kan vara säker om : himme:en, så antaga vi det nya -himlabarnets döpelse med hans namn blott såsom ett bevis på de italienska vetenskaäpsmännens frisintnet och upplysning, öfverlemnande åt astronomien att bekräfta. dopet. eller icke. Till denna uppsats torde böra läggas den ipplysningen, att förslag är väckt att kalla len nyupptäckta asteroiden Italia i. stället ör Garibaldi.