sig så: synnerligen nära derafj och-mantror alt furst Gortschakoffsantiösterrikiska politik derigenom icke skall. modifieras. Det är möjligt att en återgående. rörelse :4: den inre politiken skall bl följden af tilldragelserna den 25,och 27 Eebr. Att de förordningarpgenom hvilka böndernas emancipation skulle påbjudas, blifvit uppskjutna, känner man genom telegrafen,; och bevekelsegrunden dertill är måhända den ryska regeringens fruktan att .oordningar skulle uppstå, i landet. . Men äfven om man antager att förhållandet verkligen: är sådant, skall dock detta icke synnerligen mycket upphjelpa Österrikes affärer. kör ätt återkomma till de händelser, som timat, och de hemliga driffjedrar, som framkallat. dem, så har. man, lagt mycken vigt på hvad de polska deputerade drogo fram i dagen i vår. representantkammares session den 27 Febr. Under diskussionen om de hemliga fonder, som upptagas.på budgeten för utrikesministåren, yttrade hr Niegolewski, att hans landsmänupplhetsades af utländska agenter. Man Hade nyligen i Warschau arresterat en österrikisk utskickad, och efter häktningen hade man lagt beslag. å en penningesumma, som den österrikiska polisen sändt till Warschau un: der: hans adress. Detta faktum har väckt uppståndelse. Några ytterligare detaljer erfar man äfven ur andra källor. Den utskickade, -hvarom det är fråga, erbjöd. sin tjenst: åti.den ryska polisen, som låtsade antäga tillbudet, men lät hemligen, bevaka hans steg. Agentem trodde sig nu ha satt sig i säkerhet för polisen i Warschau och eps, på bar gerning i det ögonblick, då ran i daggryningen på ett af stadens gatuHörn slog upp en revolutionär proklamatiön. Han? sitter nu -häktäd;-och det försäkras, att ryska regeringen skall ha skriftliga: bevis: i handöm; att han handlat på den österrikiska, polisens order. Jag upprepar, att jag ej kan fullkomligt ansvara för sannfärdigheten åf! dessa rykten; hvilka. .dock allmänt tros i de vanligen bäst underrättade kretsar. Under det. alt, denna hemlighetsfulla: sak håller på att afslöjas, tyckes Österrike icke ha, vunnit sitt ändamål, i Petersburg. Dess beteende på konferensen i Paris 1 syriska frågan är, ett tydligt bevis derpå. Wienerkabinettet understödde der ej Ryssland; tillsammans med Preussen satte det sig emot förlängningen af de franska truppernas oc-Å kupalioner i Syrien på obestämd tid, såsom Frankrike och Ryssland föreslogo. . Då Österrike handlåde så, kan man vara förvissad om, att det mycket mindre lät leda sig af:farhågan att kompromettera sina intressen i Orienten än af sitt missnöje öfver att:se sina närmningsförsök och sitt förslag till-ettgarantifördrag envist afvisas af ryska hofvet, der furst Gortschakoff bibehåller sitt inflytande. et afbräck, som: den österrikiska politiken fortfarande får vidkännas på de utrikes angelägenheternas område, upphjelpas inälunda af förhållandena inom kejsarriket. egeringen har nyss oktrojerat en konstitution,-rörande: hvilken jag ej tänker ingå i alltför vidlyftiga detaljer; ty jag vill ej inkräkta på er Wienerkorrespondents område, enär han väl ej lär underlåta att skrifva tilll. er derom. Jag vill blott nämna, att man i de politiska kretsarne i Berlin icke förutspår : någon lång framtid för den österrikiska författningen. Man tror, att den ej skall lyckas åstadkomma någon sammangjutning af de .stridiga elementer, af hvilka kejsar Frans Josefs monarki består. Man påstår till och med, att man vid det kejserliga hofvet ganska väl vet detta och att denna nya komedi skall ha för ändamål att bevisa, att österrikiska. regeringen uttömt alla medel. till försoning och derföre nödgas återgå tilll. det militära förtrycksystemet. Patenternaj: af den 26 Febr. skulle då vara preludierna till. en. våldsam aristokratisk och klerikal reaktion. Skall. detta slå väl ut? Vi tilllåta oss betvifla det i betraktande af den allmänna ställningen i Europa och den italienska enhetsrörelsens uppenbara framsteg. Det är ganska klart, att det österrikiska problemet icke närmar sig sin lösning och att det fortfarande gör utsigterna mörka för de statsmän, som ej låta invagga sig i illusioner. Hittills har jag i dag endast talat om Warschau och Wien, och det torde derförel . vara på tiden att yttra några ord om våra l egna angelägenheter. Debatterna i våra kamrar ha på sista tiden icke erbjudit någönting af intresse för utlandet. Det talas om. att polispresidenten von Zedlitz skall ha för afsigt att utmana hr von Vincke på duell, i anledning af hans anförande om de reaktionära tjenstemännenunder adressdebatten. Man torde erinra: sig att hr von Vincke yttrade, att man borde låta utländska furstar-mottagas af personer, som-ej-ha någontingratt förebrå sig i sin tjensteutöfning. Ett rykte är till och med i omlopp, att hr von Zedlitz, efter att ha inhemtat ett familjeråds möEning Härom, skrifvit till hr von! Vinckey att. häånendast afvaktade sitt afsked (hvilket, såsom det försäkras, lärer; vara att snart förvänta), för att begära förklaring på de yttranden denne fällt från talarestolen och som gingo ut på att kastal. skugga på polispresidentens uppförande ochi karakter. De liberala tidningarna hå med mycken kraft uppträdt mot tilltaget att vilja genom dylika medel förhindra representanterna från att granska en offentlig tjenstemans handlingar. Alla upplysta män skola lifligt ogilla en duell, hvilken, om den verkligen blir af, skall återupplifva minnet af den teodala och militära regimens sämsta tider. -x D, SE TI DR