klarades vara lagligt valde. Då Lintoln anlände till Columbus, uii staden Ohio, shöll han ett tal till Ohios legislatur, hvaruti han -beteeknade tid, tålamod och; förtroende till Gud: såsom de nödvändiga vilkoren för stridigheternas lyckliga lösningsHan. rönte -på-sin resa, öfverallt der han for framyjdeatmärktaste hedersbetygelser. : Fmnligt underrättelser från Washington af den 45-Februärisskulle presidentemför södra Jörbuädet) Davis, den 18 höstidligt öfvertaga siltrembete. Uti Montgomery voro anstalter vidtagna till upptågande afett lån om 14 millioner dollars. Konventet uti Montgomery var den 14 Feliruari, Sysselsatt. med diskussion rörande en flagga för det. södra förbundet. Staten Virginias. konvent hade summanträdt..den 13. : Presidenten höll dervid ett tal till förmån för .enionens upprätthållande, men-yrkade tillika, attstaten. Virginia skulle stå fast vid sina rättigheterssrespekterande, såsom villkor för dess qvarbiitvande inom unionen. t Vid Pensacola voro 1200 man trupper församlade samt-hotade med ett-anfoll.mo: fästet Pickens: sa alfen (Insändt.) Fröken-—Iamsell, Åtskilliga gånger har man försökt att.hos oss införa något tilltalsord att inbördes-be gagnas i stället för titeln, men hitintills alltid förgälves) Man hav agiterat i tal och tidningsartiklar, gjort öfverenskommelser, förbundit sig genom namnteckning — ålltlör attiiå bruket; af tDe—Dem4 eller SNi-—Er!t linfördt, men: förgälfves..: Svensken: -har icke velat tillegna sig. denna lättnad iumgängeslifvet; hanchåller fast vid dettunga, besvärliga titulerandet, som gör samspråk mellan obekanta nära omöjligt, och underkastar sig: tåligt st... ov m. ett tilltagande besvär och bryderi i detta afseendev Så är nemhk-för-. häållandet med ogifta: damers rätta titulering, hvilken blifvit kinkigare i den mån fröken titel börjät sträcka sig tilbofrälse ståndet med en ännu alltför sväfvande gräns, hvarest den rätteligen derinom skall vidtaga, och mamsell-titeln sjunkit alltför. långt — derhän att den ofta förekommer såsom ett mycket tvetydigt ord. i Ämnet synes måhända af alltför ringa betydenhet att. förtjena behandlas annorlunda än med skämt, hvartill det lemnar rikt stoff; men. det gifver också anledning till åtskilliga andra betraktelser; : om man gör sig mödan eftertänka, att de många små stötestenar, det utkastar på umgängeslifvets stig, sträcka. sina hvassa. kanter in i de sociala, för att ej säga politiska förhållandena. i Ins. ber derföre den värda läsaren icke af rubriken låta förleda sig att med-ett förnämt förakt betrakta det ämne han nu går. att litet närmare utveckla. i Det är allmänt kändt, att fröken varit alltifrån medeltiden ett i Sverge becagnadtord, i som likväl fordom endast tillkom ogifta! qvinliga. medlemmar af kungliga eller färsti ligw familjerssunder det att jungfru var allmänna tilltalsoruet för ogifta qvinnor af såväl:ladlig som ;oadlig: börd: Men redan wi der och. straxt, efter; 30-åriga kriget började våra svenska ädliggar, som gerna ville hemta sina seder och. bruk från Tyskland, att lå: kalla äfven sina döttrar för fröknar, :motsvarande tyskarnes benämning på unga damer. .Frauchen,, som är liktydigt medFräulein, hvilket sedan är brukligast. : Men då våra borgare och vår småningom uppkommande medelklass sannsynligen tyckte-det-vara-förnärmande för-sina-döttrar alt heta jungfrur, sedan ;de förnämas upphört att så kallåsj och likväl icke vågade vindicera-åt dem samma titel, ..som: den, då så Mäktiga aristokratier tillegnåt sig,importerade-de i stället från. Frankrike en snn:n, men liktydig titel, som i sammandrag blef värt nu brukliga. mamsell, : Sålunda lärer utam tvifvel den skiljaktighet..hafva uppkommit, som tll denna dug fortgått: i benämningen af frälseoch ofräl mäns döttrar — en skiljaktighet.. som kommer insändaren desto mera besynnerlig som ide länderjder de olika tillarie hav: sind :motsvarigheter, dessa begdenasH tälb om och med såväl prinsessor, som de simplaste borgaredöttrar.. Vore man ockyhär 1 landet slikacsvagför rangen somvodörf, till artiklårne om ?den svenske domareni Dac-1 Allehanda, så lärer väl dockvår. rang: sjuka. ieke. öfvergås de. goda tyskarnes. nde dölja åtminstone Teke:sinssvaghet så väl för adelskap:som? titlar. Ostraffadt; di v:8. utan uttäfrentyra entilrättavispng; må man icke wmderlåta att. i somtalmed tyskar tydlistutsäga adelsmannens von, öchamanbehöiver blott: genomögna en så kallad: kurlista vid-en tysk brunn eller badort för att erfara huru sorgfölligt man der4. söker att! få hvarje. individ betitlad. 14 Frankrike harju benägenheten för adelskapet röjt sig i en.sådan mängd sjelfmyndigt tillegnade adelsnamn, att den framkallat et kejserligt dekret med, ganska allvarsampia bestraffningar för sådana förseelser. . Och likväl i intetdera. af dessa länder har man försökt att genom olikheter i benämning trycka prägeln af rangskillnad mellan frälse och ofrälse; unga. damer. Månne man i dessa länder skall ännu stå så pass öfverk 0ss-i-god-boräkning,-att-man-der vetat undvika att genomiskenet af företrädesrätt i sihåsak . dagligen, och stundligen -gifva en naggande senledning till förtrytelse mot adel skapet? d , Insändaren her i främsta rummet åberopat Tyskland och Frankrike,, derföre att vit derifrån hemtat de unga dåmernas titulering; mensöredömet i samma säk ligger oss vida närmare, om vi iakttaga förhållandet it Dårnarkooch Norge. Der har man förstått in Hdvika det tTvotvilioa ordet mamsött deh