IRI Ul 02 — CREIT feLWLAIG PARUL, UGC AA pv minerade redan uti Marion de Lorme ochfi leRot samuset; här är den r kanske icke så htet uti den uiförsbacke v. hvars sista brant tLes Burgraves möter oss, ;li hvilket sista stycke af den berömde författaren in heltoch hållet föll, utanattuppstiga mera. Det ir var naturligt att den blodiga Marias person ir och öden skulle utgöra ett lockande ämne för ib Hugo, hvars håg alltid legat åt det mon-fr struösa, det ohyggliga, och att han couln amore behandlat det är säkert, om hanjid gjort det historiskt, är deremot tvifvel und derkastadt. i Denna drottning, som i hela hofvets närjr varo bär hand på sin gunstling, som låter! kalla bödeln ini sitt kungliga gemak förjt att gifva honom tillsskänks det vackra hufvud hon sjelf smekt så många gånger; — demne: Simon: Renard, som vet allt och är allestädes närvarande, och alltid kommer då hen behöfs; — denne Gilbert, som under en det sextonde århundradets arbetare drägt bär en nutidsarbetares tankar och känslor, uppblandade med en stolthet och hängifvenhet, som påminner om riddarctidens vackraste dagar — och slutligen denne Jane, som älskar en och -af fåfänga låter vanhedra sigvaf en annan — alla dessa fi gurer äro endast marionetter, dem en snillrik författareband håller trådarne till, men som hvarken -hafva tidseler lokalfärg. hvarken handla af inre, medvetna, grunde ler föras framåt al en tragisk. nödvän: dighet. Men lika litet kan man förbise, att man här har att göra med ett jättesnille, On också på betänkliga afvägar. Det finnes i detta, liksom i alla Hugos stycken, en. så rik fond af poesi i språket, man träffar der 1 så månget utbrott af en sann och vulkanisk passion, så mången djup blick in. uti menniskohjertats fördoldaste vrår, att man med häpnad och beundran, om också icke med det .harmoniska välbehag som ett helgjutet poetiskt verk framkållar, följer de framställda scenerna. ; BStyckets utförande på mindre teaternvar. i de flesta fall, temligen tillfredsställande: Om det också icke lyckades fru Pousette att i hela hennes vilda storhet framställa den passionsfulla, hämndlystna, i all sik odvinlighet ofta till .och med simpelt qvinliga drottning Maria, så måste man dock erkänna alt hon i denna svåra uppgift lyckades: öfver förväntan. Deremot förmådde icke mil Forssman gifva någon relief åt Janes lika svåra roll; hon återgaf den temligen matt. Det fanns hos henne. intet tragiskt djup; endast smärta i yttre-åthäfvor, om vi undantaga den korta fängelsescenen, i 3:dj akten; då Jahev vill : befria: Gilbert. I:sceven med drottningen uti 4:de akten saknai des: helt och hållet den nödvändiga styrkan i men denna scen kräfver också en skådespe lerska af första ordningen. Hr Pousette har skämt bort oss nu en tid bortåt med et. någorlunda lugnt och naturligt spel, — här I återfann man mycket af den falska patho: och den jemmerlighet i tonen, som vi ön ska borde vara långt borta från en annar: så god skådespelare. Hr Hanson var till figur och utseende en:utmärkt qvinnogunstling, och han utförde äfven i öfrigt sin kort: och otacksamma roll med mera Tedighet är han brukar göra. Hr Lagerqvist var både till utseendeoceh spel en ypperlig je ock hr Åhman en.så dyster och mystisk Simon i Renard, som man gerna ville önska. Ofvanpå det dystra dramat var m:me Girardins glada komedi en verklig läckerbit. hvars rvärde ännu mera förhöjdes genon det Jlifliga och spirituella utförandet. EH: Stjernström som den olycklige betjenten va: särdeles rolig, och hr Pousette var här åter: igenledig och osökt. Äfven de öfriga med I spelande bidrogo till att af detta hilla glad: -bskämt göra. en lika så muntrande som bei haglig efterrätt. ; då I Regeringen har förordnat bildandet af, e kemite för att undersöka lämpligheten a ten förändring i rikets beskattningssysten -fsåmt uppgöra förslag till sättet alt åstad i komma de för statsverket nödiga inkomster. I Till ledamöter af denna komit äro ut -j nämnde statsrådet Stang, amtman Helliesen kyrkoherden Harbitz, lektor Aschehoug utlänsmännen Veseth och Ryg, landtbrukarnt IUVeland och Valstad samt jernbruksegarer Cappelen. Nederländska konsuln i Kristiania har de SK insamling -af medel till. de genon -l öfversvämningar lidande i Holland. I ahledning af de många inbrottsstölder. som: på-sednare veckorna: blifvit begångna : t I Kristiania, har polisen häktat en mängc I misstänkta personer, men. ej lyckats ännt -1 utreda hvilka som begått de sednaste brot -å ten. ENGLAND. T Polisen i London lär ha fått någonting at bestyra med: kossuthska banknoter. Någri närmare detaljer äro !ej ännu med säkerhe: kända, ty tvenne versioner derom äro iom lopp. Enligt den ena skall Kossuth för län gre tid sedan låtit hos.en boktryckare i Lon don trycka banknoter, att i.en framtid an vändas. Österrikiska. sändebudet fick ny: härom, inberättade saken till lord John Rus sell, sökte öfvertyga honom om alt fabri cerandet af dylika noter vore ungefär det samma som utrustendet af örlogsfartyg oci förmådde honom att mellänkomma. -Lor John Russell satte sig i förbindelse med si Richard: Maine, polisens chef, och denn: Åskickade en af sina tjenstemän till boktryc .jkaren, för att förbjuda sedeltryckningen el Jer taga de redan färdiga banknoterna i be Åslag. Men boktryckaren, som antingen bli! Tvit förberedd på besöket eller var en mar VE OERRe tg Terre EE TEE AKA Re NE OM