ER gäller QR Rn RA pre Ntresse. odd I korthet var — man skall ej förneka detik — innehållet af detta förslag — hvari denth anska regeringen med stor öppenhet läbld et svenska kabinettet blicka in i hennes jJ nnersta tankar — följande: Ministeren Hall I v nåste :bestämdt tillbakavisa hvarje frångå-g nde af den grundsatsen, att likhet iskattejr ördor förutsätter likhet i rättigheter, och tt således. samma antal medborgare i Hol-: tein, i Slesvig och i Dänmark borde fort j arande representeras af samma antal deputerade; men — då man från tysk sida jeständigt uttalade en fruktan för att riks! il ådets nuvarande sammansättning icke lem-1c ade tillräcklig garanti för att det tyskar lementet skulle komma si åtnjutande afli in rätt, ville regeringen föreslå något,s om syntes henne icke -förnärma nyss-it i 1 Il OM vämnda grundsats och som säkert skulle vfhjelpa denna. olägenhet. Man: skulle vilda en första kammare, den andra fullt komligt sidoordnad (coordonnee?Y; denna örsta kammare skulle bestå af medlemmar, illesammans valda af konungen, hvaremot len andra skulle utgå ur folkets val. Re-li seringen föreställde sig, att det skulle varaj: nest -praktiskt -att utan vidare omständig-: eter oktrojera denna nya riksrädsinstitution ör Holstein, och naturligtvis föreställde honj sig på samma gång, att-ett bifall dertillj! rån det danskes esvigska riksrådets sida icke j. skulle :möta något hinder. Detta förslag !l var då det yttersta, hvartill regeringenti ville och kunde gå för att lugna de hol-j) steinska susceptibiliteternå?. Derest man: Berlin förkastade äfven detta förslag, då skulle ingenting annat återstå för regerin-j. sen än att böja sig under nödvändigheten?, i. så att hon måste fortgå på den väg, som var utstakad: genom--kungörelsen af den 6; Nov. 1858 (Pen perseverant dans la voie,l iracte par da patente du 6. Nov?.) ; Förslaget blef icke antaget i Berlin; men Holsteins frånskiljande blef trots det gifnat löftet — icke heller vidare befrämjadt åft danska regeringen; deremot har det, såsom sagdt är, i dessa dagar varit tal om, att danska regeringen möjligen nu skall taga ännu ett litet steg till på eftergifternas bana och göra försök med — hvilket dock onekligen går en smula utöfver hvad som i Augusti 1859 -var :Ia :concession la plus large? — att först låta de holsteinska ständerna rösta om förslagets öde, för att derefter låta riksrådet. bifalla detsamma. Jag uppehåller mig emellertid icke vidare härvid, att detta är måhända icke annat än lösa rykten, och jag har berört detta kapitel, blott för att lemna ett ytterligare i drag till bedömandet åf den svenska regeringens: slällning till det nuvarande danska kabinettet. Det kan nemligen icke slå fel, alt svenska diplomåtien genom en närmare bekantskap med det: här föreliggande förslaget af. den 3 Augusti. 1859 måste ha fått en högst märkvärdig erfarenhet af danska regeringens hela. uppfattning af hennes uppgitt. ..I synnerhet måste detta ha varit händelsen vid genomläsbingen af danska kabineltets motivering al förslaget till -helstatsherrehuset, Må man komma ihåg, att det här är ett danskt kabinett, som taiar, ett kabinett, som har att välja ett fortgående på den 6 Novembers väg (frånskiljandet) samt en helstat, hvilken redan tillfyllest bevisat :sin — omöjlighet. Och detta danska kabinett öppnar sålunda sitt hjerta: Genom bildandet af en förstå kammare, uteslutande bestående af medlemmar valda af konungen och i alla afseenden sidoordnad den andra, hoppas regeringen kunna på samma gäng öfverhufvud förstärka författningens konservativa karakter och isynnerhet lugna de farhågor, till; hvilkas organ de: holsteinska ständerna gjort sig. Det är tydligt att den konservativa principen, skulle bli. betydligt stärkt -derigenom att det hittills blott underordnade elementet (SPelementjusqu ä present subordonne) i riksrådet förökades och upphöjdes till en fullständig och sidoordnad del af organisationen: Det är icke mindre säkert att fruktan för att en dansk majoritet, utgången åf Tfolkvalen, skulle: ha . en : farlig öfvervigt (SR exercat une preponderance dangereuse), skulle undanrödjas, derest denna majoritet, förutsatt att den bildade , gig, i andra kammaren, icke längre vär i. stånd att. göra sina tendenser (!) gäl: lande, när ej första kammaren slöt sig till henne, denna första kammare, hvars. allå medlemmar skola väljas af konungen med särskildt afseende på deras upphöjda och af de provinsiella fördömarnes inflytande oberoende ställning (en vue de leur position elevge et independahte de Vinfluence des preventions pro: vincialest). Det svenska kabinettet må i sanning vara ursäktadt, efter att;ha blifvit invigdt i dessa Spensges intimest om en dansk majoritets farliga Ööfvervigt .i. monarkiens angelägenheter samt om förträffligheten af ett öfverhus, valdt med särskildt afseende på uppböjdi oberoende af hvad ministåren Hall kallar provinsiella fördomar, men som jag hoppas att många danska män skola kalla dånskt sinne och dansk sjelfständighet — det svenska kabinettet, säger jag. må vara ursäktadt, om det isynnerhet från den tiden ställt sig på en något försigtig fot till den nuvarande danska ministeren, och framför allt om det ej funnit rådligt att alldeles obetingadt och utan garantier hädanefter ställa sig: till författarens af nämnda förslag förfogande i saker af större betydelse för hela norden än t. ex. en lag. om exekutiva domars reciprocitet. TBATER. MINDRE TRAÄTERN: Marie Tudor, skådesyel i 4 akter af Victor Hugo. — En Hatt, komedi i 1 akt af M:me Girardin. Få författare hafva i så hög grad som Victor Hugo, förstått att begagna sig af scenens alla oifekter, för att fängsla och