TEKNISK TIDNING. Innobåll: Bkeppshelmsbron: — Ostronodling. — Ste reoskopiska — teaterkikäres — Smaragdgrufvorna Nueva Granada — Fiskoch ormläder. Skeppsholmsbron: Det har blifvit ett Slägs järgon i tryc! som tal att-orda om Stockholms underlägseuhet jemförelsevis med andra hufvudstö der — till och med -städer inrikes — i ar seende åtskilliga anstalter till allmä nytta. och -beqvämlighet; och-man kän icke neka. anmärkningens befogenhet. för. tio å: sedan eller: så der omkring: Men man kan icke-heller-.neka. att-om den svenska -hufvudstaden. hade likasom knutit sig:i vexter för någon tid, så har den sedan begynt at: skjuta fart.så mycket bättre; åtminstone kan en främmande, som-ej sett Stockholr under .vexttiden,. ej..undgå att finna der gamla jargonen temligen urmodig redan, och på väg att. bli så mer och mer: med hvar dag. .Helavstadsdelar;-som. han för ett årtionde sedan? såg -vanprydas af förfallna trähus, ser. han nu prunka med ståtliga stenhus; gatorna--ha. fått trottoarer; vidrig heterna kring: söderström ha fått vika för en sluss som är sett mönster i sitt slag, och för Karl Johans torg, det prydligaste i-staden . och : med.t:den -yaekraste bildstoden. Birger: Jarls. torg med bildstod;. Berzelii park. med bildstod;. gaslysningen,jern: vägen ha tillkommit, sedan, och likast den . präktiga granitkajen, som vexer Oupp:hörligt år-efter årallt längre: ut:kriör Stockholms hamnar; Denstorartade vattenledningen väntar blott på sommaren för att likaså grena-ut sig och åt ännu flerg håll; och :midt-i.-vintern se vi just nwarbetas rastlöst på en byggnad, som kommer att utgöraren ibland -Stockholms-vackraste prydnader .—: den nyg Skeppsholmsbron — utan fråga. den luftigaste i verse, och som: blott med tem djerfva steg tåga öfver der breda, sundet: emellan Blasleholmskajen oc Skeppsholmen, Ännu för några. veckor sedan såg mari der endast.de skräpiga byggnadsställningarne på isen; nu .resa sig fristående ur strömmen de fyra smärta bropelarne af finhuggen-granit, och mellan-de två medlersta hvälfver sig redan den högsta: hvalfbågen — med blott-omkring. W4,:del-af kordans längdtill höjd — så vidt. man. kan döma, etter: ögon: mått; De fyra, andra hvalfven tyckas vära lika långa: oeh-då detraf kostnadsförslaget är bekant. att brons hela längd emellan begge landtästena är. beräknad still: 550 tot, kan hvart .hvalf jemte-halfva -pelaren alltså uppskattas till Ho fots Någonting: så lättsoch luftigt, som. dessa mått antyda, skulle omöjligen kunnat. sammanfogas af: sten; icke ens af gjutjern, och i allmänhet ej af något hvalfbyggnadsämne, som förutsätter sidotryck mot hvalffötterna eller-behofvet af vederlag för dessa... Den nya bron behöfver ej heller någonting sådant;-hon består blott af smidt och valsadt.jern; hvalfbågarne äro af jernplåt atälldepå kant och på samma. sätt hindrade från horisontal böjning; ledstängerna äro af smidt jerni triangelformiga sammanfogningar, samt jemte hvalfbågarne ihopnitade till ett orubbligt. helt, som bildar ett slags : spång, hvilande sjelfständigt ofvanpå bropelare och landfästen med endast lodrätt tryck, och för sitt samnenhang oberoende af yttre motstånd. : Det är från. Motala verkstad, som denna märsväreiga jernbyggnad utgått förattsöka gig ned på de stockholmska granitpelarne; den-är beräknad att väga 7741 ceniner och att kosta, med hitforsling och uppsättning, 186.000 rdr rmt. j Man anser otvifvelaktigt att uppsättningen blir fulländad i nästa månad: så att den gamla bron kan hinna borttagas, stränder och farvatten städas,-och den nya bron öppnas till allmänt begagnande redan den 13 nästkorimande Maj. Ostronodgling. I Frankrikes stora floder är fiskodlingen reden mångårigs men för några få år sedan har man äfven :sbegynt försöka odling af ostron, och denna nya industrigren har på den korta tiden ledt till de mest öfverra skande följder. Orsaken är att ostron mogna långt fortare till hondeisvara än fisk och kunna up hemtas efter behag, när helst årstid, väderlek: och utsigter till afrättning så föranleda; Enligt en nyligen, a!gifven officiell, berättelse från generalkonseljen i departementet Cotes du Nord, har. en ostronodling som anlades i April år 1958 i viken utanför S:t: Brieuc, på norra kusten