Article Image
kommit i -besittning af förteckningen. Beskickningen var något ömtåli:; , det måst hvar och en medgifva. För all säkerhet beslöt man derföre att efter den första ut sända skicka en annan, som skulle bevak: honom, Efter en tids förlopp hade de: ändtligen lyekats den första att så pass mycket tillvinna sig von Hertzens förtroende. att han hoppades kunna locka hemligheten af denne, och han beslöt nu att göra siti hufvudanfall. En afton under ett förtrolict samtal rycker han ändtligen fram med hvad som låg honom om hjertat. Ni är då sannerligen en alldeles märkvärdig man. torde han ha sagt, som förstår att så de: taga reda på allting. Med edra förbindel ser låter väl mycket förklara sig, men hur ni kommit öfver förteckningen, det kan jag verkligen icke begripa. Det är nog mycket annat, som ni ej kan begripa, svarade hr v. Herizen leende. Jag vet väl mycket mera. Se här har jag t. ex. två bref med två porträtter — känner ni igen dem? tillade han helt lugnt. Det ena är, såsom ni ser, ert eget, tillika med era instruktioner, och det andra är porträttet af den, som man skickat efter er, för att bevaka er.4 Naturligtvis blef ryssen ej litet förbluffad. Slutet är emellertid, likasom i alla skämt, det bästa. Till följd af den rapport, som den utsände afgaf om sitt missöde, fick nu: hr v. Tymaschew, medlem ai öfvereensurkomiten och en af de dughgastc embetsmännen i denna tredje uftlelningbefallning att resa till London; dels för att förhjelpa de båda förut utskickade ur deras komprometterade ställning, och del: troligen också för att vidtaga lämpliga må: och steg, för att förhindra dylika korres pondenser eller på ett eller annat sätt sök: vinna von Hertzen. Den gode generaladjutanten hade knappt hunnit inkognito an lända till London och hvila ut efter resan: vedermödor, då sista numret af Daily New föll i -händerna på honom, hvari han finne: en till honom öppet ställd uppmaning afhr v Hertzen att på uppgifvet-ställe deponera d: apper oeh instruktioner, hvilka han frå Petersburg medfört till den sistnämnde enär man ej kunde begära att-han skuli personligen underhandla med kejsarens ad jutant. Det gick således öfver all höfva bakvändt för: den ryska regeringen.

25 februari 1861, sida 4

Thumbnail