strar erhöllo hvar sitt distrikt, således endas 5 nya ordinarie prester eller komministra skulle komma att ytterligare tillsättas. Vid uppgörande af denna distriktindel ning hafva komiterade ansett Nicolai elle Storkyrkoförsamlinger böra innefatta endas 3 distrikter, ehuru församlingen nu eger ev kyrkoherde och tre komministrar. Men vic det kända förhållande, dels att folkmängder i denna församling visat stark benägenhe att nedgå, hvilket hufvudsakligen beror der å alt I denna centrala del af hufvudstader allt flera förut till bostäder använda lägen. heter förändras till salubodar, handelskon tor och magasiner, dels att i staden inom broarne äro bosatta jemförelsevis flera invånare tillhörande tyska, finska och hofförsamlingarne samt Mosaiska trosbekännelsen. torde inbyggarnes antal i hvartdera af för denna församling föreslagna tre distrikter ej kunna uppskattas till mera än 3000, som. efter hvad komiterade antagit, böra utgöra lägsta antalet i ett distrikt. Clara församling anse komiterade böra fördelas i 4 distrikter af det skäl, att denna församlings folkmängd befinner sig i en stark tillväxt. Jacobs och Johannis församling, hvars befolkning sammanlagdt uppgår till ungefär lika belopp som Clara, och dessutom har en större utsträckning, hafva komiterade derföre ansett. böra indelas i 4 distrikter. Al samma skäl har Maria Magdalena församling erhållit 4 distrikter. Inom Catharina församling, hvilken eger 16.200 invånare, hvaribland många fattiga fabriksoch andra arbetare samt sjöfolk, synes behofvet af 4 distrikter oafvisligt, änskönt det ordinarie presterskapets bemödanden i väsendtlig mån underlättas derigenom att härvarande fabriksföreningar och andra korporationer aflöna särskilda prestmän, som ombesörja själavården hos en del af den inom församlingen befintliga folkmängden. Hedvig Eleonora eller Tadugårdslands församling eger väl, sedan ifrån den här uppgifna folkmängden, 16;500 personer, afräknats omkring 4000 personer, tillhörande garnisonen, ej flera än 12,000 inbyggare, men i betraktande derat att församlingens gräns sträcker sig från Blockhustullen på ena hållet till Norra Brunnsviken åt det andra, och att denna församling dessutom inrymmer många fattiga, hafva komiterade funnit sig föranlåtna hemställa om dess indelning i 4 distrikter. Ulriea Eleonora eller Kungsholms församling, hvars folkmängd är i tilltagande till följd at der i sednare tider uppkomna fabriksoch industrianläggningar, har likväl ansetts med sina 4500 invånare kunna och böra delas i två distrikter. Hvad slutligen beträffar den åttonde af hufvudstadens territorialförsamlingar, nemligen Adolf Fredriks, hvars befolkning, uppgående till 8400 invånare, till stor del består af fattiga och mindre bemedlade, äro komiterade öfvertygade om nödvändigheten att särskilja denna till omfång betydliga församling i tvenne delar och föreslå derföre att densamma varder i lika många distrikt indelad. Bestämmandet af sjelfva gränserna för de sålunda föreslagna församlingsdistrikten anse komiterade ej tillkomma sig, i saknad af dertill erforderlig lokaloch personalkännedom, utan böra hänskjutas till vederbörande församlingar, som, sedan presterskapet och kyrkoråden blifvit hörda, bäst äro 1 tillfälle härom på ändamålsenligt sätt förordna. Innan komiterade vidare fortgå i ärendets behandling, anse de sig böra besvara en under ärendets handläggning uppkastad fråga, om extra-ordinarie prester böra påräknas som distriktprester. Visserligen vore derat den fördel att vinna, att tillökning i de ordinarie presternas antal och dermed förenade kostnader kunde undvikas. Men då de extra-ordinarie presterna i hufvudstaden, med få undantag, aflönas af de pastorer och komministrar, som af sjukdom eller annan orsak äro i behof af deras embetsbiträde, och de således torde böra anses för, hvad de ock verkligen äro, af de ordinarie presterna på obestämd tid antagna biträden, och deras ofta påkommande förflyttning till annan verkningskrets samt deraf uppstående obekanskap med församlingarnes distrikter göra dem mindre lämpliga att ombesörja ordinarie distriktprests åliggande, hvilkas skötande det torde blifva svårt att tillförbinda extra-ordinarier, hafva komiterade ansett sig icke kunna föreslå, att de sistnämnde må såsom distriktprester påräknas. Sedan komiterade således yttrat sig om första frågan, öfvergå de nu till utredandet af den andra frågan, eller den.som rörer till: ökandet af det ordinarie presterskapets antal. Till en början få komiterade då underdånigast förklara, att de anse kyrkoherdarne äfven böra tilldelas sitt distrikt, hvarinom de, utom det öfverinseende öfver pastoratets kyrkliga angelägenheter, som af dem bör utöfvas, hafva ansvarat för och kontrollen öfver själavården. Ifrån de åligganden, som tillhöra distriktprest, undantages likväl pastor primarius, hvilken utom det honom i rikets grundlagar anvisade riksdagsmannakall och ledamotskap, i följd af embete, af flere direktioner öfver allmänna verk och inrättningar i kommunen, i erkebiskopens frånvaro är ordförande i stadskonsistorium och förman för det vid stadens territoriala församlingar tienstgörande presterskapet, och svårli ;en kan egna sin tid åt annat än allmän tillsyn öfver pastoralvården i sin församling, hvilken dessutom redan är försedd med trenne ordinarie kom ministrar, sannolikt just derföre, att ifråga