Komiten för en förbättrad själavård i hufvudstaden. Vi redogöra här för det förslag, som blifvit af denna komit utarbetadt och till K. M:t ingifvet och resumera till en början den vidlyftiga historiken öfver ärendets behanding. Genom en hos presteståndet vid 1850 och 1851 årens riksdag väckt motion, deri åberopades det inflytande, som hufvudstaden företrädesvis utöfvar på hela landets seder och tänkesätt :samt de växande bekymmer, som uppgåfvos hafva uppkommit vid betraktande af det kristliga och sedliga lifvets tillstånd bland hufvudstadens befolkning, fästades rikets ständers uppmärksamhet vid behofvet af en förbättrad själavård i hufvudstaden; och rikets ständer, som vid pröfning af denna omständighet inhemtade: att presterskapets antal, ehuru i och för sig icke ringa, likväl med afseende på församlingarnes folkrikhet och embetsgöromålens nuvarande fördelning, icke vore tillräcklig för omsorgen om församlingarnas enskilda medlemmar; ätt kyrkoherdarnes tid vore allt för mycket upptagen af för deras embetsverksamhet främmande göromål: att de extra-ordinarie presternas ställning hindrade dem att hufvudsakligen egna sig ät rent presterliga göromål; att det nu brukliga aflöningssättet ofördelaktigt inverkade hå presterskapets förhållande till församlingen; att husförhören, derföre att de hållas icke i husen, utan i sakristian och omfattade alltför stora förhörsrotar, icke lemnade presterskapet de dermed afsedda tillfällen att personligen lära känna sina åhörare; att gudstjensternasmed ett förändradt lefnadssätt icke öfverensstämmande indelning försvårade kyrkogången, samt att förandet af ordentliga kyrkoböcker vid nuvarande förhållanden vore i de flesta församlingar omöjligt — ingingo af sådan anledning den 25 April 1851 med underdånig anhållan, det i. M:t täcktes anbefalla de undersökningar och åtgärder, som för en förbättrad jälavård i hufvudstaden. kunna finnas erforderliga; dervid efter rikets ständers åsigt, företrädesvis borde afses: rorun om RER