vägt blifva det, och lemnade ef er sig eit helt skåp fullt med böcker. Som det å begäran af gästgifvoren blef nuktion på desse, guf Anna sin man tre mark som hön örijent på spånad, och bad konom på dit tör att ropa in uppmuniringarne4, Jets gick, met då auktionen var slut, kom hun tilbaka med ectt haliqvarter för Mycket i hufvudet? och — Freschows filosof. SDer va tre gånger så myck te läsai Åen, sade hun, Soch så kosta den inte mer än 1olf skilling, inte! : Sjelr kunde Jens hvarken läsd, skrifva eller räkna. Han påstod visserligen att han kunde så mycket al de tre sista k erna, seonar hen sjell behöfde; men det ver i alla fall inte mycket. I skrifning kom han al. drig längre än alt teckna sitt namn eller bomärke med tre streck, ef hvilka de två voro raka och det tredje krokiet: 119 -— det vill säga Jens Jensen — och så hade både huns far och hans farfar skrifvit sina namn. Med räkha förstod ban detsan som man vanligen kullar att räkna på fine rarne, och hun räknade alltid på det gamla sättet, det vill säga i tjog. Sjuttiofyra heter således i hans räknesystem tre tjog och fjorton. Nog af, Jens Jensen slapp lyckligt och il igenom verlden på sitt vis. Fan blef bäde konfirmerad, gift och begrafven på vederbörligt sätt. Han dog iallsköns Ingen; ko 2 utan art välla doktorn någon ny gelse: Klockor Britta, som hushållade för honom den sista tiden, menie utt han hade kånnat lefva än i dag, om han inte varit så hämdgirig på julgröten. Säkert är också att få män vid hans ålder kunna tåla vid ett föl helfkokt risgröt ofvunpå en half stockfisk till dvällsvard. Hans giftermålshistoria var mycket enkel —