STOCKHOLM : 12 Febr. Franska kejsarens throntal. Det tal, hvarmed kejsar Napoleon öppnade lagstiftande kårens session, var af följande lydelse: Mina herrar senatorer, mina herrar deputerade! Throntalet vid hvarje sessions öppnande sammanfattar i få ord fakta från den förffutna tiden och planerna för framtiden. Hittills har detta till sin natur begränsade meddelande icke satt min regering i nöjaktig förbindelse-med statens stora korporationer, och dessa ha derföre varit urståndsatta att genom sitt offentliga bifall stärka regeringen eller genom sina rådslag upplysa henne. Jag har nu beslutit, att hvarje åren allmän öfversigt öfver rikets ställning skall föreläggas er, samt att de vigtigaste diplomatiska depescherna skola framläggas på ert bord: I kunnen tillika i en adress uttala ert omdöme öfver de fakta, som gått i fullbordan, ; och detta ej blott såsom fordom medelst ett ! enkelt omskrifvande af throntalet, utan genom ett. fritt och lojalt uttryckande af er tanke. Denna förbättring sätter landet fullständigare in i sina egna angelägenheter, den gör att landet bättre lär känna dem, som utgöra dess regering, så väl som dem. hvilka ha säte i kamrarna, och oaktadt sin vigt gör den intet ingrepp i vår statsförfattings anda, Förut var, såsom I veten, rösträtten begränsad: Deputeradekammaren hade väl mera vidsträckta privilegier; men det stora antal embetsmän, som voro medlemmar deraf, gaf regeringen ett direkt inflytande på hennes beslut; pärskammaren voterade äfven lagarna; men majoriteten kunde i hvarje ögonblick förändras genom det tillåtna inkallandet af nya medlemmar.Slutligen: diskuterades icke lagarna efter deras egentliga värde, utan efter den inverkan derasi antagande: eller förkastande kunde ha på ministerens bibehållande eller störtande. Deraf kom den ringa uppriktigheten i rådplägningarna, den ringa fastheten i regeringens åtgärder, det ringa, verkligen gagneliga arbetsresultatet. Nu. förberedas alla lagar omsorgsfullt och moget af en af upplysta män bestående konselj, hvilken afger sitt utlåtande öfver alla åtgärder, som skola vidtagas. Senaten, grundlagens väktare, hvars konservativa makt blott i vigtiga fall gör bruk af sitt initiativ, pröfvar lagarna endast och allenast ur synpunkten af deras författ ningsenlighet; men såsom verklig politisk kassationsdomstol består den af ett antal medlemmar, hvilket ej får öfverskridas. Det är väl sannt, att lagstiftände kåren ej blandar sig i allt, i alla förvaltningens detaljer; men den är omedelbart vald genom, den allmänna rösträtten och har i sinaled ingen enda embetsman. Den diskuterar lagarna med fullkomligaste frihet; om de ogillas, så är detta en vink, hvarefter regeringen rättar sig; men detta ogillande skakar ej regeringen, den hämmar ej göromålens gång och nödgar ej herrskaren att till rådgifvare antaga män, som ej ega hans förtroende. Dessa äro de egentliga olikheterna mellan den nuvarande statsförfattningen och den, som fanns före Februarirevolutionen. Uttömmen mina herrar, under adressförhandlingarna alla allmänna diskussioner i förhållande till deras vigt, på det att I derefter måtten helt och hållet kunna egna er åt landets angelägenheter; ty om de erfordra en undlig och såmvetsgrann pröfning, så kräfva intressena å sin sida en skyndsam behandling. Då mera omfattande beslut vänta er, åtnöjer jag mig nu med att i korthet erinra om hvad som timat inom och utom landet. Inom landet gå alla de vidtagna åtgärderna ut på att föröka landtbrukets, industriens och handelns produktion. Prisstegringen på allt är den oundvikliga följden af ett förökadt välstånd; men åtminstone måste vi söka göra de första lefnadsbehofven så billiga som möjligt. För detta ändamål ha vi nedsatt tullen å råvaror, undertecknat ett handelsfördrag med England, beslutit afsluta flera dylika fördrag med grannländerna. allestädes förbättra kommunikationsoeh transportvägarna, och för att sätta dessa ekonomiska reformer i verket ha vi nödgatt afstå 90 millioner årliga inkomster ; emellertid skall budgeten föreläggas er i jemnvigt. utan att def varit af nöden Mee nya skatter eller taga sin tillflykt till statskrediten; såsom jag sistlidet år förberedde er Förändringen i Algeriens förvaltning har förlagt högsta ledningen af ärendena midt ibland befolkningen sjelf. Den i spetsen för kolonien stående marskalkens lysande tjenster är en säker borgen för ordningen och trefnaden: Utom landet har jag bemödat mig om att gifva de utländska makterna bevis på att nkrike uppriktigt önskar fred, att det. utan att afsäga sig ett rättmätigt inflytande. likväl ej gör anspråk på att inblanda sig någonstädes, der dess intressen ej äro på spel, samt slutligen att om det: visat deltaande för allt som. är ädelt och stort, har det dock: ej dragit i betänkande att förkasta allt; som kränker folkrätten och rätt visan. Händelser, som det varit svårt att förutse, la ännu merat invecklat den redan förut intrasstade ställningen i Italien. Min regering har, i öfterensstämmelse med sina bundsförvandter, trott att bästa utvägen att