Article Image
respekt. Alt skrika skule ej ha tjenat —— sören till någonting i anseende till murarnes och dörrarnestjocklek. Hvad som under tiden föreföll är ej med full visshet kändt; men man har starka anledningar att tro, det Solem bedt kassören förtiga saken och: jatt denne lofvat göra det. Blutligen tog: Solem godnatt, lemnade de falska nycklar som: han innehade och gick; och derefter blef vaktmästaren utsänd för att sammankalla direktionen. i När direktionen var samiad och hade fått ; underrättelse om tjufvens besök lärer kassören icke velat straxt uppgifva.hvem hrottslingen var, men då uppträdde en af direktörerna med kraft och förehöll honom det orätta i utt anse ett möjligt honom aftvunget löfte bindande samt att tystnad i detta fall vore stridande mot embetspligt och embetsed. När så polismästaren ankom, nämnde Kjelland, till allas förundran, Solem. Om aftonen kunde familjen ej märka minsta förändring på Solem; han var lugn till det yttre, och 1 sitt vanliga godalynne; älvenså följande dagen till dess polismästaren Christie ankom till honom. Denna,hade nemligen af landsböfdingeembetet fått beallning att häkta Solem och for på söndage förmiddagen, med två polisbetjenter i en äckt vagn, ut till Solems bostad på Stafne för att verkställa ordefn. Polismästaren var en af. Solems umgängesvänner och på långt aäll slägt med dennes fru, hvarföre han hade Sedt att slippa uppdraget, men amtmanneu aade vägrat detta. Christie lät vagnen med polisbetjenterna stanna ett stycke från huset och gick ensam in. I förstugan blef han RHottagen af Solem, som rökte en pipa och såg helt lugn ut. Sedan Solem önskat honom välkommen och de pratatlitet, bad poiismästaren Solem följa med honom hem ock äta middag. Solem svarade att han ej hade uid. Polismästaren u Pn flera gånger sin begäran, men fick alltid samma svar. Till slat sade då polismästaren: Men du skall och du måste! Då studsade Solemvoch sade: Således har Kjelland ej hållit ord! Du Yet allt! Resultatet af besöket blef att polismästa ren heltock hållet tappade koncepterna och for hem igen med oförrättadt ärende, sedan Solem lofvat honom att följande dag inställa sig till förhör. Från den stunden höll So: !em sig instängd på sitt kontot öch skall der ha bränt upp en mängd Pöpper. Seddare på aftonen gjorde han en längre proHed och tillbragte derefter en stund tillsammans med sin familj. Vid nio-tiden gick han ut och hemtade en flaska med strychnin hos den man, som hade sådant i förvår, under föregifvande att han skulle tylla på den. Derefter återkom han till familjen, klagade öfver illamående och gick upp för att lägga sig, Kort derefter kom hans fra upp för att se om hönöra och fann honom då i dödskamp. Pen olycklige hade fått tillfälle att begå sjelfmord derigenom att hans vän polismästaren af vänskap och undseende ej häktat honom. De som känna Solem nära, anse att han. ej skulle ha tagit lifvet af sig om han öfverlefvat natten; och att han i allt fall ej skulle ha kunnat a det med något annat medel än gift, d åstadkommande hade i fängelset blifvit omöjligt. t Solen var här af alla menniskor ansedd för en verklig hedersman i alla hänseenden och åtnjöt föllt förtroende. Han var nyligen ledamot af bankens revision. Han hade efter sina föräldrar ärft minst 30—40,000; spd. (120—160,000 rdr rmt), var omkilng 15 år gammal, hade icke mindre än elfva barn och fördesett lyckligt familjelif. Han nade beständigt varit i penningeförlägenhet, och vid hans död fanns i huset ej mer än 1 eller 2 specieriksdaler i kontanter. Det jär utom allt tvifvel att Solem kunde ha undgått juridiskt straff genom att bestrida kassörens utsago, ty det fanns icke något annat vittne; men d:t fanns andra omständigheter som skulle ha bragt honom på fall, nemligen en mängd falska dokumenter, som han hade belånat litet hvarstädes och hvilkas belopp ännu är okändt. Solem!) hade öfver ett års tid varit betänkt på att genom stöld ur banken skaffa sig medel.att mfria de falska handlingarne; detta synes j deraf att han redan för ett år sedan, medan hän på Kjellands kontör stod och pratade med honom, tog aftryck i vax af nyckelhålet (på dörren?) Sedermera hade han, eftes hvad nu spörjes, hvarje lördagsafton varif i banken sedan den var stängd, för att a falska nycklar. Den gången, då han lef upptäckt, hade det ej heller varit mea attstjäla, utan blott att probera nycklarne till kassorna. Det är all anledning att tro, det Solem var den som för 10 år sedan stal 10,600 spd. från stift-amtskrifvaren Bye. För att ersätta förlusten måste denne sälja allt hvad han egde, och det förslog ej ens, utan hans borgensmän måste ersätta skilnaden, och mannen har sedan lefvat i stor fattigdom. Alla dessa omständigheter ha framkallat stark ovilja mot polismästaren Ckristie. Justitiedepartementet har infordrat hans förklaring. fosntektstttnktendnitniknirtntnnnnn Rättegångsoch Polissaker. Under loppet af de sednare dagarne ha åtskilliga innehafvare af månglerirättigheter är i staden, hvilka tillika ega bryggares NN hg vt bet nt fr AR 0 AR 0 FR ÖN AS FA br FR tv FR NV KA

8 februari 1861, sida 4

Thumbnail