den gjorda besparingar uti tjenstemannaaflöningar, ej vara af sådan betydenhet att endast derat bör påkallas en återgång till detinvecklade zonsystemet. Deremot förtjenar under samma år inträffade betydliga förminskningen af de inländska telegrammernas antal, hvilken nedgått från 147.962 till 100,548 st. och således med nära en tredjedel, onekligen mer uppmärksamhet; men vid närmare granskning af anledningarne härtill, hafva vi likväl funnit att denna förminskning ej kan antagas vara förorsakad endast af det med den 1 Juli införda medelportot, utan att flere andra omständigheter dervid måtte anses väsentligen hafva medverkat på sätt jemväl under ärendets behandling hos rikets ständer blifvit fullständigt utredt. Uti det af allmänna besvärsoch ekonomiutskottet afgifva.betänkande, som ligger till grund för rikets ständers ofvanberörda skrifvelse och hvilket blifvit af samtliga riksstånden godkändt, är nemligen upplyst bland annat: att genom medelportots införande förhöjning i förut bestämda portosatser egde rum endast för något mer än fjerdedelen af de särskilda telegraferingsdistanserna inom riket (utgörande ett antal af 2270), men att för nära hälften af dessa distanser, hvaribland äfven sådana derå en högst betydlig trafik egt rum — afgifterna blefvo nedsatta och för de öfriga bibehållna vid samma belopp som tillförene, i följd hvaraf det synes obestridligt, att den under nämnda år uppkomna minskning uti telegramvexlingen ej kunde i hufvudsaklig mån härleda sig af det införda medelportot, utan må ste tillskrifvas andra orsaker, nemligen företrädesvis de samtidigt vidtagna inskränkningarne uti antalet af ord, som i enkelt telegram fär beräknas, jemte andra härmed sammanhängande föreskrifter för telegrafkorrespondensen; — hvarjemte med anledning af den emot telegrafmedelportot framställda anmärkning, att ett på längre afstånd gående telegram billigtvis borde beläg6 med lägre afgift, enär under expedierandet eraf, alla mellanstationer försattes i verksamhet, utskottet fästat uppmärksamhet på det obefogade i denna tdtkrani: hvarvid man syntes helt och hållet hafva förbisett, att ett motsvarande förhållande inträffade vid telegramvexling mellan två närbelägna stationer, nemligen att derigenom all korrespondens mellan orter på ömse sidor om dem förhindrades; och syntes det äfven för öfrigt vara hvarken billigt eller lämpligt att korrespondensen mellan de större handelsplatserna skulle tillbakasättas för de mindre stationerna, vid hvilka i allmänhet inkomsterna af telegramvexlingen icke ens betäckte telegrafverkets kostnader för stationernas underhåll. Då nu förutom dessa, vid frågans behandling hos rikets ständer, andragna skäl, jemväl tagas i betraktande, att en återgång från medelporto till zonporto-satser säkerligen skulle hos alla dem, hvilkas korrespondens derigenom betungades, till en del med betydligt ökäde afgifter väcka ganska mycket missnöje; och då hvad beträffar de särskilda föreskrifterna -i 1859 års kongl. reglemente om ordantalets inskränkning m. m., dessa meddelades i det syftemål att bestämmelserna härom skulle för den inländska telegramvexlingen blifva öfverensstämmande med de allmänt antagna grunderna för den internationella korrespondensen, och någon förändring i detta hänseende följaktligon icke bör, under nuvarande förhållanden ega rum, hvilket ej heller af eder föreslagits; hafva vi på grund af alla dessa omständigheter, samt i öfverensstämmelse med rikets ständers äfven yttrade åsigter, icke funnit skäligt, att med upphäfvande af stadgandet om medelporto, bifalla edert nu ånyo framställda förslag till förändradt beröäkningssätt med den inländska telegrafkorrespondensens taxering. Hvad åter beträffar rikets ständers underdåniga hemställan, huruvida icke, genom nedsättning uti det nu stadgade medelporto för den inländska telegramvexlingen, telegrafkorrespondensen må kunna beredas en behöflig lättnad, häfva vi visserligen ansett en dylik lättnad vara önskvärd och lämpligast kunna vinnas antingen genom en allmän nedsättning af det nu stadgade medelporto från 2 rdr till 1 rdr 50 öre rmt, eller ock derigenom att, med bibehållande af nuvarande medelporto för öfrigt, portot för alla afstång till och med 25 gcogråliska mil nedsattes till 1 rdr samma mynt. Men ehuru genom bägge dessa utvägar tvifvelsutan skulle kunna påräknas någon tillökning i telegrammernas antal, likväl och då denna tillökning ej gerna kan antagas komma att uppväga den genom portots nedsättning uppkommande förlust för telegrafverket, utan häraf sannolikt skulle föranledas en måhända ej obetydlig minskning i detta verks inkomster, hafva vi funnit AS att, innan nådigt beslut härom fattas, dels må kunna tillförlitligare bedömas, huruvida ifrågaställda RER vore förenlig med verkets bestånd i ekonomiskt hänseende, dels ock vinnas ytterligare ett års erfarenhet, angående verkningarne af nuvarande medelporto; i följd hvaraf vi med uppskjutande af värt beslut i detta ämne, velat i nåder anbefalla eder att, sedan nu gällande telegramtaxa varit tillämpad till den 1 nästinstundande Juli, och således ett år efter den tid, hvilken edert nu afgifna underdåniga utlåtande omfattar, till oss inkomma med underdånig berättelse angående telegrafinrättningens ställning och verksamhet under det då ,sistförflutna året; hvarefter ärendet kommer att af oss tagaså i förnyadt nådigt öfvervägande. vidkommande slutligen den, på sätt förut omförmäldt är, väckta frågan om anställandet af qvinnor till tjenstgöring vid telegrafverket, så och då häremot blifvit i underdånigt utlåtande angående detta ämne af eder erinradt, bland annat, att flerehanda göromål, hvilka jemlikt reglementet tillhöra tjenstemännen vid teleafverket, äro af den natur, att de antingen alls icke, eller också endast olämpligen kunna af qvinnor utföras; att omflyttningar från en station till en annan, hvilka ofta påkallas och ej kunna undvikas, icke voro för qvinnan passande; , att en qvinnas anställning på telegrafstationer med blott en tjensteplats icke borde ifrågakomma, och en ung qvinnas tjenstgöring gemensamt med en eller flere unga män ej heller syntes vara för henne önsklig eller med hennes samhällsställning och allmänt gällande åsigter). passande ; att i händelse man och hustru blefve anställda vid samma station, telegrafverket vid der sistnämndes möjliga förfall skulle få vidkännas förlust genom den ersättning, som till annat biträde under tiden måste utgifvas; att om oafsedt alla de olägenheter, som deraf skulle följa, det likväl ansåges lämpligt att rikets embetsverk blefve till en del försedda med Jertor personal; såsom ett oundgängligt viikor: rför erfordrades att ett särskildt slag af tjenster blefve uteslutande för qvinnor inrättade med särskilda bestämmelser såväl i afseende på kom-Å Deens som tjenstgöringsskyldighet och befor-, ringsrätt; men att det svenska telegrafverket, som vore en helt ny och ännu i utveckling stadd anstalt, mindre än flera andra embetsverk . såsom exempelvis postverket, lämpade sig för försök i denna syftning; och att slutligen, såsom förhållandet vore med rovincialläkaren Andrees dotter, äfven det formella hinder mötte, att sådana intyg om aflagd examen, som fordras. för vinnande af inträdel vid telegrafverket, ej kunde företes; hafve Vi, 3 hotraktande af hvad sålnndå hlifvit anfördt