DOLT LIVLIG UBU ATI ed — mn GRID BT ven såsom en eftergift åt Garibaldi. i Från Gaöta förmäles att konung Frans TH hållit ett krigsråd, hvarvid äfven drott! ningen varit närvarande. Några af generalerna hade uttalat sig för. den åsigten, ati ;konungen skulle lemna Gaöta, innan fästnin.gen blefve fullkomligt innesluten, så att had unde ställa sig i spetsen för de: bourbonska trupperna som opererade uti Abruzzerm. Konungen deremot fruktade att genom sitt aflägsnande nedstämma fästningsgarnisonens mod, hvilken farhåga. bestämde honom för beslutet att stanna qvar. Från Rom berättas, att den uti provinsen Ascoli utbrutna reaktionära rörelsen blifvit undertryckt af sardinska trupper, understödda. af nationalgardet. Några fångar, hvarabland en prest, hade blifvit skjutne. En sardinsk truppstyrka af. 2000 man hade landstigit vid Uivita Nuovo och var på marsch till provinsen Teramo. De reaktionära hopar, som bemäktigat sig Taglia07z08,, hade blifvit slagne. De reaktiohära ströfkårer, som infallit i Abruzzerna från Kyrkostatens område, hade åter dragit sig tillbaka öfver gränsen. Gaötåg nuvarande garnison utgöres af 5 man. Försvarsverken mot landsidan Uppgifvas hafva 400 kanoner. 4 Satdinska regeringen hade befallt genefal Cialdini, att såsom kapitulationsvilkor erbjuda konung Frans att för sin afresa få begagna två sardinska skepp; de utländska soldaterna i Gaöta skulle erhålla fri resekostnad till hembygden, samt alla de heapolitanare, som ej ville inträda uti ita-! lenska armen, tre månaders sold, allt af Sardinska regeringen. Konung Frans afslog detta tillbud. Den 22 dennes kl. 8 Om morgonen öppnades oförmodadt en liflig eld från fästningens alla batterier, hvil. ken besvarades med sådant eftertryck al de belägrande, att fästningens batterier tvingådes till tystrad. Fjorton italienska Orlogsfärtyg hade uppryckt i linie och deltagit i bombardementet. f I Kadaver-frågan. Till Redaktionen af Aftonbladet! Med anledning af. kaänslersembetets i n:o 20 af Aftonbladet införda underd. memorial, och professor CO B: Mestertons i n:o 24 at Aftonbladet intägoa artikel i -ofvannämnde frågv, anhållevjag att, till undvikande af vidare strider, få offentligt upplysw: 1:0 Att under innevsrande läseår till och med den sista Oktober 1860 till Carolinska institutets enatomisal genom polisens försorg aflemnats åtta (8) kadaver, hvaribland ett spädt barn; 20: attidissakenterna vid nämnde tid vid institutet voro tjugoåtta (28) till antalet; 3:0 att följaktligen dissektionsmaterialet ifrån detta håll (polisen) var otillräckligt; 4:0 utt svårigheten att fylla behofvet på sådant material berodde På ringa dödlighet bland sådana personer, som till anatomiska dissektiower få tagas; 3:0 antvesvårigheten ökades i början af November, då på 14: dagar intet lik ficks; 6:0 att förhållandet sedan blef något bättre ; samt 7:0 att dessa Vexlingår mellan brist och tillräcklig tillgång årligen uppstått och skola uppstå, då naturligen ingen möjlighet finnes att bestämma dödlighetenrefter behofvet. Dissekanter; hvilka på nyåret hitkommit fråir Upsala, berätta aft -kadävertillgånger därstädes då skölat vard gouhska riklig, utvisalidr, festa rt samme vexlingar äfven der ega rum; t Stockholm och Osrolinska institutet den 31 Jan. 1561, Gust. von Diiben, å å t.f. anatomie och fysiologie professor: (nsändt.) Om svenska sklljomyntot: Ehuru det, nyligen undergått en.väsendtlig omskapning ger., det, nuvarande nya skiljemyntet dock ännu mycket öfrigt att önska. . Och ehurv ins; visst icke tillhör dem som afguda allt utländskt, utan tvärtom haft lyckan att med egna taga öfvertyga sig om, motsatsen i flera än ett fall. — något som derföre icke hindrar att då någonting verkligt bättre geshos utländningen, tillegna sig fördelarna deraf, när så ske kan — måste dock medgifvas att såväl detnuvarande franska. som engelska kopparmyntet, både hvad sjelfva prägelns utförande beträffar, som i detaljernas Ag SMP vida öfverträffar vårt eget, och torde lertöre äfven i främsta rummet kunna tjena til modell vid ändring deraf. En ännu större fördel ega dessa främmande vå framför våra uti sin litenhet i förhållande till deras valör; så att om man t. ex. jemför ett fem-centimes-stycke med ett tvåöre, så äro dessa både till vigt och storlek fullkomligt lika, och likväl är det förras valör 3,6 öre, d. v. s. af 1,2 gånger, eller nära dubbelt, så stor valör som tvåöret. Att. kopparmynten göras små kan väl i alla afseenden ej. annat än medföra fördel, utan att derföre något skäl ges att göra dem stora. Hvad forTaekning af kopparm t beträffar så har man hvarken i England ech Frankrike, der industriknepen likväl torde vara längst avancerade, ännu hört talas derom, och svårligen torde det äfveh låta gig göra att anlägga en dylik fabrik utan att blifva röjd. Högst egen är äfven den princip som blifvit följd vid bestämmandet af storleken för vårt nuvarande skiljemynt sinsemellan; så att då femöret är af 2,5 gånger så stor valör som tvåöret, är dess vigt ej ens på långt när dubbelt så stor som tvåörets (den är nemligen för femöret bestämd till? ort och deremot till 1, ort för tvåöret — hvad åter ettöret beträffar är dess. vigt mycket riktigt hälften af tvåörets.) Häri ligger alltså en inkonseqvens, hvars,orsak synes svår nog att uttundera. Å land silfvermynten här tioöret emot sig att vara för litet, så att man har till och med mycken svårighet att upptaga detsamma,i synnerhet från en glatt yta. Detta kunde dock i någon mån hjelpas genom att göra det något tunnare och i stället Ska dess diameter. Både i Frankrike, Belgien och Ryssland äro de minsta silfvermynten tunnare, utan att deraf lida något men. Någonting som för närvarande misspryder våra RRD Jå VESA