vå VA AGA TVN MÄN Köpenhamn -d, 29 Jan. Lagförslaget om ernvågarne har blifrit antaget af båda thinnn. Ministören biträder detta heslut. bombarg d 29 Jan Sednaste stockholmspost är af dena 22 Janmari. fodras bombardement fortfar. — Patrie förnekar att Frankrike uppmuntrar Danmark och uftostar em östorsjöflattilj. Nationallöremingen3 sammankomst I Frankeaibal afbröts al regeringsdiroktören; men fortsattes i Worms och derstådes beslöts at: arbeta för ett hytt parlament och em ny centralmyndighet. 5 ; : Petersknrg d, 28 Jan. Kinesiska hofvet ha: uti Norombes plötsligen lemnat Peking utan tillrärkliga förnödenheter och fyttat tjioeke. (P. TI Hamburg den 30 Jan., kl. 11 f. m. Tarin. Valen till italienska parlamentet ha utfallit till farsursfördel. Bea 27:0 syhfes en purlamettår från Gagto näfma stå den på RÖR lggands sardinsk foitan, hyllket Jörsoledde amiralen at sände en Sagare in till fistningem. än vapenhvils afslöts den 28:e: Belägringea fortgår dock. mn TIN den masikålskands välgörande 3 ailmäinkoton Du, som i musikens regioner Dväljas får och vidga ut ditt bröst, De, som frossar utat sköna toner, banna, lyssna till den armas röst! Åfven jag, ibland, min ande svingar Vpp till bångens gyllne rosensky Men —jag känner straxt vid själens vingar en utaf fattigdomens bly. 1 då jag, fast rikt begåfvad, längta efter konstens fröjd och pris? digt hopplös stå och trängta agda Paradis? DN da sångens barn, du hjertevarma! Utaf dig min klagan skall förstås: Vet, jag liknar fågelungen, arma, Som ar köld och brist på vård förgås: Rädda med en skärf mitt väsen uuga Tirån fattigdomens fängselband, Och jag skall min taek i toner sjunga: .. Här en gång och sist i ljusets land. nr, så beder till den konstälskande och allmänheten en sextonårig flicka med inlag för sång och musik, samt med er kärlek till konsten, så brinnande, att den fattigdom, som derifrån utestänger henne, utgör hendes förtvifian. Med uppmuntrande vitsord har hon löfte om, att vid musikaliska akademien. blifva som elev emottagen, endast hon kan förskaffa eig ett piano, att derpå öfva sig hemma. Dock -— hvar taga medel dertill? I hemmet ho: flickans moder, en mycket sjuklig, utfattig enka. ästa ej sällan hunger och köld, och icke ens en innerligaste moderskärlek förmår att från er mängd å alla sidor hotande faror skydda det älskade barnet. En ödmjuk bön frambäres derSå suc viälgoran ovanlig före till åen vid välgerningar aldrig tröttnad: allmänh om en hiten hjelp, för att få de rik: anlag, som naturen hos den unga flickan så frikostigt nediagt, utbildade till — om icke en talang — åtminstone en kunskap, hvarmed hon med tiden rå kunna sig redligen försörja. — I herrar Bonniers bokhandel är inlagd en lista till gåfvors påteckning, jemte sakkunniges bevis på sanningsenligheten af hvad här Fa Äfven för de ringaste bidrag skall i tidningarna tacksamt redovizas. — Måtte alla de, som besinna hur mången gryende falang, som för det allmänna går förlorad, i brist På medel, värdigas behjerta den arma enkans och hennes dotters nöd!