a ENN ge BE gt oh RTR EN on TT nr FR ven i detta samhälle kunna emotse en lyck lig lösning af den ena af nationens störst och mest maktpåliggande frågor. Reformmötet i Linköpiug. För detta möte, som hölls den 19:e sam tidigt med sammanträdet för bildandet a en skarpskytteförening för staden, lemna Östgotha Correspondenten följande SE relse efter det vid tillfället förda protokollet Omedelbart efter skarpskytteföreningssam manträdets afslutande öppnades reformmöte af hr Ridderstad, som blitvit utsedd att led: öfverläggningarne äfven vid detta samman träde, med en framställning af de många stora och välgrundade skäl, som talade fö nödvändigheten af en representationsförän dring, samt en kort historik öfver hvad : denna fråga hittills blifvit åtgjordt. Föröf rigt hänvisades till inbjudningen samt bor gare-, och bondeståndens redan förut offentliggjorda adresser, och af hvilka ordföranden uppläste de momenter, hvaruti man under den allmänna diskussionen trott sig finna någon skiljaktighet, hvarefter talaren framställde ärendets behandling vid reformmötet 1. Göteborg, i hvars beslut tal. så icke ett försök till splittring, utan till förtyds ligande, hvadan också tal. ansåg lämpligast att ansluta till de resultat, hvartill man der kommit. Riksdagsfullmäktigen C. A. Larsson i Maspelösa begärde nu ordet och förklarade, att ingen egentlig skiljaktighet fanns emellan borgareoch bondeståndens adresser i reformfrågan. Hvad som i bondeståndets adress yttras om kamrarnes bildning kan anses endast som en mellanmening. Hufvudsaken, det mål, hvaråt bondeståndet allvarligt sträfvade, var samfälda val. Hvad i ståndets adress yttrats om kamrarne var icke uppställd? såsom något vilkor, utan var talaren fullt förvissad derom att bondeståndet vore färdigt att göra de största koncessioner, endast man fick en förändring af den nuvarande oefterrättliga sammansättningen af representationen. Tal. ansåg att man tryggt och obetingadt kunde underteckna den af centralkomiten i Stockholm utfärdade inbjudning. Ordföranden förklarade hr Larsson sin enskilda tacksamhet för den förklaring han afgifvit. Rådman Nordvall, som derefter fick ordet, tillkännagaf att äfven han från centralkomitn i Stockholm erhållit anteckningslistor, hvilka han nu aflemnade. I afseende på adressernas innehåll, kunde tal. icke instämma i riksdagsfullmäktigen Larssons förklaring, utan ansåg, att i borgareståndets adress var önskan om etttvåkammarsystem uttalad, hvaremot i bondeståndets tillgifvenheten för ett enkammassystem .alHör väl kunde spåras. För att förekomma frågans sönderbrytande genom skiljaktiga meningar, hade också centralkomiten i Stockholm funnit nödigt, att förse sin inbjudning med en särskild ingress. Tal. förklarade sin åsigt vara, att man borde instämma i de beslut, som blifvit fattade vid-reformmötet i Göteborg, hvilka inneburo endast ett obetingadt yrkande på en representationsreform och voro byggda på kloka grunder. : Ordföranden för tlarada ånyo sig fullkomligt gilla de åsigter, som vid -Göteborgsmötet gjort sig gällande, och hvilka nu äfven af hr Nordvall blifvit förordade; samt ansåg att man — särdeles efter hr Larssons afgifna förklaring, att någoniskiljaktighet mellan borgareoch bondeståndens adresser icke afsetts eller ens efter hans mening förefanns — så mycket heldre derpå borde ingå såsom ett bestämdt nttryck af en gemensam mening, hvarefter han uppläste de vid besagde möte fattade beslut, så lydande: ?1:0 Att detta möte på det lifligaste intresserar: sig för erhåltandet af en representation, grundad på samfälda val inom samhällets alla fördelningar, utan afseende på stånd eller klasser, samt på sådana vilkor för valrätt och valbarhet, som enligt de sednaste tidernas politiska utveckling och anspråken på lagbunden frihet påkallades, för att uppfylla vilkoren för allmän rätt i töreuing med albnän säkerhet?; och derför deltager uti den anhållan borgareoch bondestånden vid nyss slutade riksdag uti underdånig petition till Kongl. Maj:t framställt, det täckes Kongl. Maj:t till nästblifvande riksdag låta utarbeta och till rikets ständer iramlägga ett förslag till en sådan representation; : 2:0o Att mötet icke anser skäl att härvid ngå i framställning åf några närmare stadsanden och bestämmelser för denna repreentation; samt derför icke vill uttala sig om lertill väckta förslag; 3:0 Att mötet anser de flesta af. de sedan ista riksdag hvilande förslag till ändringar :f grundlagarne, synnerligast förslagen till: Riksdagars hållande hvarje år; Beredande afrepresentationsrätt åt många vittills sorepresenterade meborgare; och Upphäfvande af flera nu gällande vilkor ;ch inskränkningar uti valbarheten till riksagsmän, ; innefatta väsendtliga förbättringar af vårt statsskick, och dertör böra vid nästkomvande riksdag is till gällande; samt it mötet icke anser antagandet af några af ossa f ; kunna fördröja ,den större reFÖRR NR IVA PY RrLA Hun or TT gr 0 FA sr RER RE